Härstammar jag från Tutankhamon född 1358 f.Kr, död 1339 f.Kr?

Nu i veckan har jag fått svaret på mitt andra DNA test, ett så kallat Y-DNA test som följer faderslinjen rakt bakåt i tiden. Jag har verkligen väntat med stor spänning på det här resultatet och även haft en del förhoppningar om att kunna lösa gåtan om vem som är min min farfar farfar. Min farfars far Johan Wåhlin var född som ”oäkta barn” och med okänd fader. Det finns sedan en muntlig släktberättelse om att han ska vara son till en av bröderna Clark från Storbritannien som ägde fabriken där man tillverkade Clarks sytråd.

Mitt tidigare resultat på Autosomalt DNA (FamilyFinder) gav mig 220 träffar och det går givetvis inte att utreda alla dessa. Men nu när jag även har mitt Y-DNA testet så kan jag säkert hitta ett antal av dessa som kan vara riktigt intressanta att kontakta för att se om det går att knyta nya släktband med någon av dessa personer.

Hur många träffar gav mitt Y-DNA test ?

Här får man sitt resultat uppdelat på olika nivåer och svaret beror på hur omfattande man själv har beställt och hur mycket man också har varat villig att betala för sitt test. Jag har fått mitt svar på tre olika nivåer och där resultat med högre antal markörer räknas som betydligt bättre än de med ett lägre antal markörer.

37 markörer      –       1 träff

25 markörer      –       3 träffar

12 markörer      –       7 träffar

Alla träffar, förutom en, är personer som inte bor i Sverige, vilka givetvis skulle kunna vara intressant att gå vidare med om man tror på berättelsen om bröderna Clark. Personligen är jag redan från början väldigt skeptisk till berättelsen om bröderna med fabriken som tillverkade tråd och trådrullar. Det var nämligen inte så ovanlig förr att man förskönande sin egen antavla för att bli lite mer intressant… Däremot så har jag hittat en träff på en person på 12 markörers nivån som för mig verkar vara mycket mer intressant att gå vidare med. Jag har också redan skapat en första kontakt med den personen via epost. Men han är på väg utomlands och är tillbaka först i mitten av februari nästa år, då ska vi höras av igen. Jag får med andra ord vara förväntansfull och nyfiken en tid till innan vi eventuellt kan hitta några svar på hur vi kan vara släkt med varandra genom våra respektive faderslinjer. Men det är också så att sannolikheten att hitta släktskapet är betydligt högre om båda har gjort test med 37 markörer.

Anledningen till att min första kontakt ändå togs på en träff på 12 markörers nivån är den geografiska närheten till min ana Johan Wåhlin. Den här träffen visar på en person i raka faderslinjen som är född i Ålem (H) och Johan Wåhlin är född i Åby (H). Avståndet mellan dessa båda platser är endast 23 km vilket gör att den här träffen är väldigt intressant för mig att utreda vidare.

Jag har inte heller riktigt kunna hålla mig helt ifrån detta och vänta ända fram till mitten av februari. nästa år Jag har därför gjort en snabb översiktlig släktutredning på personens ana i Ålem som jag fick träff på och den ser ut så här:

Proband: NN född 1873 Ålem (H)

1:1           NN född 1845 i Ålem (H)

2:1           NN född 1811 i Ålem (H)

3:1           NN född 1780 i Ålem (H)

Personen 3:1 har också en son som är född 1821 i Ålem (H) och som år 1855 fick betyg av prästen för att avlägga Ed i Häradsrätten år 1855. Min ana Johan Wåhlin är född den 20 juni 1854. Kan det vara så enkelt? – Nej troligen inte, men tillräckligt intressant för att fortsätta att leta vidare. Har inte bestämt mig ännu för om jag ska ta mig till landsarkivet i Vadstena och läsa Häradsrättens dombok från år 1855 eller om jag ska vänta på att min kontakt kommer hem till Sverige igen i mitten av februari nästa år. I en låda hemma hos honom finns i vart fall en släktutredning som hans far har gjort som kan vara intressant att ta del av. Svaret på vad det här ger eller inte ger återkommer jag till senare när jag har mer att berätta.

Istället berättar jag nu här om ett helt annat fynd som jag har gjort tack vare mitt Y-DNA test. Det får väl läggas till min släktutredning i facket för ”Kuriosa – upptäckter” och har väl inte egentligen så särskilt stort värde i släktforsknings hänseende.

Tutankhamons DNA

Tutankhamon var en egyptisk farao av den artonde dynastin, han föddes år 1358 f.Kr och dog 1339 f.Kr. Han är välkänd för många. Kändiskapet beror nog till stor del på att hans grav i Konungarnas dal upptäcktes år 1922 av den brittiske arkeologen Howard Carter. Graven är väldigt magnifik och välbevarad. Den innehåller Tutankhamons mumie och som exempel på det magnifika även hans begravningsmask i massivt guld med en vikt på hela 10,2 kilo.  (Källa: Wikipedia)

År 2009 gjorde man ett DNA test på mumien och kunde då fastställa hans så kallade Y-DNA Haplogrupp till R1b1a2 (eller R-M269 som gruppen också benämns för). Nu när jag har fått mitt resultat så är det bara att konstatera att jag tillhör den 50% -iga andel av Västeuropeiska män som gjort ett Y-DNA test och som tillhör samma Haplogrupp som Tutankhamon. Så någon sanning kanske det finns om jag faktiskt påstår att jag är släkt med den kände Faraon Tutankhamon. (Källa: igenea.com)

 

Fotnot:

Efter det att jag skrivit det här blogginlägget så har jag fått ny kunskap. Det är rätt att påstå att jag tillhör samma ursprungliga gren på Y-kromosom trädet som Tutankhamon. Men Tutankhamon hade inga barn som överlevde honom och han själv var bara 19 år gammal när han dog. Men någonstans där riktigt långt bak i tiden så finns det en gemensam nämnare mellan oss. Mutationen på Y-kromosomen som benämns R-M269 uppstod för minst 6 400 år sedan och Tutankhamon levde för ca 3 500 år sedan. Jag kan därför ändå med visst stöd påstå att det finns ett släktskap mellan oss. Men det är inte särskilt unikt för mig utan det är ett förhållande som jag  faktiskt delar med en väldigt stor mängd andra nu levande människor.

Fm morbror sjömannen Johan Peter Törnqvist – öppnade han pensionat i London?

Orsaken till att jag försöker att följa upp den här sidogrenen på mitt släktträd är en intressant muntlig släkttradition om att han öppnade ett pensionat i trakten av London samt en nedtecknad adress i England. Jag redovisar nu så långt som jag hittills har kommit i mina efterforskningar och tar tacksamt emot förslag på hur jag kan gå vidare.

Min farmors morbror Jonas Peter Andersson Törnqvist föddes den 19 maj 1850 som oäkta son till Maria Andersdotter i Björnhovda Nr 5, Torslunda (H). Den 7 november 1856 gifter sig Maria Andersdotter med Peter Gustav Andersson i Södra Bårby nr 5, Mörbylånga (H), där föds också de gemensamma barnen Emma Christina född den 15 december 1856 samt min farmors mor Ida Carolina Peterson född den 4 mars 1859.

Johan Peter Andersson Törnqvist följer däremot inte med till Södra Bårby Nr 5 i Mörbylånga när hans mor gifter sig och flyttar dit . Istället får han stanna kvar i Björnhovda Nr 5 och växa upp hos sin mormor och morfar. Den 24 november 1968 får han betyg till sjöfart från Kalmar, (Hfl Torslunda AI:9 (1861-1870) Bild 46 / sid 78).  Den 23 november 1879 förs han över till sidorna i Husförhörslängden för obefintliga personer i församlingen, (Kalmar – Torslunda AI 10 – Sida 74 – Rad 2). Där upphör sedan spåren efter honom i Husförhörslängderna i Torslunda.

