mm. fm. mm. f. Samuel Tjäder, sockenskomakare i Åtvids församling bodde i torpet Tjädersdal, Åtvidsnäs, Åtvid (E)

Att vara sockenskomakare innebar att man hade blivit förordnad till sitt arbete eller uppdrag. Förordnandet kunde ha skett i form av ett beslut i en tingsrätt eller som i det här fallet av sockenstämman i Åtvids socken. Samuel Tjäder antogs som sockenskomakare för ”hela församlingen” på sockenstämman den 18 maj 1781. 

Samuel Tjäder föddes i Kättilstad den 19 december 1754 (Kättilstad CI:3 (1750-1790) Bild 129 / sid 249), hans födelsenotis är lite svår att tyda så i vissa släktutredningar kallas fadern för Simon Persson och i andra för Sven Person. Modern heter Anna Jonsdotter. Det saknas husförhörslängder i Kättilstad för den här tiden varför hans första år blir lite svåra att forska på.

Den 7 november 1779 (Åtvid CI:3 (1745-1791) Bild 56 / sid 217) gifter sig skomakare Samuel Tjäder med Maria Larsdotter född den 30 september 1757 i Närstad, Åtvid (E). Den första husförhörslängden som jag finner Samuel Tjäder och Maria Larsdotter i så bor de i torpet Tjäderslund, Åtvidsnäs, Åtvid (E) mellan åren 1793 och 1800, (Åtvid AI:3 (1793-1800) Bild 19 / sid 23). Han står där angiven som sockenskomakare tillsammans med hustrun och sju barn.

I följande tre husförhörslängder finns familjen kvar i Tjädersdal: 1801-1806, Åtvid AI:4 (1801-1806) Bild 13 / sid 13, 1806-1811, Åtvid AI:5 (1806-1811) Bild 187 / sid 357, 1811-1816, Åtvid AI:7 (1811-1816) Bild 13 / sid 13.

Makarna får följande 8 barn tillsammans:

Petter Tjäder, f.1780.08.18 i Närstad, Åtvid (E)  d.1857.03.09 i Önhult, Åtvid (E)

Anna Tjäder, f.1784.06.11 i Åtvid (E)  d.184311.16 i Falla, Åtvid (E)

Lars Tjäder, f.1786.06.16 i Åtvid (E)  d.1837.04.10 i Opphem, Ukna (H)

Ingrid Tjäder, f.1793.08.24 Dalslund, Alserum, Åtvid (E)  d.1858.09.09 Åtvidabergs Lantbruk, Åtvid (E), min mm. fm. mm.

Samuel Tjäder, f.1796.10.12  i Tjädersdal, Åtvid (E)

Sven Tjäder, f.1800.07.18 i Tjädersdal, Åtvid (E)  d.1841.11.15 i i Tjädersdal, Åtvid (E)

Johannes Tjäder, f.1804.09.30 i Tjädersdal, Åtvid (E)

Samuel Tjäder avlider 61 år gammal till följd av en olycka den 9 mars 1816.

Utdrag från bouppteckningen:

Åhr 1816 Den 18:de Mars blef uppå Begäran af under Tecknande för Rätta Laga Bouppteckning Efter Torparen Samuel Tjäder uti Tjäders Dahl på Åtvidsnäs ägor och Åtvids Socken som med döden avled den 9:de i Samma månad och lämnat Efter sig sin kjära Hustru nuvarande Enkan Maria LarsDotter Samt 7 Barn 5 Söner Och 2 Döttrar Älsta Son Petrus 36 åhr Lars 30 åhr Samuel 20 åhr  Sven 16 åhr Johannes 12 åhr Älsta Dottern Anna 32 åhr gift med Sochne mannen Jonas Pettersson i Falla Dottern Inga 23 åhr på Begäran av Enckan och de myndige Barnen Blev Sochne mannen Jonas Pettersson i Falla kallad vid när svarande Bouppteckning till att Bevaka De omyndigas Rätt, Enckan förmantes af under Tecknande att Redligt uppgifva qvarlåtenskapen   Så dan som den vid Dödstimman Befans och xxx företogs och upptecknades i den ordning Som följger.

Bland boets tillgångar fanns bl.a följande saker som berättar lite om hur de också levde sina liv och klarade sitt livsuppehälle:

Braxennät och Läggnät som visar att de fiskade.

Harv och Hövagn samt diverse andra jordbruksredskap som visar att de odlade marken.

