Släkten Engström – Gruvarbetare vid Malmviken, Mormorsgruvan och Bersbo gruvor.

Nu i veckan har jag besökt far och svärfar i Åtvidaberg. I samband med det så åkte jag också ut till Bersbo och fotograferade vid det Adelwärdska gruvschaktet. Jag besökte även Facits museum i Åtvidaberg och den utställning som heter ”Pussebitar ur det förflutna” En utställning om människor som varit med och format det Åtvidaberg som finns idag. I den utställningen finns min ana gruvarbetaren Jonas Engström med.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Jag har en blogg till och där kan läsa om och se bilder från arbetet med att rädda Gruvlaven över det Adelswärska gruvschaktet. Bilderna i bildspelet där är tagna både från marken men även från en Skylift minst 18 meter över marken.

– Åh jag som har sådan svindel…

Länk till min  Fotodagbok med inlägget om Bersbo gruvor:

Rädda Bersbo gruvor!

Dick Wåhlin bloggar om släktforskning och även lite annat.

Stamfadern till gruvarbetarsläkten Engström hette Nils Backström och han var corpral. Det enda som jag i övrigt vet honom är att han bodde i Norra Uthövdan i Vireda i Kronobergs län och att han var gift med Brita Jönsdotter. Deras gemensamma son Nils Engström är min mm mm mf f.

Nils Engström och Stina Johansdotter

Nils Engström föddes 1747 i Virestad (G) Han kom till Malmviken som gruvarbetare 1784 och gifte sig den 26 augusti 1787 med Stina Johansdotter född den 3 mars 1758 i Alseda (F). Nils och Stina var bosatta i Österbo i Malmviken och Nils arbetade mellan 1784 och 1792 i koppargruvan i Malmviken. År 1792 lades gruvan i Malmviken öde men brytningen återupptogs igen mellan 1845 och 1862. Att arbeta i gruva var ett mycket farligt arbete vilket bl.a bevisas av att Nils sonson Jonas Gustav Engström avled till följd av bergsskott i Malmviksgruvan den 11…

View original post 555 fler ord

Släkten i Fliseryd (H) – Ryttare och Dragoner vid Smålands Husarer i Läggevi och Grimhult (rote 107 Överstelöjtnantens kompani, andra kompaniet)

Jag har tidigare skrivit om Postroddaren på Öland och Nattmannen i Kalmar Olof Stadig och i det inlägget bara nämnt att hans hustru Brita Maja Svensdotter härstammade från Fliseryd i Småland. Jag tänkte nu utveckla hennes anor i ett antal led bakåt och där vi bl.a hittar ryttare vid Smålands Husarer i Grimhult och Läggevi, Fliseryd (H)

Postroddaren och Nattmanens hustru som dog av feber 33 år gammal

FF MM M Brita Maja Svensdotter

Brita Maja föddes den 27 februari 1798 (C:3 sid 127) i Qvarnemålen, Fliseryd (H). Från Fliseryd flyttade hon först till Ryssby och därifrån vidare till Krankelösa, Ljungby (H) och tog där anställning som piga hos Baron Roxendorff. Den 7 november 1821 födde hon det oäkta barnet Johanna. Den 8 augusti 1824 i Prästgården i Ljungby (H) gifte hon sig Olof Stadig och fick med honom två barn till, Johannes den 1 juni 1825 i Krankelösa, Ljungby och min ana Anna Stina Stadig den 10 maj 1827 i Glömminge på Öland. Hon flyttade till Glömminge med sin make Olof Stadig i november 1826. Olof arbetade där som postroddare och rodde posten mellan Stora Rör och Revsudden på fastlandet, samma sträcka som färjorna till och från Öland gick fram till 1972 då Ölandsbron invigdes. Från Öland flyttade hon med sin familj till Kalmar år 1830 där Olof fick tjänsten som Nattman. Men Brita Maja avlider bara något år senare den 24 augusti 1831 (EI:2 sid 442) av feber.

Han var inte ryttare men tog och använde ändå namnet Isberg

FF MM MF/M Sven Israelsson Isberg och Elin Persdotter .

