Herman o Jenny Adolfsson
Herman Adolfsson föddes den 12 februari 1882 i torpet Erikholm under Fröåsa i Kisa. Det torpet var i väldigt dåligt skick och hans far Stenhuggaren Adolf Salomonsson, se tidigare berättelse om honom, hade 1884 byggt klart ett nytt torp strax norr om Eriksholm. Det torpet kom att kallas Lövsta och dit flyttade familjen när Herman var två år gammal 1984.
Eugenia ”Jenny” Johansson var född i torpet Högstorp i Norrby strax utanför och en bit söder om Åtvidaberg. Hon föddes två dagar före Herman den 10 februari 1882.
Ett av Hermans första jobb var att vara ”Rallare” och han var då med och byggde Östra Centralbanan. Han arbetade också i sin ungdom som Dräng på en gård i Kättilstad och det var samtidigt som Jenny arbetade på samma gård som piga. Det var så de också först träffades och lärde känna varandra. De kunde på helgerna gå ca 2 mil för att kunna träffas och de bodde då ofta hemma hos Jenny’s föräldrar i torpet Högstorp i Norrby utanför Åtvidaberg. När sedan helgen var slut så var det bara att gå de två milen tillbaka för att kunna arbeta igen på måndagen.
Första tiden efter det att Herman och Jenny gifte sig den 15 mars 1903 så bodde de hemma hos Hermans föräldrar i torpet Lövsta under Fröåsa i Kisa. Deras första barn sonen Karl eller ”Kalle” som han alltid tilltalades föddes en månad före äktenskapet den 13 januari 1903. Från Lövsta i Kisa flyttade de sedan till det första egna hemmet på Stenhusgatan 12 i Åtvidaberg den 16 augusti 1904 (Församlingsboken i Kisa Alla:1 sid 231). På Stenhusgatan föddes min morfar Nils den 12 december 1904. Men det skulle bli ännu fler barn i familjen Adolfsson och här föddes också Elis den 24 juni 1906, Iris den 3 oktober 1908 och Mary den 22 juli 1910.
Familjebild från 1910
Från Stenhusgatan flyttade de den 5 december 1910 (Församlingsboken Alla:13 sid 1540) till Kvarteret Äpplet Tomt No 8. Där föddes sonen Tage den 2 juni 1912.
Den 9 december 1913 flyttar familjen till kvarteret Smällen Tomt nr 2, enligt dottern Elsie kallades själva huset där för “Smällen 5”. Där föddes ytterligare fyra barn, Gösta den 25 juli 1914, Elsie den 25 augusti 1917, Alice den 26 mars 1920 och slutligen Eivor den 22 september 1923. I fastigheten Smällen fanns det totalt 5 rum och där bodde tre familjer och totalt 31 personer. Familjen Adolfsson hade ett rum och kök med sina tio barn. Barnen fick sova två och två i olika sängar och några av flickorna kunde även ligga tre i en och samma utdragssoffa medan föräldrarna de sov i en egen utdragssoffa i köket. När man skulle äta så fick det ske i olika omgångar och oftast åt pojkarna först och därefter flickorna. Det gällde att hushålla med de knappa tillgångar som fanns och på kvällarna serverades ofta någon form av välling eller gröt till barnen.
Ett foto på familjen Adolfsson utanför fastigheten ”Smällen 5” i Åtvidaberg. Kortet är taget år 1916 på de 31 personer som bodde här. I fastigheten fanns det 5 rum och ett kök att dela på. Familjen Adolfsson står längst till vänster och i följande ordning: Mary, Tage, Herman, Gösta, Jenny, Iris, Elis, Nils och Karl.
Herman arbetade under den här tiden på Hjulfabriken i Åtvidaberg men han drabbades en gång av ett olycksfall och blev skadad i ena lungan av en hjuleker. Han blev sedan sjuk av sina skada i flera år efter. Hans dotter Elsie berättar att hon när hon själv var omkring 10 år gammal så åkte de upp till Medevi för att hälsa på sin far. Det borde uppskattningsvis ha varit omkring år 1927. Herman var då i Medevi för att bli frisk och stark efter skadan i lungan och han fick där bl.a ”dricka brunn” i medicinskt syfte. Enligt församlingsboken (Alla:13 sid 1363) så flyttar familjen ifrån Smällen 5 år 1929.
Sonen Nils (min morfar) var den som hade arbete hela tiden under denna svåra tid för familjen. Han svarade också för en stor andel av familjens försörjning under sin fars sjukdomstid. Därför sa också Herman att den gamla klockan, ett golvur som Herman fått efter sina föräldrar, den ska Nisse givetvis ha. Annars hade säkert den klockan gått i arv till den äldste sonen istället, för så hade det alltid varit med den klockan tidigare. Klockan har olika inskriptioner med årtal och det äldsta årtalet som står på den är 1606. Det sägs också att nederdelen på klockan är utbytt en gång eftersom den blev förstörd när den stod i ett torp som var så lågt i tak att de fick gräva ner den en bit i jordgolvet för att klockan skulle få plats under taket.