Den 9 Juli 1869 skrivs han in i Kalmar Sjömanshus, (Sjömanshuset i Kalmar DIIa:25 (1871-1875) Bild 3250 / sid 321)

Den 31 juli 1869 mönstrar han på som kock på Skonaren Felix i Kalmar för resa på Östersjön, (Sjömanshuset i Kalmar DIIIb:17 (1869-1869) Bild 840). Den 26 augusti mönstrar han av båten i Kalmar och erhåller då 4,19 kr utöver de 2,67 kr som han redan har tagit ut enligt motbok således tjänade han ihop totalt 6,93 kr (inkl 7 öre till Sjömanshuset) på den mönstringen.

Sjömannsrulla JP Törnqvist

Avmönstringsrulla JP Törnqvist

Den 12 augusti 1873 mönstrar han på  som matros på Galaisen Andreas i Kalmar för resa till Kapstaden. Han mönstrar sedan av den båten den 8 september och erhåller 32,67 kr i lön för den mönstringen

Sjömansrulla 1873 JP Törnqvist

Avmönstringsrulla 1873 JP Törnqvist

Han avförs sedan från Kalmar Sjömanshus den 13 januari 1877, (Sjömanshuset i Kalmar DIIa:25 (1871-1875) Bild 3250 / sid 321)

Sjömansregister JP Törnqvist

Det som nu återstår som spår efter honom är den nedtecknade adressen som jag tyvärr inte kommer vidare på:

Thörnqvist                                                                                                                  Private Boarding House                                                                                                 High Street 11                                                                                                        Chadwell                                                                                                                  England

Jag har sökt efter adressen men inte fått några bra träffar. Så just nu slutar mina spår där och jag vet fortfarande inte om och var han i så fall öppnade ett pensionat.

– Jo det finns ett spår till och det är när han 1903 noteras som arvinge i sin mors bouppteckning. Han är inte själv närvarande vid bouppteckningen utan företräds av ett ombud enligt fullmakt, med en notering om att han är bosatt i London.

Jag tar tacksamt emot tips om hur jag kan gå vidare.

mm mf Carl Milton Ferm – En statdräng som flyttade hela 16 gånger i sitt liv.

Statdräng var en person som ofta helt saknade egna tillgångar förutom sina egna kläder och livsnödvändiga husgeråd. Ordet statdräng kommer ifrån att man fick sin lön i form av olika naturaförmåner från den gård där man arbetade, s.k. stat. Lönen (”staten”) kunde utbetalas i form av ett enkelt boende, mjöl, mjölk, ved och andra saker som behövdes för att kunna klara av att leva.  Statdrängen arbetade på kontrakt ett år i taget och många flyttade runt nästan varje år i samma trakt på olika gårdar. Kontrakten löpte från 1 november varje år och den sista veckan i oktober kallades för ”slankveckan”. Det var också under den veckan som många packade sina saker och flyttade till nästa gård i hopp om att få det lite bättre. Det som också ingick i de s.k statarkontrakten var att även hustrun skulle arbeta på gården ofta i ladugården med mjölkning och annat. Statarsystemet upphörde i Sverige 1945 och man blev därefter istället anställd som jordbruksarbetare och fick riktig lön för sitt arbete.

Carl Milton Ferm föddes den 31 augusti 1859 i torpet Rössletorp, Holmbo, Hannäs (E). Han var son till arbetaren Jonas Peter Ferm, f.1832.07.29 i Gärdserum (E),  d.1921.09.06 Yxnerum (E)) och Carolina Gillström, f.1834.07.29 i Hannäs, d.1910.05.03 i Yxnerum (E). Carl Ferm var familjens tredje barn i en syskonskara på totalt sex barn. Hans äldre bror Sven Peter hade  dock avlidit samma dag som han föddes 1858.07.15. Levande vid hans födsel fanns hans storasyster Emili Charlotta Ferm född den 31 januari 1857. Han fick därefter tre systrar, Alma Catharina född den 18 januari 1865, Hilma Vilhelmina född den 10 december 1871 samt Hulda Alfrida född den 1 december 1874. Hulda Alfrida dog knappt 21 år gammal en tragisk död den 13 september 1895. Dödsorsaken står i dödboken angiven så här: ”Sjelfmord genom fosforintag för fosterfördrivning”

När Carl Milton är fyra år gammal år 1863 så flyttar han för sin första gång i ordningen. Han flyttar från Rössletorp, Holmbo, Hannäs(E) till Fridhem, Hällingsfall, Hannäs (E). Där bor han kvar ända fram till 1878 då han flyttar sin andra gång till torpet Tholen under Vegalla gård i Yxnerum (E).

Carl Ferm arbetar 1881 som statdräng på Wegalla gård och träffar där pigan Johanna Rahm. Johanna blir gravid och föder samma år den 6 november en flicka med namnet Elin Charlotta, min mm m. Elin är trots att Carl och Johanna gifter sig den 27 augusti 1881 ett så kallat oäkta barn. Elin får därför växa upp hos sin morfar Petter Rahm i Mittelstein och Bysjötorp, Yxnerum (E).

IMG_0002                    Foto på Carl Ferm och Johanna Rahm med sin dotter Elsa Hildina.                             Dottern Elsa Hildina avlider 1909 endast 10 år gammal av scharlansfeber.                          Hon är begravd alldeles intill kyrkan på Örtomta kyrkogård bredvid en björk.                    

Carl Ferm och Johanna Rahm får tillsammans 5 barn 

Elin Charlotta Ferm f.1881.11.06, Yxnerum (E) d.1974.06.25, Åtvid (E)

Carl Oskar Ferm f.1882.11.28, Yxnerum (E) d.1969.11.30, Sankt Johannes (E)

Ernst Viktor Ferm f.1885.02.04, Yxnerum (E) d.1948.01.24, Östra Eneby (E)

Gustav Erik Ferm f.1892.02.15, Yxnerum (E) d.1974.05.23, Johannelund (E)

Elsa Hildina Ferm f.1899.08.29, Björsäter (E) d.1909.01.12, Örtomta (E)

När Carl Ferm och Johanna Rahm bor i Smedstorpet Örtomta från 1916 så har de en 12-årig flicka inackorderad hos sig. Hon hette Tyra Maria Trygg och var född 1904.03.05 i Örtomta (E) Hennes mor Emma Karolina Trygg var fattig och bodde själv i Fattighuset när hon födde sin oäkta dotter Tyra Maria. Flickan Tyra flyttade även med familjen Ferm 1917 till Hjälmsäter i Örtomta. År 1918 flyttar hon själv till Ånestad i Vårdsberg (E) och börjar där att arbeta som piga.

Tyra Trygg g Zetterberg

Tyra Trygg gift Zetterberg.                                                                                               Flickan som var fosterflicka hos familjen Ferm i Örtomta

Platser där Carl Milton Ferm har bott:

1859 – 1863 Rössletorp, Holmbo, Hannäs (E)

1863 – 1878 Fridhem, Hellingsfall, Hannäs (E)

1878 – 1881 Tholen, Wegalla, Yxnerum (E)

1881 – 1883 Wegalla, Yxnerum (E)

1883 – 1884 Tripoli, Yxnerum (E)

1884 – 1886 Wegalla, Yxnerum (E)

1886 – 1891 Odensgöl, Björsäter (E)

1891 – 1906 Koburg, Wegalla, Yxnerum (E)

1906 – 1908 Björkekrog, Dahla, Björsäter (E)

1908 – 1909  Höfversby, Örtomta (E)

1909 – 1916 Lilla Ljungstorp, Åsarp, Örtomta (E)

1916 – 1917 Smedstorpet, Brunsås, Örtomta (E)

1917 – 1918 Hjälmsäter, Örtomta (E)

1918 – 1925 Eriksberg, Broby, Örtomta (E)

1925 – 1929 Lyckhem, Gistad (E)

1929 – Borum, Skärkind, Örtomta (E)

Carl Ferm avlider 70 år gammal den 13 oktober 1929 i Borum, Skärkind (E) av Kräfta och Ålderdomsaftyning. Johan Rahm avlider den 15 december 1934 i Borum, Skärkind (E) av en Hjärnblödning. Båda är begravda på kyrkogården i Örtomta.