Sven Israelsson föddes den 13 oktober 1773 (C:2 sid 287) i Läggevi, Fliseryd och hans hustru Elin som var två äldre föddes den 20 oktober 1771 (C:2 sid 277) i torpet Nabben under Ekhult, Fliseryd (H). De gifte sig den 22 december 1793 (C:3 sid 431) Som nygifta bosatte de sig i Qvarnemålen, Fliseryd (H) och här föddes barnen:

Anna Stina Svensdotter, f. 1795.03.03
Brita Maja Svensdotter, f. 1798.02.27, se ovan
Caisa Lisa Svensdotter, f. 1801.04.17

Någon gång före 1806 flyttar de till Norrbygget, Stora Slät, Ålem (H) och här föds:

Maria Svensdotter, f. 1806.01.06
Magnus Svensson, f. 1809
Johanna Svensdotter, f. 1812.08.15

I Husförhörslängden för Norrbygget står Svens angiven med båda sina efternamn Israelsson Isberg

Omkring år 1827 flyttar Sven och Elin till Tokebo, Strandtorps hage (H) där Sven står angiven som egen Torpare med enbart efternamnet Isberg. Isberg var annars ett efternamn som bars av ryttare vid Läggevi, Fliseryd (H). Den 6 juni 1828 i Strandtorps hage, Räpplinge (H) avlider Elin Persdotter 56 år gammal av Obstruktion. Sven gifter om sig den 25 december 1831 med Brita Stina Engström f. 1776 från Vickleby (H). Den 6 mars 1846 avlider Sven Isberg 72 år gammal av Ålderdom.i Strandtorps hage, Räpllinge (H)

Israel Isberg – Han som gifte sig med den 17 år äldre änkan och både övertog  hustru och platsen som ryttare vid Läggevi

FF MM MF F/M Israel Gustavsson Isberg och Brita Olofsdotter.

Israel Gustavsson Isberg föddes den 16 april 1749 i Grimhult, Fliseryd (H) och hans 17 år äldre hustru Brita Olofsdotter föddes 1732 i Qvillesgärde, Fliseryd (H). De gifte sig den 21 februari 1768. Före äktenskapet var Israel Dräng i Ringoby.

Israel Isberg Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 810Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 810)

När Israel var 21 år gammal mönstrar vid generalmönstringen år 1770 in på Smålands Husarregemente som ryttare i Ryttartorpet Läggevi, Rote 107 Överstelöjtnants kompani i tredje Korpralskapet. Han ersätter då Sven Isberg som avlidit 1767 och Israel fick då även överta hans efternamn Isberg. Det var nämligen så det gick till när man fick sitt soldatnamn, man ärvde namnet och platsen efter den person som man ersatte vid själva mönstringen. Men nu var det inte bara efternamnet och platsen som Ryttare som Israel Gustavsson övertog. Det visar sig nämligen också att hans hustru Brita Olofsdotter tidigare var gift med en Sven Danielsson som avled den 30 augusti 1767 som också var ryttare och då med stor sannolikhet hette han också Isberg i efternamn. Han var därför också troligen den person som Israel efterträdde på flera sätt, både som ryttare men även som ny make till änkan Brita Olofsdotter. Jag kan inte belägga detta fullt ut via källorna utan det får betrakta som en teori men som ändå är relativt sannolik.

Brita Olofsdotter hade tre barn i sitt första äktenskap med Sven Danielsson (Isberg?):

Cajsa Svensdotter, f. 1755.02.12 i Rödsäng, Fliserd (H) d. 1803 i Qvarenemålen, Fliseryd (H)
Daniel Svensson, f. 1758.05.18 Rödsäng, Fliserd (H). Sadelmakare i i Åby (H), död 1823.
Lisa Svensdotter, f. 1763.04.23 i Läggevi, Fliseryd (H)

Israel Isberg och Brita Olofsdotter fick även dom tre barn gemensamt:

Sven Israelsson, f. 1770.02.01 i Läggevi, Fliseryd (H). d. 1772.04.19
Anna Stina Israelsdotter, f. 1771.02.11 i Läggevi, Fliseryd (H)
Sven Israelsson Isberg, f. 1773.10.13i Läggevi, Fliseryd (H). d. 1846 03.06 i Strandtorps Hage, Räpplinge (H), se ovan.