Jenny stickade ofta strumpor eller vävde mattor. Hon var också mycket duktig på matlagning på den vedeldade järnspisen i köket. Jenny var också minst lika duktig på att baka både matbröd, vetebröd och kakor. Till julen skulle det bakas särskilda jullimpor och då hjälpte även Herman till med degen. För att det skulle bli ett mörkare bröd till jul så skållades degen med varmt vatten kvällen före själva baket. På morgonen efter att degen var skållad så arbetades allt annat in som skulle vara med i degen, själva silot, jästen och olika kryddor. Det var väldigt viktigt att limporna var hela och fina till jul och var det så att brödet sprack så ansågs det inte vara bra utan det var till och med lite ”skämmigt”. Det svåra var givetvis att kontrollera temperaturen i ugnen. Det gjorde man genom att slänga in lite mjöl i själva hällen och därefter se hur snabbt mjölet blev brunt. Man började med att baka bullarna i ugnen först och därefter var det limpornas tur. På kvällen när barnen sov gjordes slutligen maränger och kokoskakor för då visste man att dom inte skulle bli uppätna i förtid. Bakom huset fanns ett uthus med en lår där man förvarade hel säd och minst en av jullimporna lades sedan ner i själva säden och förvarades på så sätt ända fram till Påsk. Tack vare det här förvaringssättet så var jullimpan fräsch och god även då.
Familjen Adolfsson på ett foto från omkring 1925-26.
Herman och Jenny var starkt engagerade i Missionskyrkan i Åtvidaberg och där fick barnen också gå i söndagsskola. Hela familjen var också engagerade i nykterhetsrörelsen IOGT samt SGU (Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund).
Från 1932 till 1945 arbetade Herman som lantbrevbärare och cyklade med post långa sträckor. På 40-talet när det var riktigt stränga vintrar så kunde han ibland få låna en häst istället och då fick han förstärka sin klädsel rejält med t.ex. vristskydd och handledsskydd för att inte få förfrysa sig i den stränga kylan.
År 1938 flyttade de till Kvarngatan 4.
Ytterligare ett foto på familjen Adolfsson och denna gång från 1941. Längst bak från vänster: Nils, Tage och Elis
Mitten: Eivor, Gösta, Iris, Alice och Elsie
Längst fram: Eugenia (Jenny), Kalle, Herman och Mary
Den här gungstolen satt ofta Jenny Adolfsson och gungade i. Från början var den svart men den har senare målats om. Jag minns den främst från Kvarngatan 4 då min mormor Elna Adolfsson använde den. Möjligen att den blev kvar på Kvarngatan 1961 hos min mormor när Herman och Jenny flyttade därifrån.
År 1961 flyttade de ifrån Kvarngatan 4 till S. Utkiksgatan 4 i samma fastighet som sin dotter Mary Adolfsson gift med Ingvar Johansson
Den här filmen är en förkortad version av den film som gjordes 1962 när min morfars far och mor firar 80 år. Makarna Herman & Jenny Adolfsson var båda födda 1882 med två dagars mellanrum, den 10 respektive 12 februari. 80-årsfirandet sker dels hemma i deras bostad och avslutas sedan med fest på Ordenshuset i Åtvidaberg. Filmen tar ca 3 min att titta på.
Jenny Adolfsson avled efter en hjärnblödning några månader efter sin 80-årsdag den 15 juli 1962. Herman fick leva tre år till och han avled sedan på Birgittas sjukhus av hjärtfel den 19 augusti 1965.
Bland barnen kan också nämnas att sönerna Gösta och Tage Adolfsson under en tid drev den så kallade Auktionskammaren i Åtvidaberg. Dottern Alice hade under en period en butik med hattar och sytillbehör på Stenhusgatan. Elis var duktig i hantverk och tillverkade alltid den så kallade Trettonstjärnan när det var tid för det. Men han var också duktig på att skriva, han skrev både visor och många dikter.
Berättelsen om Herman och Jenny Adolfsson bygger till stora delar på en ljudinspelning med Elsie Adolfsson gift Kindström. Inspelningen är gjord av Bengt ”Polo” Johansson och hans fru Marie-Louice, dotter till Iris Adolfsson och därmed också ett av barnbarnen till Herman och Jenny. Inspelningen gjordes den 19 november 2000.
Dick Wåhlin bloggar om släktforskning och även lite annat. 