Mormors far & mors grav Carl Ferm och Johanna Rahms grav på Örtomta kyrkogård, graven finns ej kvar.

Carl Ferm och Johanna Rahm har många ättlingar både levande och döda, i min databas finns hittills 93 st personer med Carl o Johanna som sina stamfäder. Här några bilder på deras barn, klicka för större format.

Ännu fler bilder som går att klicka på för större format:

En semester med utflykter i förfädernas fotspår, del 5

Jag hade tidigare skrivit att det skulle bli fyra avsnitt om sommarens utflykter i förfädernas fotspår men indikerade i det sista avsnittet att det också kunde bli en femte del. Här kommer nu den femte delen eftersom jag nu har fått kompletterande och för mig helt nya uppgifter kopplade det som står om besöket i Läckeby, Åby (H) i del 3. När min syster Lena och jag var i Läckeby fick vi veta att Åby Hembygdsförening har gett ut en ny bok där mina anor nämns på några ställen. Jag har nu fått tag i boken och visst fanns det helt nya och mycket intressanta uppgifter i den. Så pass mycket att jag nu får anledning att skriva om en del levnadsbeskrivningar i min släktforskning och även skriva den här nu femte delen från sommarens utflykter i förfädernas spår..

Att växa upp som oäkta barn under 1800-talets andra halva del

Att min farfars far Johan Wåhlin hade en svår uppväxt det hade jag förstått redan tidigare. Han var ett s.k oäkta barn med okänd fader. Det finns visserligen en muntlig släkttradition som anger en eventuell biologisk fader. Men muntliga släkttraditioner får man ändå förhålla sig lite skeptiskt till om de inte går att styrka i några riktiga källor. Hans mor var och förblev ogift och även mycket fattig, se vidare Anna Åhman’s berättelse om Lisa Dammgren i del 3 från sommarens utflykter.

Lisa Dammgren kom annars från en familj som hade varit ägare och brukare av egen mark i Slät, Åby (H). Lisas farfar Mäster Olof Jonsson var ”Waccinatör” i Åby församling och han ägde en fastighet på 1/8 mantal och var därmed också en ”Egen Torpare”. Den aktuella fastigheten sålde sedan hans son Jonas Olsson Dammgren (Lisas Dammgrens far) år 1851. Hur det sedan gick till när han i sin tur istället hamnade i torpet Dammen på Wångersläts allmänning återkommer jag till lite längre ner (*). För Lisa Dammgrens yngre bror Johan Olof Dammgren Åberg gick det istället betydligt bättre för i livet. Det finns t.ex. uppgifter om han i yngre år var Studerande vilket säkert var mycket ovanligt för en torparson. Här väljer jag nu också att framföra en helt egen teori om att pengar från försäljningen av fastighet år 1851 gick till då äldste sonens utbildning. Johan Olof som sedan kallade sig för enbart för Åberg i efternamn arbetade senare som Hamnfogde och Provisor i hamnen i Borgholm på Öland. Han var född 1835 och var således 16 år när fastigheten såldes, så det skulle därför vara en lägligt ålder för att börja studera på högre utbildningar, men i så fall säkert mycket ovanligt för en som var en vanligt torparson.

Tillbaka till uppgifter från den tidigare nämnda boken om Läckeby och hur det gick till när Lisa Dammgrens far fick tillstånd att bygga torpet dammen på Wångersläts Allmänning. Ett torp som lär ha sett ut precis som fastigheten som såldes men som inte hade egen mark utan istället låg på byns gemensamma Allmänning.

(*) Utdrag från handlingar, Dammgrenska tomten.

Hos hedervärde och vördige Lilla Vångersläts och Släts innehavare och hemmansägare anhålles Ödmjukligen af Undertecknad att om möjligt är och sig göra låter meddelas nåd och Tillåtelse få på deras gemensamma Allmänningsjord Lilla Mo kallad en stugplan för att Der städes åt mig och De mina uppföra en stuga. Emot hvad villkors som helst De tillsammans kan Öfvrerenskomma. Och hvad skyldighets De vid allmän Sammankomst kan mig ålägga. Därom anhålles med största Ödmjukhet.

Dammen den 4 mars 1852 Jonas Dammgren

Svaret på Jonas Dammgrens fråga.

Förestående ansökan är å min sida beviljad och Conrakt får sidare sid Sammankomsten oss emellan Upprättas.

N. J. Wirén, egare af 1/4 mantal No 9 Lilla Wångerslät

Tillbaka till Johan Wåhlin och hans uppväxt som oäkta barn. År 1874 när han var 20 år gammal flyttade han in till Kalmar och utbildade sig till målare. Han gifte sig året därefter med Emma Carlsdotter och de fick 1876 sitt första barn, en dotter som döps till Anna Elisabeth, men hon avled redan efter drygt 6 månader. Johan och Emma bodde kvar i Kalmar fram till den 17 november 1879 då de flyttar hem till Johans mamma Lisa Dammgren i torpet Dammen i Wångerslät, Åby (H). Med sig hade de då även sonen Philemon Wåhlin, född den 8 mars 1878. Strax efter de flyttat in i Dammen närmare bestämt den 6 december 1879 så föds även dottern Almida Juliana. Det här är också samma år som Lisa Dammgrens pappa Jonas Olsson Dammgren avled i torpet Dammen den 19 december

Nya uppgifter om Johan Wåhlin och hans mor Lisa Dammgren liv från boken: ”Här växte Läckeby fram” utgiven av Åby Hembygdsförening.

Fyra år efter det att Johan Wåhlin med sin familj flyttade tillbaka till Johans mor Lisa Dammgren i torpet Dammen inträffar en serie omskakande händelser i följd. I boken beskrivs dessa händelser i form av avskrifter av handlingar bland annat från det s.k. ”Byskrinet”

Författaren till boken om Läckeby skriver inledningsvis om händelserna så här på sid 49.

”Största bekymret tycks vara en stuga där två generationer är inblandade. Bönderna var inte belåtna med den andra, varför de försökte få dem avflyttade. I handlingarna som upptar ett stort antal handskrivna och gulnande blad skymtar tråkigheter, kanske misär? Varför tar jag upp detta ämne är att de boende vann målet i Domstolen. På något sätt bevisar detta, att det även under 1800-talet var svårt att avhysa en boende från sin bostad. ”Den lilla människan” kunde vinna till och med i Länsrätten. Ett par av de mest intressanta delarna i denna sak är fjärdingsman Fehlings delgivning och transporten med familjens bohag till Kalmar. originellt även att förre statsministern Olof Palmes anfader undertecknat resolutionen”

Här kommer en sammanfattning av händelserna som i boken återges med avskrifter från flera olika handlingar.

Den 31 juli 1883

Hemmansägaren Johan Olof Andersson som även är ledamot i Åby Fattigvårdsstyrelse kör med häst och vagn en transport från Åby socken in till Kalmar Fattighus. Med i denna transport finns Johan Wåhlin, hans hustru Emma samt barnen Philemon 5 år , Almida Juliana 4 år samt yngsta dottern Olga som då är 4 månader gammal. I vagnen finns även familjens husgeråd packade. Avsikten är att överlämna familjen till Kalmar fattighus men de nekas tillträde där med hänvisning till att Johan Wåhlin inte längre har något fattigvårdsunderstöd från Kalmar. Således får familjen följa med samma transport tillbaka hem till torpet Dammen igen.

Den 13 augusti 1883

Nio Hemmansägare i undertecknar en skrivelse och begär laga handräckning för att kunna avhysa en stuga (torpet Dammen) som bebos av Lisa Dammgren och Johan Wåhlin med familj. De uppför sig på sådant sätt så att byamännen vill få bort dem och anser att kostnaden för avhysningen ska tas från ägaren av boningshuset. Till saken hör också att bymännen anser att det är Lisa Dammgrens bror hamnfogden i Borgholm J. O. Åberg som är ägare till stugan.

