Släkten i Fliseryd (H) – Ryttare och Dragoner vid Smålands Husarer i Läggevi och Grimhult (rote 107 Överstelöjtnantens kompani, andra kompaniet)

Jag har tidigare skrivit om Postroddaren på Öland och Nattmannen i Kalmar Olof Stadig och i det inlägget bara nämnt att hans hustru Brita Maja Svensdotter härstammade från Fliseryd i Småland. Jag tänkte nu utveckla hennes anor i ett antal led bakåt och där vi bl.a hittar ryttare vid Smålands Husarer i Grimhult och Läggevi, Fliseryd (H)

Postroddaren och Nattmanens hustru som dog av feber 33 år gammal

FF MM M Brita Maja Svensdotter

Brita Maja föddes den 27 februari 1798 (C:3 sid 127) i Qvarnemålen, Fliseryd (H). Från Fliseryd flyttade hon först till Ryssby och därifrån vidare till Krankelösa, Ljungby (H) och tog där anställning som piga hos Baron Roxendorff. Den 7 november 1821 födde hon det oäkta barnet Johanna. Den 8 augusti 1824 i Prästgården i Ljungby (H) gifte hon sig Olof Stadig och fick med honom två barn till, Johannes den 1 juni 1825 i Krankelösa, Ljungby och min ana Anna Stina Stadig den 10 maj 1827 i Glömminge på Öland. Hon flyttade till Glömminge med sin make Olof Stadig i november 1826. Olof arbetade där som postroddare och rodde posten mellan Stora Rör och Revsudden på fastlandet, samma sträcka som färjorna till och från Öland gick fram till 1972 då Ölandsbron invigdes. Från Öland flyttade hon med sin familj till Kalmar år 1830 där Olof fick tjänsten som Nattman. Men Brita Maja avlider bara något år senare den 24 augusti 1831 (EI:2 sid 442) av feber.

Han var inte ryttare men tog och använde ändå namnet Isberg

FF MM MF/M Sven Israelsson Isberg och Elin Persdotter .

Sven Israelsson föddes den 13 oktober 1773 (C:2 sid 287) i Läggevi, Fliseryd och hans hustru Elin som var två äldre föddes den 20 oktober 1771 (C:2 sid 277) i torpet Nabben under Ekhult, Fliseryd (H). De gifte sig den 22 december 1793 (C:3 sid 431) Som nygifta bosatte de sig i Qvarnemålen, Fliseryd (H) och här föddes barnen:

Anna Stina Svensdotter, f. 1795.03.03
Brita Maja Svensdotter, f. 1798.02.27, se ovan
Caisa Lisa Svensdotter, f. 1801.04.17

Någon gång före 1806 flyttar de till Norrbygget, Stora Slät, Ålem (H) och här föds:

Maria Svensdotter, f. 1806.01.06
Magnus Svensson, f. 1809
Johanna Svensdotter, f. 1812.08.15

I Husförhörslängden för Norrbygget står Svens angiven med båda sina efternamn Israelsson Isberg

Omkring år 1827 flyttar Sven och Elin till Tokebo, Strandtorps hage (H) där Sven står angiven som egen Torpare med enbart efternamnet Isberg. Isberg var annars ett efternamn som bars av ryttare vid Läggevi, Fliseryd (H). Den 6 juni 1828 i Strandtorps hage, Räpplinge (H) avlider Elin Persdotter 56 år gammal av Obstruktion. Sven gifter om sig den 25 december 1831 med Brita Stina Engström f. 1776 från Vickleby (H). Den 6 mars 1846 avlider Sven Isberg 72 år gammal av Ålderdom.i Strandtorps hage, Räpllinge (H)

Israel Isberg – Han som gifte sig med den 17 år äldre änkan och både övertog  hustru och platsen som ryttare vid Läggevi

FF MM MF F/M Israel Gustavsson Isberg och Brita Olofsdotter.

Israel Gustavsson Isberg föddes den 16 april 1749 i Grimhult, Fliseryd (H) och hans 17 år äldre hustru Brita Olofsdotter föddes 1732 i Qvillesgärde, Fliseryd (H). De gifte sig den 21 februari 1768. Före äktenskapet var Israel Dräng i Ringoby.

