En ny kompletterande blogg

För att hålla isär min släktforskning från andra blogginlägg så har jag nu startat en blogg till som jag kallar för FOTODAGBOKEN

I den nya bloggen kommer jag att publicera inlägg som baseras på min andra stora hobby – fotografering. En hel del inläggen där kommer ändå att ha kopplingar till historia och kultarv. Jag har t.ex blivit ganska fascinerad av byggnader som håller på att förfalla och dokumenterar dessa med min kamera och försöker också att ta reda på lite om husets historia.

– Dessa hus kan nämligen inte själva berätta sin historia även om man önskar det när man går omkring bland rester och annat bråte utanför och inne i dem.

Här är länk till min nya Blogg: Fotodagboken

Välkommen att du vill följa även min nya blogg

Dick Wåhlin

Anni Maria Karlsson gift Bengtsson – Den vackraste flickan i byn Hvena, Kättilstad (E)

Anni Maria var min hustrus farmor och hon var dotter till Karl Erik Albert Karlsson född den 27 oktober 1863 i Tolemåla,Kättilstad (E) och hans hustru Alma Nilsdotter född den 17 maj 1870 i Vena, Kättilstad (E). Föräldrarna gifte sig den 5 juni 1889 i Kättilstad (E) och de fick tillsammans 4 barn. Annie var deras andra barn, de övriga barnen Annie’s syskon var:

Edit Helena Charlotta Karlsson född den 29 maj 1890 i Tolemåla, Kättilstad. död den 24 januari 1969 i Vena 1:8, Kättilstad (E). Hon var gift den 3 mars 1917 med Axel Arvid Verner Karlsson född 18 september 1888 i Dalhem, död den 8 mars 1966 i Vena 1:8, Kättilstad (E).

Karl Gustaf Karlsson född den 22 juni 1896 i Vena, Kättilstad, död i Influensa den 15 april 1899 i Vena, Kättilstad (E).

Nils Ivar Johan Karlsson född den 24 december 1897 i Vena, Kättilstad (E)

Anni Maria Karlsson

Den första personen som skrevs in i födelseboken i Kättilstad (E) församling för år 1893 var en flicka som hette Anni Maria, hon föddes den 17 januari och döptes den 3 februari (Kättilstad CI:7 sid 99)

Det första hemmet i Vena (Hvena enligt gammal stavning) ägdes av hennes morfar och mormor Nils Karlsson och Lena Carin Nilsdotter, de står i husförhörslängden (AI:21 sid 101) angivna som ägare till 3/64 och svärsonen Anni’s pappa Karl Karlsson står där angiven som brukare.

Gården i Vena har gått i olika släktled åtminstone från år 1757 och framåt

1/16 Nämndemannen Jonas Persson 1757 – 1840
1/16 Bonden Karl Jonsson 1794 – 1849
1/16 Bonden Nils Karlsson 1826 – 1902
3/64 Göran Salomonsson 1902 – 1950 (Anni’s styvfar)

Därefter tog Anni’s syster Edit och hennes make Arvid över fastigheten. De fick tre flickor Svea, Siv-Britt och Maja. Maja var gift Nyman och flyttade senare till Falla i Åtvidaberg. Svea gifte sig med Olle Andersson från Ömmelsbo, de flyttade senare till Mossvägen i Åtvidaberg. Därefter köptes fastigheten av Lars-Gösta Pettersson som idag bor i Sandhagen i Vena. År 1968 köpte Bertil och Evy Karlsson huset av Lars-Gösta och hans syster. Fastigheten hade då stått tom en tid.

Nuvarande ägare sedan 6-7 år tillbaka är Peter Bergman och hans bror och fastigheten används idag som ett Fritidshus. Brödernas mormor var syster med Evy Karlsson.

Vena No 2

Redan när Annie var 6 år gammal blev hon faderslös eftersom hennes pappa Karl Karlsson avled efter Hjernslag den 27 februari 1899. Året 1899 blev ett riktigt svårt år för Annie som liten sexåring, även hennes yngre bror Karl Gustaf dog av influensa 2 år gammal, knappt två månader efter faderns död, den 15 april 1899.

I Bouppteckningen efter Anni’s far Karls Karlsson framgår att det på gården då fanns följande djur: 1 par stutar, 4 kor, 1 ofärdigt sto, 2 qvigor, 4 får, 2 lamm och en Bagge. På en bankbok har de lyckats spara ihop ett kapital av 516 kr och 64 öre och hela boet värderas till 2 128 kr. Detta motsvarar i dagens penningvärde ca 30 000 kr på bankboken och 124 000 kr i värde för hela boet. Eftersom alla tre levande barnen var omyndiga vid faderns död så utsågs lantbrukaren Anders Gustaf Anderrson i Vena som förmyndare för barnen.

Den 1 januari 1902 avlider även Anni’s morfar Nils Karlsson och han står då fortfarande angiven som ägare till gården i Vena. Den 22 februari 1902 gifter Anni’s mor Alma Nilsdotter om sig med Göran Salomonsson född den 8 juli 1856 i Hålebo, Kättilstad. Annie får genom det äktenskapet en halvsyster den 18 maj 1904 då dottern Gerda Salomonsson föds. Efter det står Anni’s styvfar Göran Salomonsson som ägare till gården i 3/64 mantal Vena No 2 i Kättilstad (E).