Den 18 september 1883

J. O. Åberg i Borgholm mottar och undertecknar en kommunikationsresolution från Landskansliet i Kalmar undertecknad av C. A. Palme. Resolutionen handlar om en stämning och en uppmaning att inom tolv dagar avlämna ett svar annars kommer målet ändå att avgöras.

Den 11 oktober 1883

Fjärdingsman Fehllng erhåller 2 kr för överlämning av en resolution från Kongl. Majts befallningsman i Kalmar till Lisa Dammgren och Johan Wåhlin i Wångerslåt. Han erhåller också 51 öre för resan med hästskjuts, dessa pengar tas från bykassan.

Den 15 oktober 1883

Lisa Dammgren skriver i ett brev sitt svar till Kongl. Majts Befallningshavare i Kalmar län. Hon talar om att att hennes bror J.O. Åberg inte äger eller inte heller tidigare varit ägare till torpet Dammen. Det bifogas också ett intyg från Åberg själv om detta. Hon skriver vidare att torpet är ett omskiftat sterbhus efter Jonas Olsson Dammgren och att samtliga syskon är delägare i sterbhuset. Hon har har också gjort en överenskommelse med övriga sterbhusdelägare om att få bo i huset med sin son Johan. Här ett citat från brevets sista rader:

”Samt sluteligen som jag är gammal, bräcklig och klen på många sätt utan Tillfälle till något annat Huserum än detta som mina syskon welat af godhet oss åtnjuta får jag härmed anhålla. Der Deras åsyftade afhysning icke må bifallas, med mindre än att de åläggas upplåta försvarlig boningslägenhet i samma skick som den di vill oss fråntaga.”

Lilla Vångerslät den 15 oktober 1883 Lisa Dammgren

Den 29 oktober 1883

De nio bymännen skriver till Konungens Befallningshavare i Kalmar och begär på nytt att avhysning ska ske av Johan Wåhlin och hans familj. Däremot kan de tänka sig att ordna en bostad till Lisa Dammgren. Vidare ytterligare ett citat från avskriften i boken:

”J. Wåhlin som tillhör Kalmar fattigvårssamhälle samt därifrån erhåller eller har erhållit
understöd, och vilken här endast åstadkommer förargelse, anhålla vi bliva befriade ifrån.
L. Vångersläts byamän, hwilka länge erfarit det oordentliga leverne som Wåhlin
förre och hwilka äfven sökt att förmå honom afflytta synnerligt till följd
af det oskickliga uppförande som han begagnar mot Lisa Dammgren,
då Wåhlin ej förmås att i godo avflytta,
icke annan utväg än att söka få bort stugan”

Den 19 november 1883

Kongl. Majts Befallningshavare utfärdar en resolution med sitt beslut om att inte bevilja handräckning för avhysning av Lisa Dammgren och Johan Wåhlin. Beslutet kunde överklagas inom trettio dagar till Hovrätten. Resolutionen överklagades aldrig varför Lisa Dammgren och familjen Wåhlin kunde bo kvar i torpet Dammen en tid till. Resolutionen är undertecknad av G. Edelstam, C. A Palme samt en person vars namnteckning ej går att tyda.

Den 28 december 1905

”Bystämman beslutade avflyttning å Dammgrenska huset Derest planlega ej erlägges med 5 kr, årligen för den förflutna tid hädanefter”

Det här beslutet innebar slutet för torpet Dammen som nu var i ett mycket dåligt skick och betraktades som fallfärdigt. Lisa Dammgren som var mycket fattig och tas nu om hand av Karl och Hilda Åman. Karl och Hilda är Anna Åman’s föräldrar och som jag tidigare berättat om jag träffade i Läckeby på Mogatan 5 vid mitt besök i Läckeby 1980, se vidare mer om detta i del 3. Lisa Dammgren avlider den 23 mars 1915.

Avslutningsvis, lite kort om familjen Johan Wåhlin’s vidare öden

Johan Wåhlin och Emma Carlsdotter flyttar den 19 december 1887 med sina barn till Ängö No 9 i Kalmar. I Kalmar får de sedan ytterligare fem barn.

År 1893 – 1896 står familjen skriven i Kalmar Stadsförsamling i boken ”utom staden” på tomt No 108. Döttrarna Olga och Almida Juliana står noterade att de är utflyttade till Partille församling, Olga 1892 och Almida Juliana 1898. De börjar båda att arbeta på Jonsereds fabriker. År 1896 i Församlingsboken Alla:3 på sid 633 i Kalmar Stadsförsamling finns familjen upptagna utan angivande av plats.

Den 21 november 1902 flyttar familjen till Wasstorp, Ljungby (H). Sonen Rudolf Wåhlin drunknar 20 år gammal i samband med Briggen Hugos förlisning år 1903 utanför Morups Tånge på Västkusten. I Wasstorp står även fostersonen Bertil Natanael upptagen hos familjen. Han är oäkta son till Berta Maria som avlidit den 10 februari 1908 i Partille till följd av lungsot. Bertil Natanael är född i Ljungby församling den 22 december 1907 vilket betyder att modern åkte hem till sina föräldrar för att föda det oäkta barnet. När Berta Maria avlidit i Partille kommer barnet hem till morfar och mormor i Wasstorp i Ljungby igen, han står inflyttad den 26 februari 1908. Men även Bertil Natanael avlider av lungsot den 30 juni 1908. Tre av döttrarana flyttade alltså till Partille och började att arbeta på Jonserdes fabriker, två av dem dog i Partille i unga år,. Almida Juliana 21 år gammal år 1900 och Berta Maria 20 år år 1908. Olga blev kvar i Partille och gifte sig i Partille med Salomon Zackaroff och de fick tillsammans 7 barn. Släkten Zackaroff går att följa bakåt till Ivan Zackaroff född 1765 i Ryssland och kom till Sverige som krigsfånge 1790 från Nyslott i Finland

Den 16 november 1908 flyttar familjen till Kattemåla 1/8 mantal. Den 3 november 1911 flyttar de sedan till Svänebo, Ljungby (H). I Svänebo bor de i den s.k Flaggstugan och här står min farfar Otto Wåhlin som husägare. Enligt muntlig släkttradition så köpte Otto Wåhlin Flaggstugan som undantagsstuga till sina föräldrar vilket därmed också kan stämma. Otto bor själv kvar i Flaggstugan till den 2 september 1916 då han flyttar till Oskarshamn och börjar att arbeta på varvet där. I Kalmarposten den 24 februari 1911 finns en notis om Johan Wåhlin som lyder så här:

6 760 gamla svenska mil har brefbärare Wåhlin i Trekanten efter tio års vandring med väskan tillryggalagt den 21 dennes.       Den 21 februari 1901 började han nämligen sitt privata brefbärarföretag, varmed han alltsedan fortsatt i ur och skur, i hälg och söcken. Det är alltid lika giftande som det är mödosamt, påstod Wåhlin då vi samtalade med honom härom.

Kalmartdiningen 1911-02-24

Kalmartidningen 1911-02-24

I Församlingsboken Ljungby AIIa:4 (1905-1921) Bild 314 / sid 581 finns en notering om att Johan Wåhlin fått ett frejdbetyg den 25 juli 1914.

Johan och Emma får tillsammans 11 barn varav 9 av dem får uppleva vuxen ålder eller åtminstone nästan vuxen ålder. Min farfar Otto Wåhlin var barn nummer åtta och härifrån börjar man också att döpa sina barn kopplade till räkneorden: Otto (8), Nina (9), Thili (10) och slutligen Elvira (11).

Torparen Johan Petter Johansson och hans hustru Eleonora Lundgren som enligt muntlig släkttradition skulle komma från en ”finare familj”.

johan-~2     eleonoraJ P Johanssons namnteckning kopiera

Den här berättelsen handlar min morfars morfar och mormor Johan Peter Johansson och Eleonora Lundgren.