Israel Isberg Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 810Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 810)

När Israel var 21 år gammal mönstrar vid generalmönstringen år 1770 in på Smålands Husarregemente som ryttare i Ryttartorpet Läggevi, Rote 107 Överstelöjtnants kompani i tredje Korpralskapet. Han ersätter då Sven Isberg som avlidit 1767 och Israel fick då även överta hans efternamn Isberg. Det var nämligen så det gick till när man fick sitt soldatnamn, man ärvde namnet och platsen efter den person som man ersatte vid själva mönstringen. Men nu var det inte bara efternamnet och platsen som Ryttare som Israel Gustavsson övertog. Det visar sig nämligen också att hans hustru Brita Olofsdotter tidigare var gift med en Sven Danielsson som avled den 30 augusti 1767 som också var ryttare och då med stor sannolikhet hette han också Isberg i efternamn. Han var därför också troligen den person som Israel efterträdde på flera sätt, både som ryttare men även som ny make till änkan Brita Olofsdotter. Jag kan inte belägga detta fullt ut via källorna utan det får betrakta som en teori men som ändå är relativt sannolik.

Brita Olofsdotter hade tre barn i sitt första äktenskap med Sven Danielsson (Isberg?):

Cajsa Svensdotter, f. 1755.02.12 i Rödsäng, Fliserd (H) d. 1803 i Qvarenemålen, Fliseryd (H)
Daniel Svensson, f. 1758.05.18 Rödsäng, Fliserd (H). Sadelmakare i i Åby (H), död 1823.
Lisa Svensdotter, f. 1763.04.23 i Läggevi, Fliseryd (H)

Israel Isberg och Brita Olofsdotter fick även dom tre barn gemensamt:

Sven Israelsson, f. 1770.02.01 i Läggevi, Fliseryd (H). d. 1772.04.19
Anna Stina Israelsdotter, f. 1771.02.11 i Läggevi, Fliseryd (H)
Sven Israelsson Isberg, f. 1773.10.13i Läggevi, Fliseryd (H). d. 1846 03.06 i Strandtorps Hage, Räpplinge (H), se ovan.

Jag har inte funnit när Israel Isberg avlider men Brita Olofsdotter avlider den 5 juli 1814 och i dödnotisen Fliseryd (C:3 sid 605) kan man läsa ”Avskedade Dragonen Israel Isbergs hustru Brita Olofsdotter 82 år gammal, dödsorsak ålderdomsbräcklighet.

Ryttaren i Grimhult som stämde sin granne för att ha överfallit hans hustru med ”hugg och slag” samt ”skällsord” när denna hade stulit hö på hans äng.

FF MM MF FF/M Ryttaren i Grimhult Gustav Andersson Grimberg och hans hustru Ingeborg Olofsdotter

Gustav Andersson Grimhult föddes 1718 och var gift med Ingeborg Olofsdotter född 1720. De fick tillsammans i sitt äktenskap inte mindre än 10 barn:

NN Dotter, f. 1747. d. 1760 av lungsot
Israel Gustavsson Isberg, f. 1747.04.16 i Grimhult, Fliseryd (H), se ovan.
Lars Gustavsson, f. 1751.04.02 i Svarvartorpet, Fliseryd (H)
Kristina Gustavsdotter, f. 1753.01.20 i Svarvartorpet, Fliseryd (H)
Daniel Gustavsson, f. 1755.03.03 i Grimsmåla. Grimhult, Fliseryd (H), d. 1837.04.26 i Hultstugan, Bankerberg, Fliseryd (H). Gift med Sara Jonsdotter f. 1762 d. 1839.
Kerstin Gustavsdotter, f. 1756.08.28 i Grimhult, Fliseryd (H)
Lena Gustafsdotter, f. 1757.11.11 i Grimhult, Fliseryd (H)
Karl Gustavsson, f. 1763.05.05 i Grimhult, Fliseryd (H)
Sara Gustavsdotter, f. 1765.02.12 i Grimhult, Fliseryd (H)
Catarina Gustavsdotter, f. 1767.02.11 i Svarvaretorpet, Fliseryd (H), d. 1849.06.30 i Grimhult, Fliseryd (H)

Kring det sista barnet Catarina Gustavsdotter kan nämnas att hon den 17 juni 1783 i Fliseryd gifte sig med Frälserättaren vid Grimhult Carl Ulrik Stenfelt som tillhörde den adliga släkten med nummer 1867. Han var född 1756.11.20 i Fliseryd och dog 1849.06.30 i Fliseryd (H)

Miltaria:

Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 854 (1753-1753) Bild 1130
Gustav Andersson möntsrar in som ryttare 22 år gammal.