Jag har inte funnit när Israel Isberg avlider men Brita Olofsdotter avlider den 5 juli 1814 och i dödnotisen Fliseryd (C:3 sid 605) kan man läsa ”Avskedade Dragonen Israel Isbergs hustru Brita Olofsdotter 82 år gammal, dödsorsak ålderdomsbräcklighet.

Ryttaren i Grimhult som stämde sin granne för att ha överfallit hans hustru med ”hugg och slag” samt ”skällsord” när denna hade stulit hö på hans äng.

FF MM MF FF/M Ryttaren i Grimhult Gustav Andersson Grimberg och hans hustru Ingeborg Olofsdotter

Gustav Andersson Grimhult föddes 1718 och var gift med Ingeborg Olofsdotter född 1720. De fick tillsammans i sitt äktenskap inte mindre än 10 barn:

NN Dotter, f. 1747. d. 1760 av lungsot
Israel Gustavsson Isberg, f. 1747.04.16 i Grimhult, Fliseryd (H), se ovan.
Lars Gustavsson, f. 1751.04.02 i Svarvartorpet, Fliseryd (H)
Kristina Gustavsdotter, f. 1753.01.20 i Svarvartorpet, Fliseryd (H)
Daniel Gustavsson, f. 1755.03.03 i Grimsmåla. Grimhult, Fliseryd (H), d. 1837.04.26 i Hultstugan, Bankerberg, Fliseryd (H). Gift med Sara Jonsdotter f. 1762 d. 1839.
Kerstin Gustavsdotter, f. 1756.08.28 i Grimhult, Fliseryd (H)
Lena Gustafsdotter, f. 1757.11.11 i Grimhult, Fliseryd (H)
Karl Gustavsson, f. 1763.05.05 i Grimhult, Fliseryd (H)
Sara Gustavsdotter, f. 1765.02.12 i Grimhult, Fliseryd (H)
Catarina Gustavsdotter, f. 1767.02.11 i Svarvaretorpet, Fliseryd (H), d. 1849.06.30 i Grimhult, Fliseryd (H)

Kring det sista barnet Catarina Gustavsdotter kan nämnas att hon den 17 juni 1783 i Fliseryd gifte sig med Frälserättaren vid Grimhult Carl Ulrik Stenfelt som tillhörde den adliga släkten med nummer 1867. Han var född 1756.11.20 i Fliseryd och dog 1849.06.30 i Fliseryd (H)

Miltaria:

Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 854 (1753-1753) Bild 1130
Gustav Andersson möntsrar in som ryttare 22 år gammal.

Gustav Grimberg Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 800Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 800

 

Stämningen av grannen i Hanbörds Häradsrätt:

I september 1754 stämmer ryttaren Gustav Grimberg bonden Joen Olofsson för att han några månader tidigare hade överfallit hans hustru med hugg och slag samt använt skällsord som ”Tossa” och ”canallie”. Detta skulle ha skett i samband med att Jon Olofsson hade tagit hö till sina djur på Gustav Grimbergs marker. Vid den första rättegången var inte den tilltalade på plats eftersom han arbetade med en fartygsreparation varför rättegången kunde avslutas först i januari året därpå., se vidare avskrifter från domböckerna här nedanför.

Handbörds dombok den 23 september 1754 Nr 59:

Ryttaren Gustav Grinberg i Grinhult hade instämt Bonden Joen Olofsson i Habostorp för att thet han d.5 sistl. Juli borttagit hö från käranden på ängen Qwarnslätten och vid samma tillfälle öfwerfallit hans hustru Ingeborg Olofsdotter med hugg och slag samt skiälsord, hwaröfwer lagabot och Expenser påstås. Hwarför ock länsman wäl:t Jonas Forsman i Embetes wägnar instämt bemette John Olofsson för thet han öfwerfallit Gustaf Grinberg med hugg och slag en söndagsafton den d. 5 Julii nästledne wid thes Ryttartorp, men som Swaranden intet är tillstädes, utan berättas wara på timbring wid ett fartygs reparerande, så utsättes thenna saken till nästa ting, ther till Joen Olofsson bör sig infinna wid Tijo Dr Wijte, hwilket länsman honom i laga tid bör bewisligen kund göra låta, samt plicktar Joen Olofsson för utebifwandet En Dr. I medlertid afhörande thet närwarande wittnet Lisbet Månsdotter i Örnebäck för dödsfalls skull, emot hwilket JohnOlofsson äger frihet, wid ankomsten, jäf anföra om han ther till finner sig befogad, afläggande wittnesed och berättade Lisbet Månsdotter, at en fredag wid midsommartiden när Joen Olofsson kiörde bräder med 3ne ökar innevarande år, tog han utaf Ryttaren Gustaf Grinbergs ängshö och gaf sina ökar, och när Grinbergs hustru Ingeborg Olofsdotter kom med räfsan och tog höet, skiöt Joen Olofsson henne bak länges öfwer en stack, hwaraf hon sig ännu klagar, samt kallade henne tossa och Canallie. Hörde och erkände sin utsago.

Handbörds dombok den 24 jan 1755 nr 3

Upropades sielf stämde saken ifrån sist ting d. 23 sept. Nr 59 emellan Ryttaren Gustaf Grinberg, kärande och bonden Joen Olofsson i Habbestorp Swarnade, hänseende thet han taget hö på thes äng och öfwerfallit hans hustru. Äfwen emellan länsmannen wäl:t Jonas Forsman, klagande och Joen Olofsson Swarande, för thet han öfwerfallit Gustaf Grinberg en söndagsafton d. 7 juli 1754 med hugg och slag Parterne äro tillstädes och angifva Gustaf Grinberg och Joen Olofsson sig wara förlikte om sitt twistemål, men länsman å Cronans wägnar påstod sakens fortgång, hade instämt wittne Erik Persson i Elgerum. Per Persson i Fållö och Brita Olofsdotter i Gröndal hwilka utan jäf aflade eden och berättade först särskilt Erik Persson, at han har intet slagsmål sedt. Per Persson har lika utsago med förstående wittne, såg wäl Joen Olofsson hött åt Grinberg med sin piska men wet intet till hwad ända, Brita Olofsdotter säijer lika med Per Persson. Wittnesmålen uplästes och erkiändes. Utslag. Althenstund the afhörande wittnen intet kunnat intyga något slagsmål wara förlupit emellan Ryttaren Gustaf Grinberg och Bonden Joen Olofsson i Habbestorp, hwar före länsmans Wäl:t Jonas Forsman them anklagat, förthen skull bilfwa the i stöd af 17 Cap 28* R B , från widare tilltal ther utinnan befriade, och bilfwer Gustaf Grinberg och Joen Olofsson sig emellan träffade förening utstäld till deras behörige efterlefnad och fulljiörande.

Gustav Grimberg avlider 82 år gammal av ålderdomsbräcklighet den 28 mars 1802 (C:3 sid 565) i Grimhult, Fliseryd (H) och hans hustru Ingeborg Olofsdotter avlider 87 år gammal av ålderdom på samma plats sex år senare den 12 januari 1807 (C:3 sid 575).

 

Lite historisk fördjupning om Smålands Husarer och när flera gårdar i bl.a. Fliseryd brändes ner under Kalmarkriget 1612.

Smålands Husarregemente:

Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana, vilken 1543 sattes upp i Kronobergs och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier. Från 1628 organiserades dessa till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som dess regementschef. I 1634 års regeringsform benämndes förbandet ”Smålands och Ölands ryttare”, men omtalades oftast som enbart ”Smålands ryttare”. Regementet blev indelt 1684, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente.
Regementet övades från 1686 på Ränneslätt vid Eksjö. 1801 ändrades regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente. Regementet övade från 1809 vid Kvarnarp, även det nära Eksjö, men hade ändå kvar verksamhet på Ränneslätt. 1812 blev en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår (I 7), som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)).
Resterande del av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente. Regementet övade 1834–1905 åter igen på Ränneslätt. 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Eksjö.
Krigshistoria
Smålands ryttare deltog i flertalet svenska krig. Förutom den långa raden segernamn på regementets fana, deltog regementet bland annat i slagen vid Axtorna 1565, Kirkholm 1605, Fehrbellin 1675 och Poltava 1709. I samband med händelserna, som ledde till Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632, red han i spetsen för Smålands ryttare.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Smålands_husarregemente
Kalmarkriget 1612, när danskarna brände ner gårdar även i Mönsterås och Fliseryd