Johan Petter föddes den 1 november 1847 i Torpet Aspelund på Norra Bjässerums ägor (idag kallat Norrby) i Åtvids socken (C7 sid 297) och han döptes den 4 november. Faddrar vid dopet var Rusthållaren Abraham Gustafsson och hans hustru Lena Carin Jaensdotter samt Drängen Gustaf Achilles och Pigan Anna Charlotta Gustafsdotter, alla från Norrby.

Hans far Johannes Andersson var född den 26 juni 1814 i Oppeby (E) och hans mor Lena Maja Carlsdotter var född den 18 augusti 1823 i Tjärstad (E). Föräldrarna gifte sig den 31 maj 1845 i kyrkan i Oppeby och flyttade därefter direkt till torpet Aspelund i Åtvid (E). Fadern Johannes kom vid vigseln från Dalhem (H) och modern Lena Maja från Oppeby (E) När vigseln ägde rum så var redan Lena Maja gravid och den 10 september 1845 föddes deras första barn sonen Carl Gustaf, Johan Petters storebror.

Den 29 november 1849 flyttar familjen till Korestorp, Ukna (H) (Bl:2 sid 23). Här arbetar Johannes som Dräng (AI:9 sid 201) och den 19 oktober 1850 föds här Johan Petters lillasyster Emma Charlotta

År 1851 flyttar de tillbaka igen till torpet Aspelund i Åtvid och står där noterade i Husförhörslängden (AI:21 sid 135). I nästa Husförhörslängd (AI:23 sid 143) för åren 1851 – 1857 noteras de istället som skrivna på torpet Westra Lund, även det torpet ligger under Rusthållet Norra Bjässerum.

Johan Petter får totalt sju syskon förutom tidigare ovan nämnda: Antina Christina född 22 oktober 1853, Augusta född den 11 maj 1856, Emilia Helena född den 17 oktober 1858, Wilhelmina född den 13 januari 1861 samt Frans Otto född den 16 augusti 1863. Syskonen är alla födda i torpet Westra Lund.

Augusta flyttar till Kyrkbyn i Ramsjö i Gävleborgs län och hon var gift med Johan Albin Nilsson. Även hennes storebror Frans Otto flyttar till Gävleborg till Huskanäs i Ramsjö socken och han var gift med Karolina Wilhelmina Karlsdotter.

År 1861 flyttar Johan Petters storebror Carl Gustaf 16 år gammal till Österby i Norra Bjässerum och står där skriven som gosse hos nämndemannen Gustaf Samuelsson. Han återkommer sedan 1867 till torpet Westra Lund år 1867 och står där skriven ”Till Hus” hos sina föräldrar. Han har då gift sig den 3 november 1867 med Emma Helena Lovisa Dahlgren och de får den 22 november 1867, 19 dagar efter vigseln, sonen Carl Johan Albin.

År 1863 flyttar Johan Petter 16 år gammal från Westra Lund (AI:28 sid 135) till Norrgården i Östra Bjässerum och står där skriven som gosse hos Brukaren Carl Adam Nilsson. (AI:28 sid 73) År 1865 flyttar han till Göthult (AI:28 sid 141) och arbetar som Dräng hos Brukaren till 1/4 mantal Johannes Svensson. År 1867 flyttar han som Dräng till Norra Bjässerum (AI:28 sid 127). År 1871 flyttar han till Dalhems socken (H) med attest No 33 (AI:32 sid 126) Enligt inflyttningslängden i Dalhem (BL:2 sid 39) så flyttade han till Fagerdal. Han återfinns också på Fagerdal i Husförhörslängden (AI:19 sid 428) och även noterat att han 1872 flyttar till Gammalskeda.

I Husförhörslängden Gammalskeda, Dalhem (H) (AI:19 sid 94) står han sedan skriven ”I en stuga” tillsammans med Catarina Eleonora Lundgren och dottern Christina Augusta Helena född den 9 april 1872. Samtidigt finns en notis om att de har gift sig 9 dagar före dotterns nedkomst den 30 mars 1872. I vigsellängden för Dalhem finns de dock inte med för detta år. Det finns också en notering om att de flyttar till Tufvebo (AI:19 sid 491) Men på den sidan finns de ej upptagna. Däremot så bor Eleonora Lundgrens bror Gustaf Edward där, skriven som Dräng och senare utflyttad till Danmark 1875. Men på sidan 492 står familjen Johan Petter och Eleonora upptagna i Tufvebo.

I Tufvebo står Johan Petter först angiven som Dräng som sedan strukits över med en ny notering och noteras istället som Arbetaren. Familjen har nu också utökats med sonen Carl Johan Anton född den 24 juli 1874. I Tuvebo (AI:21 sid 149) bor de kvar fram till år 1876 då de flyttar till Fagerdal och till Eleonoras föräldrar Svante Lundgren och Sara Josefina Eriksdotter. I Fagerdal bor även Eleonoras farfar och farmor Eric Lundgren och Lena Cajsa Sjöholm. Fagerdal ägs då av O. Sjöholm i Borgholm, Gärdserum (E)

Den 27 juli 1877 flyttar de igen och nu till Åtvid och till Norrby (AI:36 sid 108) Här föds dottern Anna Charlotta den 12 januari 1879. Samma år 1879 flyttar de till Backstugan Högstorp angivet som ”eget” och lever ”Till Hus” hos Johan Petters föräldrar. Från och med nu skriver också prästen Johan Peter istället för Johan Petter som namn. Den 5 april 1880 avlider Johan Peters mor Lena Maja Carlsdotter i en ålder av 57 år.

År 1882 den 19 augusti (AI:40 sid 127) föds min ana och Johan Peters och Eleonoras fjärde barn min morfars mamma Eugenia Katharina ”Jenny” Johansson. Den 27 juni 1885 föds dottern Johanna Matilda och den 3 februari 1888 (AI:44 sid 1099 så föds dottern Gerda Emerentia. Den 18 juli 1890 avlider Johan Peters far Johannes Andersson i torpet Högstorp i en ålder av 76 år. Den 8 februari 1891 föds Johan Peters och Eleonoras sjunde och sista barn Gustaf Petrus.

I Församlingsboken för åren 1896 – 1900 (Alla:2 sid 623) anges Johan Peter som Lantbruksarbetare. Likaså i Församlingsboken för åren 1900 – 1904 (Alla:4 sid 529) och nu bor bara yngsta sonen Gustaf Petrus kvar hemma hos sina föräldrar.

I Församlingsboken för åren 1904 – 1914 (Alla:7 sid 478) så anges att sonen Gustaf Petrus flyttar till Viresjö den 1 november 1906. Dottern Gerda Emerentia har flyttat hem till föräldrana från Slättfall den 1 november 1906 och hade då med sig sin oäkta son Nils Johan Rikard född den 29 oktober 1906. Hon flyttar sedan den 19 november 1909 till Åtvidsnäs och kvarlämnar då sin son hos föräldrarna som fosterson i huset. Även en Johan Alfred Johansson från Fjärås bor då hos Johan Peter och Eleonora och han har erkänt sig sig vara fader till Gerdas barn, även han flyttar till Åtvidsnäs samtidigt som dottern Gerda. Johan Alfred och Gerda flyttar sedan tillbaka till Högstorp den 1 november 1910. De flyttar sedan igen och nu till Slättfall för att komma tillbaka igen den 4 november 1912. Den 12 november 1912 flyttar även dottern Johanna Matilda hem med sina båda osökta barn Astrid Maria Eleonora född den 10 oktober 1909 samt Stina Maria Elisabet senare gift Björling, född den 17 december 1911.

Den 31 januari 1916 avlider Eleonora Lundgren av sockersjuka i Backstugan Högstorp i en ålder av 66 år hon begravs på Nya Kyrkogården i Åtvid.