Gustav Grimberg Generalmönsterrullor - Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 800Generalmönsterrullor – Smålands husarregemente 858 (1770-1770) Bild 800

 

Stämningen av grannen i Hanbörds Häradsrätt:

I september 1754 stämmer ryttaren Gustav Grimberg bonden Joen Olofsson för att han några månader tidigare hade överfallit hans hustru med hugg och slag samt använt skällsord som ”Tossa” och ”canallie”. Detta skulle ha skett i samband med att Jon Olofsson hade tagit hö till sina djur på Gustav Grimbergs marker. Vid den första rättegången var inte den tilltalade på plats eftersom han arbetade med en fartygsreparation varför rättegången kunde avslutas först i januari året därpå., se vidare avskrifter från domböckerna här nedanför.

Handbörds dombok den 23 september 1754 Nr 59:

Ryttaren Gustav Grinberg i Grinhult hade instämt Bonden Joen Olofsson i Habostorp för att thet han d.5 sistl. Juli borttagit hö från käranden på ängen Qwarnslätten och vid samma tillfälle öfwerfallit hans hustru Ingeborg Olofsdotter med hugg och slag samt skiälsord, hwaröfwer lagabot och Expenser påstås. Hwarför ock länsman wäl:t Jonas Forsman i Embetes wägnar instämt bemette John Olofsson för thet han öfwerfallit Gustaf Grinberg med hugg och slag en söndagsafton den d. 5 Julii nästledne wid thes Ryttartorp, men som Swaranden intet är tillstädes, utan berättas wara på timbring wid ett fartygs reparerande, så utsättes thenna saken till nästa ting, ther till Joen Olofsson bör sig infinna wid Tijo Dr Wijte, hwilket länsman honom i laga tid bör bewisligen kund göra låta, samt plicktar Joen Olofsson för utebifwandet En Dr. I medlertid afhörande thet närwarande wittnet Lisbet Månsdotter i Örnebäck för dödsfalls skull, emot hwilket JohnOlofsson äger frihet, wid ankomsten, jäf anföra om han ther till finner sig befogad, afläggande wittnesed och berättade Lisbet Månsdotter, at en fredag wid midsommartiden när Joen Olofsson kiörde bräder med 3ne ökar innevarande år, tog han utaf Ryttaren Gustaf Grinbergs ängshö och gaf sina ökar, och när Grinbergs hustru Ingeborg Olofsdotter kom med räfsan och tog höet, skiöt Joen Olofsson henne bak länges öfwer en stack, hwaraf hon sig ännu klagar, samt kallade henne tossa och Canallie. Hörde och erkände sin utsago.

Handbörds dombok den 24 jan 1755 nr 3

Upropades sielf stämde saken ifrån sist ting d. 23 sept. Nr 59 emellan Ryttaren Gustaf Grinberg, kärande och bonden Joen Olofsson i Habbestorp Swarnade, hänseende thet han taget hö på thes äng och öfwerfallit hans hustru. Äfwen emellan länsmannen wäl:t Jonas Forsman, klagande och Joen Olofsson Swarande, för thet han öfwerfallit Gustaf Grinberg en söndagsafton d. 7 juli 1754 med hugg och slag Parterne äro tillstädes och angifva Gustaf Grinberg och Joen Olofsson sig wara förlikte om sitt twistemål, men länsman å Cronans wägnar påstod sakens fortgång, hade instämt wittne Erik Persson i Elgerum. Per Persson i Fållö och Brita Olofsdotter i Gröndal hwilka utan jäf aflade eden och berättade först särskilt Erik Persson, at han har intet slagsmål sedt. Per Persson har lika utsago med förstående wittne, såg wäl Joen Olofsson hött åt Grinberg med sin piska men wet intet till hwad ända, Brita Olofsdotter säijer lika med Per Persson. Wittnesmålen uplästes och erkiändes. Utslag. Althenstund the afhörande wittnen intet kunnat intyga något slagsmål wara förlupit emellan Ryttaren Gustaf Grinberg och Bonden Joen Olofsson i Habbestorp, hwar före länsmans Wäl:t Jonas Forsman them anklagat, förthen skull bilfwa the i stöd af 17 Cap 28* R B , från widare tilltal ther utinnan befriade, och bilfwer Gustaf Grinberg och Joen Olofsson sig emellan träffade förening utstäld till deras behörige efterlefnad och fulljiörande.