Den 29 juli 1922 gifter sig Anni med Karl August Bengtsson och hon flyttar hem till honom i Vilebo (Hvilebo enligt gammal stavning). Karl August insjuknar 1924 i TBC och samma år får paret en son som är död vid födseln. Ett år senare föds min svärfar Allan Bengtsson, som blir det det enda barnet i äktenskapet. Eftersom Karl August i perioder är svårt sjuk får han bo på övervåningen i den lilla stugan i Vilebo och Annie och sonen Allan bor på nedre botten. De har det riktigt svårt med att få ihop sin försörjning och därför börjar Annie att sy kläder för att klara av uppehället. De sålde också via auktion sina djur och redskap för att få mer pengar men auktionsförättaren gjorde konkurs strax efter så det blev inga pengar för det på auktionen sålda kvar till familjen. Baroniet Adelsvärd visade dock barmhärtighet och de fick bo kvar på gården hyresfritt. Även svärföräldrarna och grannar hjälpte familjen under de här svåra åren.

Den här gamla Singer symaskin som Annie sydde på och som betydde så mycket för familjens försörjning finns nu hemma i vår bostad. På den här maskinen har det sytts många vackra klänningar och andra fina kläder.

Karl August Bengtsson avled den 16 april 1942 i Vilebo, Anni Maria levde fram till den 17 januari 1971 då hon avled på pensionärshemmet i Åtvidaberg. Hon är begravd på Åtvids gamla kyrkogård och vilar i den grav där min svärmor Eivor Bengtsson nu också  vilar.

Tänk om gamla hus själva kunde berätta!

Det här gamla övergivna huset har inget med min släkt alls att göra.

– Nej det här handlar nog mer om mitt allmänna intresse kring hur man hade det och hur man levde förr i tiden. Detta i kombination med mitt andra stora intresse, fotografering. Det här är också en berättelse som visar att det alltid är bra att ha med sig sin kamera när man ska någonstans även om man inte just då är ute för att fotografera. Jag är ganska säker på att många som fotograferar många gånger har upplevt att årets bästa motiv är mitt framför ögonen på dig och att man tyvärr inte då har någon kamera med sig.

Idag körde jag min dotter till en av hennes kamraters 20 års fest i Dalstorp.  På vägen dit kör man mot Nittorp i Tranemo kommun och längs vägen såg jag ett gammalt hus som såg väldigt intressant och spännande ut. Jag åkte och lämnade av min dotter vid festen och körde sedan samma väg tillbaka. Givetvis var jag tvungen att stanna vid det där huset som såg så intressant ut och visst jag hade med mig kameran i bilen denna gång.

När jag gick runt huset och tog bilder från utsidan såg jag att det fanns mycket intressant även inne i huset. Huset var övergivet för länge sedan, det syntes tydligt. Dörren i var i stort sett borta helt så det var bara att gå in och fortsätta att fotografera även inne i huset. När jag gick där inne så tänkte jag precis den tanken som rubriken säger till detta inlägget. ”Tänk om gamla hus själva kunde berätta”. Man blir faktiskt nyfiken på vilka som kan ha bott här och hur deras levnadsöden har varit. I det här huset har människor varit glada och skrattat högt och tydligt. Här har man haft fest med släkt och vänner och även firat jul, påsk och födelsedagar. Men man har också haft familje gräl och även drabbats av svår sorg. Här har man haft framtidsdrömmar och planerat för sina framtida liv. Barn har blivit till och kanske även fötts här i huset. Någon som är född här kanske fortfarande lever och bor i något annat hus någon annan stans. – Tänk om det huset själv kunde berätta om alla dessa saker för oss. Det finns ändå en del saker kvar i huset som tydligt visar att här har det bott folk och här har det funnits både liv och verksamhet någon gång bakåt i tiden.

Detta bildspel kräver JavaScript.

 

 

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har i vart fall tagit reda på att det här huset heter Gölingstorp Norrgård 1 och att det ligger i Nittorps församling. Jag har nu också tagit reda på att 1874 – 1890 så bodde här följande familj: Handlare Karl August Andersson född den 12 januari 1844 och hans hustru Justina Andersdotter född den 16 juni 1847. De hade 2 döttrar och 4 söner. Så visst har det funnits liv i även det här huset. Men tyvärr så kan huset inte självt berätta någonting alls för oss.

En resa i min hustrus mammas och morfar och mormors fotspår till Gärdserum, Falerum och Rumma i Uknadalen.

(Flera av bilderna i det här inlägget blir större om du klickar på dem)

Lördagen den 31 maj 2014 åkte Helena och jag till Åtvidaberg och plockade upp hennes pappa Allan och hennes moster Barbro. Vi hade bestämt att den här dagen skulle vi göra en resa i den vackra Uknadalen i hennes mammas och morfar och mormors fotspår.