Åren 1611 till 1613 pågick det så kallade Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark och danskarna intog då Kalmar Men inte bara i Kalmar drabbades utan även i Mönsterås och Fliseryd: I gamla dokument finns detta beskrivet, ”ähr mestadels afbrendt af fienden och eljest förderfulade”. Brända byar fick i skattelängden beteckningen ”brend” och de som var förstörda fick beteckningen ”öde”. I Flseryd brändes 48 gårdar ner, bl.a. Bankeberg, Läggevi och Qvillegärde, platser som på olika sätt har anknytning till min släkt. Fredn slöts i Knäred och Sverige tvingades erlägga Älvsborgs lösen vid freden. (Källa: http://monsterasbloggen.blogspot.se/2010/12/ahr-hele-socknen-af-fienden-afbrent-om.html)

I en av ”trädtopparna” i min hustrus anor: Fänrik Peder Hansson Basell och hans hustru Ingeborg samt Löjtnant Hans Hansson och hustru Riska från Fjärsbo, Kättilstad (E).

Innan vi ger oss upp i trädtopparna på släktträdet i min hustrus anor så börjar jag först med att visa släktleden till de personer som det här blogginlägget handlar om:

1: F Allan Bengtsson

2: FM Annie Maria Karlsson, f. 1893.01.17 i Vena, Kättilstad (E)

3: FM F Karl Erik Albin Karlsson, f.1863.10.27 i Tolemåla, Kättilstad (E)

4: FM FM Sara Charlotta Nilsdotter, f.1837.04.14 i Fjärsbo, Kättilstad

5: FM FM M Kristina Eriksdotter, f.1805.01.30 i Fjärsbo, Kättilstad (E)

6: FM FM MF Erik Jonsson, f. 1761.07.25 i Fjärsbo, Kättilstad (E)

7: FM FM MF M Kerstin Simonsdotter, f. 1727.09.14 i Håshult, Kättilstad (E)

8: FM FM MF MF Simon Johansson, f. 1701 i Fjärsbo, Kättilstad (E)

9: FM FM MF MF F Johan Zachrisson, f. 1666 i Hägerstad (E)

10: FM FM MF MF FF Zachris Persson, f.1630, d. 1656.05.16 i Fjärsbo, Kättilstad (E) 

10: FM FM MF MF FM Regina Hansdotter, Född omkr. 1610

11: FM FM MF MF FF F Peder Hansson Basell, f. omkr 1605

11: FM FM MF MF FF M Ingeborg Johansdotter, f. omkr 1610

11: FM FM MF MF FM F Hans Hansson

11: FM FM MF MF FM M Riska, f. 1630

Peder Hansson Basell (*) och Ingeborg Johansdotter

Peder Hansson Basell född omkring 1605. Han var Fänrik vid Östgöta Infanteriregemente eller som det också ibland kallas Östgöta Fotfolk. Han tog värvning 1630 och deltog i trettioåriga kriget och nämndes ännu i början av 1650-talet. Han dog den 16 maj 1656 i Fjärsbo i Kättilstad (E)

Ingeborg Johansdotter född omkring 1610. Nämnd i kyrkräkningen i Fjärsbo, Kättilstad 1644. Anklagades den 17 maj 1650 vid tinget för att under makens långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson och även fått ett barn med honom. De båda dömdes för ”enfalt hor” och skulle egentligen ha pliktat med ”guds lag”, sannolikt döden. Domen måste dock senare ha mildrats eftersom de båda finns i handlingar flera år senare.