1 oxe, 2 Kor, 2 Qvigor, 1 Kalv 2 Baggar och 1 Gris

Som arfvingarna har Befallit Sig Enckan att ingen Delning skulle företagas förr än Auctjion Blifver hållen Som skall skje nästa Höst

att allting med vett och vilja är uppgifvet och ingenting undan holt Som jag med Lifvlig Ed kan Betyga

Maria Larsdotter                                                                                                              M.L.D

föregående Bouppteckning förklarar vi till alla Delar nöjda

Petrus Hedlund, Lars Tjäder, Samuel Tjäder, Jonas Pettersson i Falla Å de omyndigas vägnar, Jonas Abrahamsson i Falla.

Bouppteckningsmän

Jonas Ahlberg, Wärderingsman

Anders Pährsson, nämndeman

Bilder på bouppteckningen:                                                                                  Bilderna går att klicka på för större format.

sid 1

sid 2

sid 3

sid 4

sid 5

sid 6

sid 7

sid 8

Livet går vidare för resterande del av familjen Tjäder i torpet Tjädersdal:

Tjädersdal 1816 – 1820, (Hfl Åtvid AI:8 (1816-1820) Bild 16 / sid 17)

Efter faderns Samuel Tjäders död så övertar sonen Samuel Tjäder d.y. ansvaret som torpare på Tjädersdal fram till 1820, han flyttar då till Wrånghult. Min egen ana Ingrid Tjäder gifter sig den 18 oktober 1818 med Fattighus-drängen Johan Peter Broman och de flyttar samma år till Åtvidabergs Klädesfabrik där Jonas Peter arbetar som klädvävar-dräng.

Tjädersdal 1821 – 1826, (Hfl Åtvid AI:10 (1821-1826) Bild 18 / sid 11)

Från och med år 1820 övertar sonen Sven Tjäder ansvaret för torpet Tjädersdal. Sven gifter sig den 6 oktober 1822 med Maja Lisa Alexandersdotter från Västervik. Redan efter drygt 2,5 månad den 22 november 1822 föds deras första barn, dotter Maria Augusta Matilda. Två år senare den 10 november 1824 föds deras son Sven August. Någon gång efter år 1820 återvänder Samuel Tjäder till Tjädersdal för att år 1825 packa kofferten igen och flytta till Stockholm. Året innan Samuel flyttar så avlider hans mor Maria Larsdotter av feber den 18 november 1824.

Bouppteckning efter Maria Larsdotter:                                                                      (Bankekinds häradsrätt FII:26 (1824-1824) Bild 217 / sid 431)

Bilderna går att klicka på för större format.

sid 1

sid 2

sid 3

sid 4

sid 5

sid 6

Tjädersdal 1826 – 1831, (Hfl Åtvid AI:12 (1826-1831) Bild 20 / sid 12)

Sven och Maja Lisa får två barn till Emelie Charlotta född 17 januari 1827 och Sophia Constantia född den 27 juni 1829. Dottern Emelie Charlotta avlider av frossa den 20 april  år 1830, endast 3 år 4 månader och 19 dagar gammal.

Tjädersdal 1841 – 1846, (Hfl Åtvid AI:18 (1841-1846) Bild 20 / sid 12)

Den 15 november 1841 avlider Samuel Tjäder .d.y. i torpet Tjädersdal. Hans hustru Maja Lisa Alexandersdotter flyttar två år senare år 1843 till Mormorsgruvan och hon får med sig sin yngsta dotter Sophia Constantia dit. Dottern Maria Augusta Mathilda flyttar samma år till Västervik. Även sonen Sven August flyttar år 1843 till Gladhammar.

Mormorsgruvan 1841 -1846, (Åtvid AI:19 (1841-1846) Bild 423 / sid 412)

Anledningen till att Maja Lisa flyttar till Mormorsgruvan visar sig i den här husförhörslängden. Hon har den den november 1843 gift om sig med Gruvarbetaren Carl Johan Renhorn vars hustru avlidit året innan.

Familjen Tjäder bodde således i torpet Tjädersdal i 60 år, från 1793 till 1843.

Efterföljande torpare i Tjäderslund:

1843 – 1848 Jonas Roxström, f, 1801.05.09 i Lofta (H)

1848 – 1852 Jonas Wilhelm Jonsson, f.1820 i Dalhem (H)

1852 – 1872 Hans Persson, f.1793.01.30 i Dalhem (H)

1873 – 1898 Otto Malcum Carlsson Skoglund, f.1844.03.02 i Skeda (E)

1897 – 1903 Gustaf Bengtsson Närstedt, f.1848.08.07 i Kättilstad (E)

1902 – 1907 Skomakare Karl Albert Karlqvist, f. 1882.02.19 i Odensvi (H)

1907 – 1932 Snickeriarbetare Gustaf Emil Lejonqvist, f.1871.05.23 i Ukna (H)

Efter 1932 går det f.n inte längre att följa torpet och dess inneboende eftersom de församlingsböckerna som är filmade slutar här. Men Gustav Emil Lejonqvist flyttar i vart fall ifrån torpet Tjädersdal år 1932

En bouppteckning berättar mer än själva orden som står skrivna i den.