Vi började vid Gärdserums kyrka som måste vara en de vackraste platserna i hela Uknadalen. Utsikten från trappan upp mot kyrkan ut över Båtsjön är en helt fantastiskt vacker syn.

I Kyrkan i Gärdserum gifte sig Helenas pappa Allan Bengtsson och mamma Eivor Karlsson den 22 maj 1952. Här döptes också Helenas storasyster Ingela 1955. Det har också varit kungligt besök vid den här kyrkan. Kung Gustav den VI Adolf kunde också njuta av den här fina utsikten vid sitt besök där. Kanske någon av mina läsare kan hjälpa mig och berätta vilket år som kungen gjorde detta besök?  Det tog bara några timmar efter publicering sedan svarade Lisbeth Petersson på frågan så här: ”Kungabesöket vid Gärdserums kyrka ägde rum lördagen den 15 maj 1954 och varade i 5 min”. Se bildspelet nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Från Gärdserums kyrka åkte vi förbi skolan i Gärdserum där Helenas mamma Eivor och hennes syster Barbro gick i som barn. Därifrån vidare upp till ”Logen” som var en samlingspunkt för de som bodde i byn och runt omkring. Barbro berättar om att när hon var 15 år fick hon se sin första barnförbjudna film där.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Från Gärdserum åkte vi vidare till Sjövik. Helenas mamma Eivor och hennes syster Barbro föddes i Hellingsfall. De var barn till Nils Karlsson och Agnes Lööv. Nils var född den 4 september 1903 och Agnes Lööv den 15 december 1902. Agnes var dotter till Carl Otto Löf och Emma Mathilda Fredriksdotter som jag skrivit om tidigare. De gifte sig den 26 november 1933 och bodde då i Nedre Gruvdalen. År 1939 bodde Nils och Agnes med sin båda flickor Eivor och Barbro 1939 en sommar hos Carl och Mathilda på deras gård i Rumma, dit vi kommer lite senare i den här berättelsen. Därifrån flyttade de sedan till Tingetorp i Falerum och bodde hos ”Nemman” (Nämndeman Simon A.) han var också auktionsutropare i Falerum. Nils Karlsson arbetade där som Ladugårdskarl. Den 14 mars 1945 hade han tjänat ihop ett litet eget kapital och gick även till Jordbrukskassan och lånade 5 000kr. Med dessa pengar köpte de sig en egen liten gård som heter Sjövik. Pengarna räckte också till en ko och en häst som hette Ylva. Här nedan en bild på Sjövik 1949 och en från 2014.

Sjövik 1949

Sjövik 2014

Barbro berättar om att när de flyttade från Tingetorp till Sjövik så fick hon och hennes syster drygt 4 km till skolan istället för som tidigare bara 300 m. Det fanns inte heller varken elektricitet eller telefon i Sjövik på den tiden. Allt som drevs med elektricitet fick de nu plocka undan, lampor, radio osv. Familjen bodde kvar i Sjövik till 1954 då de flyttade till Bodsgård i Gärdserum. Här nedanför kommer ett litet bildspel med både nya och gamla bilder från Sjövik.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen mot Rumma i Falerum finns en väldigt vacker gammal stenbro. Den har inget direkt med släktens historia att göra men jag var ändå tvungen att ta en bild den.

Vårt sista mål på den här utflyktsdagen var att åka till Carl Löf och Mathildas gård i Rumma. När man kommer från Falerum och kör igenom Rumma så ligger den här gården på en höjd uppe till vänster om vägen. För att få en skymt av huset så måste man åka upp för en backe och in på ladugårdsplan. Det är klart att man funderar lite innan man gör en sådan manöver eftersom vi inte visste vem som ägde gården nu. Man är lite rädd för att störa okända, men jag vet av tidigare erfarenhet att när man kommer för att besöka platser där släkten har växt upp så brukar man oftast vara väldigt välkommen. Så var fallet även här och visst fick jag ta en bild på huset så som det ser ut idag. Vi blev också inbjudna i huset och fick se hur otroligt fint de hade renoverat huset även invändigt med bevarande av flera gamla detaljer.

Gården i Rumma. Agnes Karlsson står som nr 2 fr. höger

Gården i Rumma 2014

Som ni ser så är huset tillbyggt till vänster samt att reverteringen är bortriven och att huset nu har fått en vacker röd fasad. Så till några detaljer som är bevarade inne i huset. Dels finns den gamla järnspisen och bakugnen kvar i köket. Här har Mathilda och Agnes stått och lagat mat och bakat många gånger. På övervåningen i ett av rummen står också en öppen spis där de nya ägarna har knackat fram en gammal spishäll med texten:

”HERREN BEWARE DET HUS OCH DET HEM N. SS  L A D 1812”

Jag avslutar det här blogginlägget med det råd som jag ofta återkommer till alla släktforskare och andra intresserade av sin egen historia. Släpp tangentbordet och ge dig ut och dokumentera med papper och penna samt en kamera i din hand. Prata med folk som bor i dina äldre släktingars hembygd, många har väldigt intressanta saker att berätta om för dig. Avslutar detta blogginlägg med en bild av svensk landsbygd och tre betande kor nedanför Bodsgård i Gärdserum.