I Församlingsboken för åren 1912 – 1933 (Alla:11 sid 479) framgår att Johanna Matilda flyttar till Kvistberg som hembiträde 1922. Att oäkta dottern Astrid Maria Eleonora flyttar två år senare den 1 november 1924 till Närstad och oäkta dottern Stina Maria flyttar till Adelsnäs fyra år senare 1828. Det är samma år som Johan Peter Johansson avlider av Arterioselero (Åderförkalkning) i Högstorp den 21 juni i en ålder av 80 år (FI:6 sid 228). Även han begravs på Nya Kyrkogården i Åtvid men inte tillsammans med sin avlidna hustru Eleonora utan i en egen grav på annan plats på kyrkogården. Ingen av deras gravar finns tyvärr idag kvar.

hogstorpBackstugan Högstorp

I förgrunden Eleonora Lundgren och Johan Peter Johansson, Vid dörren står dottern Johanna Matilda med sina båda oäkta barn Astrid och Stina. Bakom förstukvisten försöker Johan Peters bror ”Kalle i Strängen” och hans hustru att gömma sig för fotografen.

Kom då verkligen Eleonora Lundgren från en ”finare släkt”?

Johan Petter var dräng och arbetare som sin far och han fick flytta hemifrån när han var 16 år för att försörja sig på egen hand. Eleonora var dotter till en Rättare och Brukare av egen jord och hennes mor var dotter till en Rusthållare och Nämndeman. Så visst var det en  klasskillnad mellan de båda även om det idag kan vara svårt att utläsa det. Elenora hade heller inte patrinymikon (faderns förnamn + dotter) som efternamn utan ett eget släktnamn Lundgren. Vilket också antyder att hon verkligen kom från en ”finare släkt”. Se vidare: https://dickwahlin.wordpress.com/2014/02/16/slakterna-sjoholm-josefsson-och-lundgren-i-fagerdal-och-ramshult-dalhem-h-en-berattelse-som-avslutas-med-en-begravning-pa-samma-dag-som-sonen-foddes/

Johan Peter o Eleonora

Östgöta Correspondenten den 21 augusti 1979

Under 1979 gjordes en s.k Torpinventering i Norrby, Åtvidaberg och jag läste då den här artikeln som bilden ovanför kommer ifrån. Jag tog kontakt med de som gjort inventeringen och de visade mig platsen där torpet eller rättare sagt backstugan Högstorp hade legat. Det är roligt när engagerade personer inventerar och dokumenterar gamla torp och här har de även satt upp Malmskyltar gjutna i Bersbo på de platser där torpen har legat. När vi besökte platsen för där Högstorp funnits visade de också på några hål i marken. Det var s.k Potatishål där man förvarade potatisskörden och hålen eller groparna i marken var den tidens skafferi för att potatisen skulle hålla sig fräsch under längre tid.

Några ord om det som stöd i tidningen i artikeln om Torpinventeringen:

”På våren 1925 var det auktion efter Kalle i Strängen. Torpet Strängen på Norrby i Åtvids socken blev därmed öde. På lördagen var det åter vandring  – sannolikt lika stor som till auktionen för mer än ett halvt sekel sedan – på den obande stigen till Strängen. Nu för att sätta upp en minnestavla över torpet och dess brukare.”

”Lördagens avslutning var i övrigt förlagd till platsen där torpet Högstorp, nästgårds Strängen, legat och vars sista brukare var bror till Kalle i Strängen. Kalle i Strängen och hans Emma bodde f ö hos Johan och Eleonora Johansson i Högstorp under tiden de byggde Strängen på 1860-talet.”

”Åter vid Högstorp berättade barnbarnen till Johan och Eleonora i Högstorp som hade sju barn om sina far och morföräldrar. Övriga som vuxit i Bjässerum mindes också hur de båda torparna vid sidan av dagsverken på huvudgårdarna i Bjässerum också ofta gick hela vägen till Åtvidaberg morgon och kväll för arbete vid Adelsnäs. Och till foder åt egna kor slog de vass, kärr och annat höslåtter vida omkring och bar hem i bylor på ryggen”

Johan Peter o Eleonora_0002

Inga-Britt Andersson och Gunnar Karlsson vid platsen i Norrby där Torpet Högstorp en gång stod

Johan Peter o Eleonora_0001

Malmskylt gjuten i Bersbo för Torpet Högstorp

Vem var egentligen pappa till min mormors farfar Seth Ferdinand Landberg?

Idag skriver jag om ett nytt och intressant levnadsöde och som samtidigt också tydligt speglar ett dilemma som vi släktforskare ibland kan ställas inför. Dilemmat handlar om att det finns en klar och tydlig berättelse från äldre släktingar men som sedan inte går att verifiera i några källor. Åtminstone har inte jag i det här aktuella fallet lyckats att hitta någon källa som kan styrka de muntliga uppgifter som jag har fått. Detta är uppgifter som ofta också kallas för uppgifter ”enligt muntlig släkttradition”. Givetvis finns det saker som jag tycker att man ska ta med i sin släktforskning av det som är muntliga släkttraditioner. Men att byta ut en fader som står angiven klart och tydligt i födelseboken till en annan och kanske mer intressant fader är enligt min uppfattning att gå lite väl långt. Men självklart så skriver jag sedan i själva levnadsberättelsen också om att det finns en muntlig tradition i släkten om att den verkliga faderns eventuellt kan vara någon helt annan än den som står angiven som far i kyrkoboken. För er som inte vill läsa hela levnadsberättelsen så rekommenderar jag nu att ni hoppar fram till nästa rubrik: ”Ferdinand Landbergs far enligt den muntliga släkttraditionen”, men givetvis hoppas jag trots allt att ni läser hela levnadsberättelsen,

ferdin~1_face0

Ferdinand Landberg föddes den 5 december år 1839 i de så kallade Marknadsbodarna, Östantorp i Åtvid (E) I födelselängden (CI:7 sid 171) står föräldrarna angivna som Arbetaren Johannes Landberg och Anna Beata Landström. Faddrar vid dopet den 8 december 1839 är Anders Fredric Sandström och hans hustru Lisa Eriksdotter i Bertilsbo, drängen Carl Eric Lund och hans hustru Matilda Carolina Stålbom i Marknadsbodarna samt Carl Bergqvist och pigan Mathilda O?

IMG_2105

Enl muntlig tradition så var Ferdinand Landberg den första som låg i den här vaggan.

Ferdinand har sju syskon varav sex av dem är äldre samt en yngre bror. Den som är född närmast före honom är en syster född den 17 september 1835 och som hette Anna Josefina Landberg. Hon avlider den 8 december 1850 och då har Ferdinand själv precis bara fyllt 11 år tre dagar innan. Han bor kvar med sina föräldrar och övriga syskon i Marknadsbodarna fram till 1855 då han är 16 år och flyttar ensam till Gärdserum och Forsaströms Bruk. Där står han skriven som gosse hos spiksmeden Gustav Thörngren, han tar även nattvarden i Gärdserum den 10 juni 1855. År 1857 flyttar han hem till sina föräldrar i Marknadsbodarna för att  sedan 1860 flytta till Östantorp under Adelsnäs och där arbetar han som dräng. Men redan efter ett år är han tillbaka igen hos sina föräldrar i Marknadsbodarna och året efter åter till Östantorp och 1863 är han tillbaka hos sina föräldrar i Marknadsbodarna. Den 17 januari 1865 så avlider hans far Johannes Landberg av lunginflammation. I dödboken (FI:3 sid 55) så står det att han är född i Småbäck i Åtvid (E) och att han dog i W. Eneby socken men att han begravdes i Åtvid den 22 januari.