Det jag menar med rubriken är att när man läser en bouppteckning så kan man med lite egen fantasi få en uppfattning om hur den avlidnes liv har varit. Genom att titta på vilka saker som är upptagna och värderade så kan man också bättre föreställa sig hur det såg ut i inne hemmet. De verktyg och andra saker som finns upptagna ger också en indikation på vad man sysslade med till vardags. Har man sedan också varit och besökt platsen där personen har levt sitt liv då kan man nog påstå att man har en relativt bra bild över den personens levnadsvillkor.

För oss släktforskare är därför bouppteckningar en mycket viktig källa. Lagen om att man ska upprätta bouppteckning när något avlidit kom år 1734, men det finns bouppteckningar som är äldre än så.

Arkiv Digital har nu helgen lagt till en hel del nya bouppteckningar från början av 1900-talet. En av mina anor som jag skrivit en del om tidigare, Petter Rahm, hans bouppteckning fanns nu med bland det som har uppdaterats. Det här var också en av de uppgifter som fanns med på min ”Att Göra -lista”, det att hitta just Petter Rahms bouppteckning.

Lite kort om Petter Rahm:

f.1818.07.28 Hagtorpet, Värna (E)

g.1837.12.26 Bersbo, Värna (E)

d.1904.03.28 Bysjötorp, Yxnerum (E)

1842 Antagen som Livgrenadjär

1855 Avsked som Livgrenadjär pga av sjukdom

Har också arbetat som tunnbindare och gjorde spritunnor till Rehnbergs spritfabrik i Söderköping. Han var också korgmakare och de sista åren av sitt liv var han kyrkvaktmästare i Yxnerum

En mer fullständig levnadsbeskrivning finner du här:

https://dickwahlin.wordpress.com/2014/01/09/livgrenadjaren-petter-rahm-och-hans-hustru-lena-stina-engstrom/

Här en förteckning på de föremål som finns upptagna i hans bouppteckning:

Koppar

1 gryta 5 kr

1 kokare 1,50 kr

1 panna 1 kr

2 flaskor 1 kr

1 bunke 0,50 kr

Järn och blecksaker

1 gryta 1 kr

1 panna 0,25 kr

2 stekpannor 0,50 kr

2 saxar

1 kaffebrännare

1 eldtång

1/2 dussin knivar

Möbler

1 skänk 1 kr

1 säng 0,50 kr

2 bord 1,50 kr

4 stolar 0,25 kr

1 väggur 1 kr

Sängkläder

2 var 1 kr

3 kuddar 0,75 kr

Linne

10 lakan 5 kr

2 servetter 0,50 kr

Den avlidnes garderob 10 kr

Böcker 2 kr

Diverse

Fiskeredskap 3 kr

2 yxor 0,50 kr

1 bykkar 1 kr

2 ljusstakar 1 kr

1 lampa 0,25 kr

2 sågar 1 kr

3 lufter gardiner 3 kr

Värde av boets saker totalt 46 kr

Nu har jag inte tagit med fodringar och skulder utan enbart tittat på hans saker som alltså har värderas till totalt 46 kr. Nu vet jag att det fanns några till föremål i boet eftersom de har gått i arv i släkten. Det är inga direkt värdefulla saker som direkt skulle ha påverkat totala värdet då särskilt mycket.  I dagens penningvärde så motsvarar 46 kr 1904, 2 617 kr år 2014.  (http://www.historia.se/Jamforelsepris.htm)

Förr tog man upp allt i den avlidnes bouppteckning in i minsta detalj, undantaget här är den avlidnes kläder och böcker som är sammanslaget i gemensamma poster. Men om du tänker dig en fullständigt detaljerad bouppteckning efter en person i Sverige som levt fram till nu och jämför med denna så kan man tydligt se att samhället och levnadsvillkoren ar förändrats en hel del.

En annan detalj i den här bouppteckningen som också visar på utvecklingen i samhället är bouppgivarens namnteckning. Petter Rahms dotter Stava Sofia var inte skrivkunnig utan det var någon annan som förde pennan över pappret i Stafva Sofias ställe, men hon höll själv med sin hand på pennan när namnteckningen skrevs. Det här förfarandet kallas ”med handen på pennan” och förkortas m.h.p.p.

(Not: m.h.p.p är en juridisk term som fungerar bra att använda även idag när någon av någon orsak inte kan skriva själv, tex pga av sjukdom. Bara personen själv är närvarande och att handlingen är hans egen vilja samt att det hela bevittnas.)