Gustav Grimberg avlider 82 år gammal av ålderdomsbräcklighet den 28 mars 1802 (C:3 sid 565) i Grimhult, Fliseryd (H) och hans hustru Ingeborg Olofsdotter avlider 87 år gammal av ålderdom på samma plats sex år senare den 12 januari 1807 (C:3 sid 575).

 

Lite historisk fördjupning om Smålands Husarer och när flera gårdar i bl.a. Fliseryd brändes ner under Kalmarkriget 1612.

Smålands Husarregemente:

Regementet har sitt ursprung i en ryttarfana, vilken 1543 sattes upp i Kronobergs och Kalmar län. Ytterligare småländska fanor uppsattes därefter, vilka senare organiserades som kompanier. Från 1628 organiserades dessa till ett regemente om åtta kompanier, med Per Brahe som dess regementschef. I 1634 års regeringsform benämndes förbandet ”Smålands och Ölands ryttare”, men omtalades oftast som enbart ”Smålands ryttare”. Regementet blev indelt 1684, och benämndes från samma tid som Smålands kavalleriregemente.
Regementet övades från 1686 på Ränneslätt vid Eksjö. 1801 ändrades regementets namn till Smålands lätta dragonregemente, vilket 1806 förkortades till Smålands dragonregemente. Regementet övade från 1809 vid Kvarnarp, även det nära Eksjö, men hade ändå kvar verksamhet på Ränneslätt. 1812 blev en del av regementet självständigt under namnet Smålands dragonregementes infanteribataljon (senare Smålands grenadjärkår (I 7), som jämte Blekinge bataljon (I 30) blev ursprunget till Karlskrona grenadjärregemente (I 7)).
Resterande del av regementet, som var indelt i östra Småland, förblev kavalleri och fick 1822 sitt slutliga namn, Smålands husarregemente. Regementet övade 1834–1905 åter igen på Ränneslätt. 1905 flyttade regementet in i nybyggda kaserner i Eksjö.
Krigshistoria
Smålands ryttare deltog i flertalet svenska krig. Förutom den långa raden segernamn på regementets fana, deltog regementet bland annat i slagen vid Axtorna 1565, Kirkholm 1605, Fehrbellin 1675 och Poltava 1709. I samband med händelserna, som ledde till Gustav II Adolfs död i slaget vid Lützen 1632, red han i spetsen för Smålands ryttare.
Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Smålands_husarregemente
Kalmarkriget 1612, när danskarna brände ner gårdar även i Mönsterås och Fliseryd

Åren 1611 till 1613 pågick det så kallade Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark och danskarna intog då Kalmar Men inte bara i Kalmar drabbades utan även i Mönsterås och Fliseryd: I gamla dokument finns detta beskrivet, ”ähr mestadels afbrendt af fienden och eljest förderfulade”. Brända byar fick i skattelängden beteckningen ”brend” och de som var förstörda fick beteckningen ”öde”. I Flseryd brändes 48 gårdar ner, bl.a. Bankeberg, Läggevi och Qvillegärde, platser som på olika sätt har anknytning till min släkt. Fredn slöts i Knäred och Sverige tvingades erlägga Älvsborgs lösen vid freden. (Källa: http://monsterasbloggen.blogspot.se/2010/12/ahr-hele-socknen-af-fienden-afbrent-om.html)

Annonser

Barnhusbarnet från Stockholm som blev Mörbylångas ”sista åkare” och fick en gata uppkallad efter sig.

Den här berättelsen om ett levnadsöde handlar om min farmors systers                         Agnes man Gustav Ernst Julius Fernstedt.