År 1870 står Ferdinand skriven i Husförhörslängden (Åtvid AI:32 sid 38) på ”Löslistan för 1870” och då tillsammans med Matilda Johansdotter från Grebo och då även med en son, Carl Ferdinand född före äktenskapet den 7 juni 1869. I nästa Husförhörslängd står det angivet att det är hennes barn före äktenskapet och i födelselängden (CI:11 sid 27) så står han som oäkta barn till Mathilda Johansdotter skriven i Grebo men upptecknad vid Marknadsbodarna i Åtvid. I den kommande vigselnotisen (Åtvid (E) EI:4 sid 7) så står dock sedan tydligt angivet att Seth Ferdinand även erkänner Carl Ferdinand som sin son.

matilda

Den 26 mars 1871 lyses det till äktenskap mellan Ferdinand Landberg och Matilda Johansdotter. De gifter sig sedan den 10 april 1871 i Östantorp och vigseln förrättas av Communister Fr. Allard som också tidigare även döpte den oäkta sonen Carl Ferdinand. Samma år den 17 april tar de ut flyttbetyg till Kättilstads församling och detta står angivet i både Husförhörslängd (AI:32 sid 36) samt i Utflyttningslängd (BI:6 sid 25). Däremot så finns de inte sedan inte angivna i Inflyttningslängden i Kättilstad (E). Utan när man går tillbaka i Husförhörslängden i Åtvid så står det angivet att de aldrig flyttade till Kättilstad så som det ändå måste ha varit tänkt att de skulle ha gjort. En orsak kan eventuellt vara den att den 4 september 1871 så föds dottern Anna Mathilda. Födseln sker alltså endast fem månader efter vigseln i Östantorp, men trots detta så står dottern inte angiven som ett oäkta barn.

I den följande husförhörslängden i Åtvid (E) för åren 1876-1881 (AI:36 sid 27) står det att Seth Ferdinand Landberg vistas i Borkhult och även att hela familjen tar ut flyttbetyg den 24 oktober 1876 till Ringarum (E). Däremot så finns de inte upptagna i inflyttningslängden i Ringarum (E)

Men när dottern Alma Amalia (som senare kallar sig själv för Malin) föds den 30 oktober 1879 så står föräldrarna skrivna som Landberg Seth Ferdinand arbetare och Fredrika Mathilda i Hjerpdalen och detta enligt födelsboken (C:10 sid 211) i Ringarum (E) Här i Hjerpdalen så föds också sonen Knut Henrik Landberg, min mormors far, den 30 april 1879. I Husförhörslängden (AI:43 sid 290) för Hjerpdalen står även familjen skrivna men även att de flyttar till Yxnerum den 26 oktober 1882.

I Yxnerum (AI:10 sid 77) finner vi familjen i Salvedal (eget och brukas till Borkhult) och där står Ferdinand Landberg angiven som Statkarl men det finns också flera som är boende i Salvdal då. I nästa husförhörslängd för åren 1884-1888 (AI:11 sid 75) står familjen ensam på ett 1/2 mantal Salvedal. Här föds också den 30 oktober 1884 Ferdinand och Matildas sjätte och sista barn, Alfrida Emerentia och som senare kommer att kallas sig för Frida.

År 1890 så är dags för att flytta igen och då inom socknen till Borkhult (AI:12 från sid 122 till sid 52). Samma år den 11 november så flyttar de igen och nu till Ekhult under Berg (AI:12 sid 39). Men flyttningarna tar inte slut här utan 1893 så flyttar de till Uddeholm under Fassingstorp (AI:12 sid 108) där de bor kvar till 1898 (AI:13 sid 103). Efter 5 år i Uddeholm flyttar de tillbaka till Borkhult  (AI:13 sid 12). I Församlingsboken för 1900-1910 (Alla:1 sid 16) så bor de kvar i Borkhult och Ferdinand står där angiven såsom Jordbruksarbetare. Likaså i Församlingsboken för åren 1911-1917 finns de kvar i Borkhult men då är det enbart deras första barn den oäkta sonen Carl Ferdinand som bor kvar hemma hos föräldrarna och han står där angiven som Stalldräng.

Ferdinand Landberg belönades av Hushållningssällskapet för sina terassodlingar vid foten berget i Borkhult, se nedan bilder.

Den 3 oktober 1927 avlider Ferdinand Landberg i Borkhult och begravs på kyrkogården i Yxnerum där han nu vilar tillsammans med sin hustru Mathilda som drygt 8 år senare avled den 14 oktober 1935 i Borkhult. I och med detta så avslutas också den levnadsberättelse om Ferdinand och Mathildas liv som kan verifieras i olika källor.

grav2

Ferdinand Landbergs far enligt den muntliga släkttraditionen

Ferdinand Landberg var en av de första personerna som jag började att släktforska på för drygt 30 år sedan. Jag har många gånger och intensivt letat efter källor som skulle kunna bekräfta hela eller delar den historia som berättats för mig flera gånger och även av flera olika personer. Den berättelsen handlar om att Ferdinand Landbergs far i själva verket skulle vara dåvarande Baronen Seth Adelswärd vid Adelsnäs Slott i Åtvidaberg. Berättelsen lyder som följer:

Ferdinands mor var Husa på Adelsnäs Slott i Åtvidaberg och blev vid en tillfällig förbindelse gravid med självaste Baronen. Eftersom Adelsnäs är ett så kallar Fideikommiss så var det viktigt för honom att få en son som gjorde att Fideikomisset kunde gå vidare i hans eget släktled. Så var nämligen reglerna för just Fideikommiss att det enbart var den äldsta sonen som kunde ärva och fanns det ingen son så går det istället vidare till faderns yngre bror om den har någon son som kan ärva istället. Baron Seth Adelswärd ingick två giftermål men fick aldrig någon egen son som nådde vuxen ålder. Därför ville han adoptera Ferdinand Landberg men det ville inte hans mor gå med på. Däremot så betalade Baronen för hans skolgång och gav även Ferdinands mor ett hus att bo i med sig familj. Enligt den muntliga släkttraditionen så skulle detta ha varit torpet Småbäck som ligger i Håcklaskogen precis nedanför den så kallade Håcklamasten i Åtvidaberg. Men Ferdinands far var aldrig nöjd över situationen att ha en son som skulle vara avlad av Baronen. Vid ett tillfälle när han besökte ”Renne Marknad” och var lite påverkad av starka drycker så spelade han också bort äganderätten till torpet Småbäck i någon form av kortspel (eventuellt poker). Ferdinands mor flyttade då till Stenhusgatan i Åtvidaberg och försörjde sig på att väva mattor.

Det finns säkert många berättelser på olika platser i landet om utomäktenskapliga barn till fäder i det som kan betraktas som lite finare släkter. En del av dessa berättelser är säkert också sanna men långt ifrån alla av dem och problemet är att kunna få dem verifierade. Trots att denna berättelse har gått i flera olika släktled och att ordalydelsen i berättelsen är nästan ordagrannt den samma så har jag valt att inte ange Baronen som far till Ferdinand Landberg i min släktforskning och Antavla, Däremot givetvis att ändå skriva ner berättelsen i hans levnadsbeskrivning och då angivet som en muntlig släkttradition. Bara det faktum att familjen aldrig själva har bott i torpet Småbäck skapar tillräcklig osäkerhet kring berättelsen. Jag kan inte heller finna att Ferdinands mor någon gång skulle ha bott på Stenhusgatan i Åtvidaberg. Men det som ändå är lite spännande i sammanhanget är att också att kunna konstatera att Ferdinands far däremot är född i just torpet Småbäck. Det finns också en version i den muntliga traditionen som säger att det istället skulle ha varit Salvedal i Borkhult som de i så fall längre fram skulle ha fått av Baronen. Men inte heller det styrker berättelsen eftersom när de flyttar dit 1879 så är den som är angiven i källorna som Ferdinands far död sedan 14 år tillbaka och kunde då givetvis inte ha spelat bort gården i berusat tillstånd i något kortspel på en marknad. Men ingen rök utan eld brukar man också säga och alla som lekt visk-leken vet också hur berättelser förändras när de berättas vidare. Kan det vara så att det finns något eller några saker i berättelsen som faktiskt är sant och kanske eventuellt att flera olika saker som hänt i denna släktgren sedan har sammanblandats till ett enda skede i denna berättelse. Vad vet jag och jag får säker inte heller reda på den verkliga sanningen bakom denna berättelse. Såvida jag nu inte missat några källor som eventuellt kan verifiera hela eller delar av detta.

Jag tar givetvis emot alla möjliga tänkbara tips från er som nu läser detta!