Här är bilder på den fullständiga bouppteckningen:

Johan Wåhlin’s morfar Jonas Olsson Dammgren som år 1851 tilltalades vid Häradsrätten för Qvacksalveri

I mitt förra inlägg skrev jag om den allra första i vår släkt som heter Wåhlin i efternamn nämligen min farfars far Johan Wåhlin. Nu kommer jag skriva lite om hans morfar Jonas Olsson Dammgren.

Jonas Olsson Dammgren föddes den 6 februari 1808 i Torpet Dammen i Åby socken inte långt från Läckeby norr om Kalmar. I inlägget igår beskrivs lite om Torpet Dammen så gå tillbaka dit om du vill veta mer om det.

Jonas Olssons far ”Mäster” Olof Jonsson var också född i samma torp så det är ett torp som bebotts av minst 4 generationer i släkten från omkring 1774 fram till dess att torpet föll ihop någon gång i början av 1900-talet. ”Mäster Olof var till yrket  Trädgårdsmästare och ”Vaccinatör” (*) och han arbetade på gårdar med djur. I hans bouppteckning vid sin död år 1843 så står det också angivet att sonen Jonas ärvde ett skåp med diverse ”medicamenter”.

Jonas Olsson Dammgren var enda sonen och han hade tre systrar varav två var äldre och en yngre syster. Han gifte sig  den 24 november 1832 med den fem äldre Maja Lisa Jonsdotter född den 9 januari 1803 i  Skillerhult, Lufvehults rote i Bäckebo församling (H). Vid giftermålet kom hon närmast ifrån Koppartorp som ligger i Gelebo i Åby församling (H). Tillsammans fick de också fyra barn och precis såsom I Johans egen syskonskara så var det tre döttrar och en son.

Det som är mest intressant med Jonas Olsson Dammgren var det som noterades i faderns bouppteckning att han ärvde ett skåp med diverse medicamenter. För den 5 mars 1851 tilltalades Jonas vid Häradsrätten för Qvacksalveri eftersom han hade använt mediciner han ärvt efter sin far som var avsedda för djur och använt dem till människor istället.

Bouppteckning efter Jonas Olssons far ”Mäster” Olof Jonsson

”År 1843 den 5 december förrättades bouppteckning efter torparen och trädgårdsmästare Olof Jonssoni Åby Damm, hwilken den 25 nästlande November avled och lämnat efter sig såsom arvtagare sonen Jonas myndig samt döttrarne, Caisa Lisa Enka och Stina gift med arbetskarlen Peter Andersson vid Lilla Wångerslätt nu tillstädes.

Qvarlåtenskapen uppvistes af sonen Jonas samt antecknades och värderades på sätt som följer

Torplägenheten Dammen på Släts ägor bestående af 4 tunneland, tilllikamed därå uppförde hus af mindre bryggning jämte Mälthus, en liten loge, Fähus Stall och skjul, varande lägenheten tillfallen avlidne Olof Jonsson i arf efter dess föräldrar”

”Att all egendom är redeligen uppgifven och ej något mig veterligen undandöljt, betygar under edsförbindelse – utspura

J Dammgren”

”Arfingarna öfverenskomma därom att sonen Jonas dammgren öfvertager Torplägenhten jämte den befintlig hstgröda mot 1.166 RD 32 sk Rgs för hela eller erläggande såsom lösen till sina sytrar, af hälften deras med 583 RD 16 sk eller 291 Rd 32 sk sammalgt tll vardera, hvareot Dammgren bliver ensam ägare till berörde fastighet, jämte därå befintliga Åbyggnader, deras tillträdet genast och erlägges köpesumma å dag som likvid kommer ske för stenhustes lösegendom eller laga ränta därå från samma tid, jämte antaglig borgen i händelse betalning då skulle utbilfva- Beträffande lösören skall den genast odelad offentligen försäljas, och fördelas sedan skulderna gottgjorde bifvit, behållningen lika emellan son och döttrar. Likvist lemandes honom  till ensam ego ett skåp med diverse medicamenter.

Härmed äro vi å ömse sidor till alla delar nöjde försäkras som ovan

J Dammgren Peter Andersson Stina Olsdotter”

(*) Förr användes titlar som ”Vaccinatör” eller ”Kräkedoktor” (**) på det som vi idag kallar för Veterinärer. Jag tror också att det visserligen skiljer sig en hel del på utbildningen också mellan dessa yrkestitlar. Men intresset för medicin gick sedan i arv ytterligare flera generationer. I gårdagens inlägg om farfars far Johan Wåhlin kunde ni läsa bl.a följande: ”Han ärvde intresset för medicinalväxter från sin morfar, och han sålde också ”mediciner” till apotek. Många kom direkt till honom och handlade. En tysk läkare ville ha hans recept och köpte hans receptbok.” Men även min farfar Otto Wåhlin sysslade en del med läkekonst och då även han med olika medicinalväxter.

(**) Kräk = Djur på gammal småländska