Han föddes den 31 mars 1888 i Klara församling i Stockholm som ett så kallat Barnhusbarn med nummer 3042 på det Allmänna Barnhuset i Stockholm. I  kyrkobokens födelselängd står det att hans föräldrar är okända och det var det man oftast ville uppnå när man födde barn på Barnhus. Ingen skulle kunna spåra föräldrarna och modern kunde också i detta fallet vara helt anonym. Men det var inte gratis att föda på sina barn på Barnhuset i Stockholm. I detta fall betalades till Barnhuset den 3 april 1988 en summa av 400 kr enligt kvittot på bilden nedan. I dagens penningvärde så motsvarar det drygt        23 000kr, vilket innebär att det inte var de som hade det allra sämst ställt som kunde ordna med det på det här viset .

barnhus1_1024 I många andra fall med barn som föddes utom äktenskapet så står ofta moderns namn i kyrkoboken och barnet angivit som ”oäkta barn” (Hur nu någon levande människa kan kallas för att vara oäkta…) Oftast finns ingen fader angiven i kyrkoboken medan den ibland kunde anges vem som erkänt sig som fader. I några fall har jag också sett noteringar om ”Trolovnings barn”, med andra ord att föräldrarna inte riktigt hunnit med att gifta sig innan barnet föddes.

Jag har en liten teori om vem som var Gustav Fernstedt’s moder eftersom jag har hittat honom i Stockholms Rotemansarkiv i en fastighet på Stora Badstugatan 5 i Stockholm. Den fastigheten låg precis i närheten av där Stockholm Konserthus nu är är uppförd på Hötorget. Men eftersom det inte går att vederlägga till fullo att detta är den verkliga och rätta modern så behåller jag min teori för mig själv. Men jag kan ändå nämna att den jag tror är Gustavs mamma emigrerade till Amerika 1899 för att återkomma till Stockholm 1905 och därefter återigen utvandra till Amerika år 1908.

hasthufvudet

Gustav Fernstedt växte upp hos Johan August Nilsson och Sara Brita Persdotter i Vickleby, Mörbylånga (H) på Öland. Det var också de som själva hämtade Gustaf på Barnhuset i Stockholm. De hade även ytterligare ett fosterbarn som också var ett ”Barnhusbarn”,  hon hette Anna och var född den 8 juni 1889 i Klara församling i Stockholm.

 MINOLTA DIGITAL CAMERA

Jag har bara själv några små vaga minnen av Gustav när jag som barn besökte min farmors syster på Öland. Det som jag minns väl var den gamla bil som stod undanställd i ett garage på gården. Det var en gammal Dodge med sidventilsmotor från 1940-talet. Han hade inget körkort själv men han hade köpt bilen så att hans söner kunde köra honom runt så att han fick se lite av sitt kära Öland när han hade blivit äldre.

Jag har också hittat följande artikel i tidningen Barometern från 1963 då man skrev följande om Gustav Fernstedt 

Åkaren Gustaf Fernstedt nu 75 år, har sedan 1908 drivit den åkerirörelse som han då övertog av handlanden Albert Lindström. Under alla dessa år har Fernstedt haft ansvaret för transporterna av sprit från källaren till utskänknings-butiken, den enda sysselsättning som nu är kvar inom åkeri-rörelsen. När ja körde mitt första lass för Mörbylånga spritbolag, omtalar hr Fernstedt, hade jag 1,50 för vart brännvinsfat, som innehöll 250 liter. Faten hämtades då vid hamnen och kördes först till lagerkällaren och sedan därifrån till butiken.

På den tiden var det ingen ransonering och bolaget kunde då tidvis ha det besvärligt med konkurrensen. Vem som helst kunde köpa brännvin i fat från grossisterna och så kunde byalagen skicka efter ett fat och dela upp innehållet.

Det var visserligen olagligt att dela med sig av varan men, men i Röhällaskogen där har många brännvinsfat tappats säger han med en liten glimt i ögat.

Nåja tiderna har ändrats och sysselsättningen har ökat, skämtas de vidare. Under semestern och till helgerna kör vi två dagar i veckan annars bara en och till hösten tar det slut riktigt med jobbet, men då har man väl en stor pension att vänta från systemet hoppas jag, säger hr Fernstedt.

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Några slutord: 

Gustav Fernstedt levde hela sitt liv i Mörbylånga på Öland, förutom de sex dagar som förlöpte då han föddes på Barnhuset i Stockholm och var skriven på Stora Badstugatan 5 i Stockholm.  Gustav Fernstedt dog den 9 maj 1967 och gården som låg på Statsäga nr 19 i Mörbylånga är nu sedan många år tillbaka riven.

Men gatan i Mörbylånga som Gustavs gård låg vid heter idag Åkaregatan och är döpt och uppkallad efter Gustav Fernstedt