(*) I Anbytarform på Rötter den 11 oktober 2001 för Carl Fredrik Hanzon fram en teori om att namnet Basell skulle kunna komma från gårdsnamnet Basunda i grannsocknen Oppeby. Namnet Basell återuppstår när hans barnbarnbarn Zachris (Persson) Basell blir tullvisitatör vid sjötullen i Västervik. Även i nästa led hans son Bonden i Tranebo, Kättilstad (E) Israel Zackrisson (1756 – 1820) använder sig ibland av namnet Basell

Barn:

Zachris Persson född 1630, död 1693.12.17 i Fjärsbo, Kättilstad (E)

Han var soldat vid Östgöta Regemente till fots för Fjärsbo rote och blev efter soldatlivet bonde i Fjärsbo. Den 6 juli 1663 Åberopar han vid tinget det kungliga priviligebrevet på Fjärsbo som han far Peder Hansson Basell fått för genomförd krigstjänstgöring att nyttja av hans hustru och barn
Hans hustru Regina Hansdotter föddes 1634 i Stetttin i Pommern, Tyskland numera Polen. Ska ha haft 11 barn, 7 söner och 4 döttrar.

Db C:1 sid 210, dödsnotis för Regina Hansdotter:

Regina Hansdotter Kättilstad Db C-1 sid 210

Född Anno 1634 i Tyskland Fader Ährboren och Manhafftig Hans fändrich under Östgöta Infanterit. Moder, Ährboren och Gudfruchtig Hustru Riska, Hvilka först bodde i Håshult, sedan flötte till Fiärsbo, när Per Hansson affstod med fänrik tiensten , så blev han i sin Swerfaders ställe. Kom då hon war 7 Åhr till Småland till herrgården Åhlhult det hon tjente i 7 åhr.

Dombok Kinda Häradsrätt den 6 juli 1663

Zackris Persson

Zachris Persson fordom Fenrikens Sa. Per Hahnsson son i Fiärsboo, framkom och ödmjukeligest anhölls blitwa handh. hafdh och beskyllas wijd dhet Kungl. breef och Priviligio, bn.te hans fader för gives Krigztjänst i sin tijdh af höga öfwer heeten sig förmält och Utmerchet. Zxx dhet Innehölld, och hans hustru och barn dhet och åtniuta skulle då frågades honom whem har emot giur, och hwar uthi hans angifaranda består, Han sade om intet Allenast befarde i längden någon skulle Förbn.de. Konkl. Breef. med tillbörligh respect och mynde Redten Handeredt och odisputeredt låter(s), och Zackarias medh Sine Intressenteter dhet werckligen dedt åtnjuta tillsades. (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:21 (1663-1671) Bild 120 / sid 9 i AD)

Israel Persson född 1643, död 1696,10.01 i Fjärsbo Kättilstad (E)

Bland ättlingarna till dessa båda bröder; Zachris Persson och Israel Persson – ”Fjärsbo-släkten”, är namnen Simon, Zachris, Israel, Petter och Johan mycket vanliga. De flesta av ättlingarna bodde ännu i början av 1800-talet kvar i Kindabygden. Andra gårdar som bebotts av ovanstående släkt är Hårsbo och Glysebo. Orre är en släkting från bröderna ovan. Israel var fogde i Gassemåla. Gassemåla låg på östra kanten, av den dalgång som sträcker sig från Söderö skola, mot Fallvik. Ett stycke nedanför Söderö ladugård går vägen till Fallängen, och mitt emellan denna och vägen till Bygget låg Gassemåla.

 

Hans Hansson och hans hustru Riska

Hans Hansson var Fänrik vid Kungliga 1 Livgrenadjär regementet, Kapten Banghes kompani 1647-1648. Fänrik vid Kapten Schmidts kompani 1650 – 1654 med tjänstgöring i Tyskland. Löjtnant vid Lars Palmqvist kompani 1656 och löjtnant vid Torbjörn Svenssons kompani 1657 – 1659, det var samma kompani men som bytte kompanichef 1657. Troligen stupade han vid slaget vid Köpenhamn 1659.02.11. Kring hans hustru Riska finns inga kända uppgifter.

NOT: Eftersom det är många som har dessa anor så är det få uppgifter som jag själv har forskat fram. Det finns många släktträd publicerade på internet med dessa anor, både på personliga hemsidor och även på tex GENI, Ancestry, mfl. Därför ska detta blogginlägg endast betraktas som en sammanställning av uppgifter från flera andra släktforskare som  har dessa anor i sina släktträd.