Det enda som kan tilläggas i övrigt från den muntliga delen är att när han bodde i Borkhult så var han lite av en Bondkomiker i Borkhult och han umgicks då också mycket med Godsägaren Carl Theorell på Borkhults Herrgård. Han lär också ha varit mycket intresserad av trädgårdsodling och anlade odlingar i terasser nedanför berget i Borkhult. För sina vackra och fina odlingar där lär han också ha fått ett diplom från Hushållningssällskapet

Hoppas att ni också tyckte att detta levnadsöde var intressant att läsa om . För självklart så har det här väckt stort intresse för mig själv genom åren. Jag kan också medge att jag i början av mina trevande försök i släktforskningens underbara värld utan att blinka och att fundera vidare så skrev jag in Baronen som en självklar far till Ferdinand Landberg och därmed också som en ana i min egen Antavla. Men nu är jag ett antal år äldre och förhoppningsvis också lite klokare så. Bara det faktumet att både Baronen och Ferdinand  bar på namnet Seth är långt ifrån tillräckligt för att ge sig själv lite finare anor än vad man troligen i själva verket har.

Fredric Oscar Robbert från Öndal i Ukna, oäkta son till garvaren O. Hultmans vanvettiga dotter Eufrosyna Hultman och hans far Hagen Pedersen Rolvstad från Christiana i Oslo

Jag brukar normalt skriva en levnadsberättelser om någon specifik person från mina egna eller min hustrus anor.  Den här gången gör jag ett undantag och skriver istället om en person och flera av hans anor i en och samma berättelse. Så detta blir med andra ord mer skrivet som en antavla med små berättelser om flera olika personer. Det börjar med Fredric Oscar  Robbert i Ukna och forsätter sedan ner till hans mormors far, Coopvaerdiekapten Jes Assmusson från Västervik och även vidare till släkterna Fischer och Baurmeister. OBS att det inte är den kompletta antavlan utan enbart den anlinje som jag vill beskriva.  Det här är också en gren som jag inte forskat klart på, jag tar därför givetvis tacksamt emot alla eventuella kompletteringar som kan göras till dessa anor.

Antavla Fredric Robbert

Proband:

Fredric Oscar Robbert föddes den 3 december 1846 i Öndal i Ukna socken (H). Hans mor står angiven i hans födelsenotis som aflidne Garvare O. Hultmans vanvettiga dotter Eufrosina Hultman i Öndal. Fadern uppges vara Norska Garvaregesällen Hagen Pedersen Rolsted.

Fredric Oscar fdl

År 1869 den 23 oktober så gifter han sig med bondedottern Emma Dorothea Jonsdotter som är född den 6 februari i Stjälkhammar i Ukna socken (H) och de får tillsammans fem barn varav ett av barnen är min hustrus ana. Emma Dorotheas anor går tillbaka till släkten Skarin vars stamfader är Nils Bengtsson Skarin född 1653 och död den 25 april 1734 i Söräng, Dalhem (H). I Tjusts Häradsrätt kan man läsa om hur Emma Dorothea 1881 ansökte om lagfart för 16/2187 mantal Stjälkhammar med andel i Ekhults jord. Detta skedde som en följd av arvskiftet efter hennes mor Anna Stina Lorensdotter som avled i Stjälkhammar den 31 mars 1880.

Fredric Oscar Robbert börjar arbeta som dräng när han är omkring 17 år, 1863 i Stjälkhammar, Ukna. Flyttar 1866 till Kolsebro, Ukna (H) och börjar där som Arbetare, därifrån tillbaka  Stjälkhammar 1869. Vidare 1874 till Nelhammar, Ukna och därefter till Örbäcken, Ballersberg i Ukna (H) från 1874-75. Därifrån tillbaka till Stjälkhammar och från 1889 bor han i Tjustad Comminsterboställe, Ukna (H).

1:1 Far

Hagen Pedersen Rolvstad föddes i Christiana i Norge 1803 och han var Garvargesäll i Ukna. Hans far var Korpral Peder Larsen Rolvstad född 1869 och moder var Rebecca Haagensdotter född 1763

1:2 Mor

Eufrosyna Constantia Hultman föddes den 20 mars 1817 i Tryserum (E). Hennes far var Garvaren Olof Hultman som föddes i Kärnhult i Tryserum (E) och avled i Önhult, Ukna (H) den 5 februari 1844. Hennes mor var Johanna Charlotta Asmussdotter som föddes i Västervik den 20 mars 1791, se vidare nästa ana I husförhörslängden i Ukna för åren 1839- 1848 (AI:8 sid 382) så står det han hon är döv och vanvettig. Det sistnämnda ordet används också senare i sonens födelsenotis. Hon har också en syster som benämns som stum, vanvettig och svagsint. Hon avlider av Bröstsjukdom den 29 augusti 1879, 62 år gammal i Lilla Ängkullen, Ukna (H)

2:4 Mormor

Johanna Charlotta Asmussdotter föddes i Västervik den 20 mars 1791. Hon döps den 25 mars och ett dopvittne var då Brukspatronessan Anna Margareta Hultman och som antas vara maka till Brukspatronen på Gunnebo Bruk.

3:7 Mormors far

Jes Assmusson, Coopvaerdie Capitaine (Kofferdikapten = Kapten inom Handelsflottan) Han föddes 1738 och dog som änkling den 14 juli 1807 i Flenburg av Flussfeber. Han är begravd i St Maria kyrka i Flensburg. 1790 var han boende i Västervik i kvarter nr 12. Vid sin död i Flensburg så förde han skonerten Maria.

Från Västerviks  Rådhusrätt den 3 april 1773

Till behörigt fribrefs erhållande för Galliothen Patientia om 35 swåra läster och bygd härstädes af Ek på Crawel samt föres af Skepparen Jess Assmunsson, werificerade med livlig röst och hand å bok Rådmannen Herr Diedric Maechel 3/8 parter. Madame Christina Lorentsson * de part, Handelsman Niclas Gieurlihn 1/8 part, Skepparen Jess Asmusson 1/8 part och Skepparen Petter Palmgren 1/8 part, hwartill de ensamma äro ägare uti berörde fartyg, hwilken Ed aflades efter thet wanliga Eds formulairet, och bewiljades i anledning theraf behörigt Certificat.Com Coll:r S.D.  Anmälte Handelsman Niclas Gieurhlin att han till Skepparen Jess Assmusson försålt 1/8 part uti Galleothen Patientia, hwilket uti Protokollet till minnes antecknades.

3:8 Mormors mor

Magdalena Charlotta Ficher föddes den 6 september 1756 i Fogelvik i Tryserum (E) och avled den 27 juli 1798 i Västervik.

Hennes far var arrendatorn på Fågelvik Carl Fredrik Fischer och som föddes i Linköpings Domkyrkoförsamling den 18 juni 1726.  Han avled i en ålder av 36 år den 26 november 1762 i Drothems församling (E)  Han var i sin tur son till den ”tyske färgaren” Christian Fischer. Christian var född i Tyskland 1691 och avled den 27 maj  1773 i Linköping. Han byggde på 1720-talet den så kallade Skönfärgaregården som nu finns i uppbyggd på Hovslagaregatan 4 i Gamla Linköping dit den flyttades från sin ursprungliga plats på Klostergatan 21 i Linköping.

Hennes mor var Catharina Helena Baurmeister född den 25 januari 1728 i Ystad (M) och avled den 21 september 1769 i Östra Stenby (E) Hennes far hette Johan Christian Baurmeister och var troligen född i Tyskland, möjligen i Danmark. Han var stadsmusikant i Ystad och han avled där den 20 januari 1730.

Flera av uppgifterna i detta inlägg har jag fått hjälp med att ta fram av andra släktforskare och jag vill nämna särskilt följande personer:

Rolf Boettge från Täby, tack för uppgifter om släkten Fischer och Baurmeister, Holger Kanth från Västervik, tack för uppgifter om Jes Asmusson. Även ett tack till möjligen någon mer som också borde ha nämnts här.