Knut Landberg och Elin Ferm – min mormors far och mor

Knut Henrik Landberg

Landberg_0001

Knut föddes den 30 mars 1882 i Järpdalen under Häggebo i Ringarum (E). Det är så det står i hans födelsenotis även om Knut själv sa att han föddes i Grossbyn i Ringarum. Hans föräldrar var Seth Ferdinand Landberg och Fredrika Matilda Johansdotter. När Knut föddes så hade han fyra äldre syskon Karl Ferdinand född den 7 juni 1869, Anna Matilda född den 4 september 1871, Hulda Lovisa född den 13 september 1875 alla födda i Åtvid. samt Alma Amalia (”Malin”) född den 28 oktober 1879 i Järpdalen, Ringarum. Familjen hade flyttat från Marknadsbodarna i Åtvid till Järpdalen 1876. De levde där ”Till Hus” och hade enligt besked från pastorsämbetet i Åtvid sex kronor i månaden i Livränta från Åtvids kommun och Baroniet.

När Knut var drygt ett halvt år gammal flyttade familjen den 26 oktober 1882, till Salvedal i Yxnerum. I Salvedal föds den 30 oktober 1884 Knuts yngre syster Alfrida (”Frida”) Emerentia. Familjen bor kvar i Salvedal fram till 1890 då de flyttar till Borkhult. Den 11 november 1892 flyttar de till Ekhult under Berg i Yxnerums socken och 1893 vidare till torpet Uddeholm under Fassingstorp även det i Yxnerums socken. Där bor de kvar i fem år fram till 1898 då på nytt bosätter sig i Borkhult.

Knut skrivs in i Folkskolan i Yxnerum den 11 juni 1889 och han fick sitt avgångsbetyg därifrån den 4 december 1895 när Knut var drygt 13 år gammal.

knutbetyg_1024

Den 14 juni 1896 konfirmerades Knut i kyrkan i Yxnerum

Konfirmation

När Knut 1903 är 21 år gammal gör han sin värnplikt. Den 27 september 1908 lyses det bröllop med Elin Ferm och de gifter sig den 24 oktober samma år. Elin flyttar då från Koburg och de bosätter sig i Borkhult. Knut står då angiven som Jordbruksarbetare. Han arbetade vintern med att fälla skog och på sommaren arbetade han med att flotta timmer på sjön Yxningen.

Elin Charlotta Ferm

Landberg

Elin föddes den 6 november 1881 i Wegalla, Yxnerum (E). Hennes föräldrar var Carl Milton Ferm och Johanna Charlotta Rahm. Föräldrarna gifte sig den 21 augusti 1881 drygt två månader innan Elin föddes och därför betraktades hon som ett oäkta barn även om det inte står angivet i hennes födelsenotis. Detta fick också till följd att Elin till stor del vistades och växte upp hemma hos sin morfar änkemannan Petter Rahm i Bysjötorp. Den 28 november 1882 får Elin en lillebror som döps till Carl Oskar. År 1883 flyttar familjen till torpet Tripoli för att året efter 1884 flytta tillbaka till Wegalla igen. Den 4 februari 1885 får Elin en lillebror till som döps till Ernst Viktor. Den 23 oktober 1886 flyttar man sedan till Odensgöl i Björsäter (E) där Elins pappa arbetar som Statdräng. År 1891 flyttar familjen tillbaka till Yxnerum och nu till torpet Koburg. I Koburg föds den tredje brodern och han döps till Gustav Erik. Den 8 november 1895 flyttar familjen till Elins farfar och farmor i torpet Tholen

Den 29 augusti 1899 föds Elins lillasyster Elsa Hildina men hon avlider sedan endast nio år gammal den 12 januari 1909 till följd av scharlakansfeber. När jag växte upp så hängde denna bild i stort format inramat över Elins älskade symaskin i hennes hem på Kvarngatan 4 i Åtvidaberg. Jag har alltid tyckt att det varit något speciellt med detta foto. Jag minns väl att jag som barn både var förundrad och ledsen över denna vackra flickas tragiska öde. När jag kom hem till Elin så gick jag alltid fram och tittade länge på denna bild.

Elin syster_1024
Från Tholen flyttar man den 9 november 1905 till Koburg där de också bott tidigare. Även om nu Elin har har stått skriven tillsammans med sina föräldrar i alla år fram till dess att hon gifter sig så vet vi genom hennes egna berättelser att hon egentligen växte upp hos sin morfar Petter Rahm i Yxnerum. Petter hade blivit änkeman drygt ett år innan Elin föddes och bodde i många år i torpet Mittelstein innan han flyttade till Bysjötorp. Vid Mittelstein finns en sten som är formad som en stol och som Elin kallade för sin leksten.

Detta bildspel kräver JavaScript.

I Mittelstein bodde också Elins moster Gustava Sofia men hon kallades alltid för moster Stava.


Elin arbetar från unga år som sömmerska och flyttar med sin träkista fylld med syattiraljer från gård till gård i Yxnerums socken med omnejd. Hon bor en tid på en gård och syr där upp kläder till alla som behöver. Därefter kommer någon från en annan gård med häst och vagn och hämtar Elin och så bor hon på den gården en tid och syr upp kläder där osv.

Hur Elin sedan först gången möter Knut vet jag inget om men när de gifter sig så är Elin 27 år gammal och Knut 26 år.

Knut och Elin gifter sig

Den 27 september 1908 lyses det bröllop mellan Knut Landberg och Elin Ferm, de gifter sig den 24 oktober samma år och de bosätter sig i Borkhult. Knut står där angiven som Jordbruksarbetare. Han arbetade på vintern med att fälla skog och på sommaren arbetade han med att flotta timmer på sjön Yxningen. Elin fortsatte med sitt arbete som sömmerska.

I Borkhult föds också Knut och Elins fyra barn

Holger Josef Landberg, född den 19 mars 1909, död 4 juni 1986 i Ljungby (G)
Mormor Elna Maria Landberg, född den 14 april 1910, död 16 september 1998 i Åtvid (E)
Folke Henrik Landberg, född den 9 september 1911, död den 12 januari 1991 i Åtvid (E)
Margit Elisabeth, född den 4 november 1912, död den 26 april 2013 i Valdemarsvik (E)

Syskonen Landberg

Knut och Elin flyttar till Åtvidaberg

Den 22 september 1913 flyttar familjen Landberg till fastigheten Biet 4 på Kvarngatan 4 i Åtvidaberg. Även på Kvarngatan hade Elin en syateljé i hemmet. Många Åtvidabergs damer kom till henne för att få en klänning sydd. Elin sydde kläder åt kunder ända upp till 80-års åldern. Under kriget hade familjen stor nytta av Elins sy-kunnighet då många fruar från landet bistod med ägg, smör och mjölk och andra varor som man annars bara fick köpa på ransoneringskort. Efter avslutad provning och köp av en klänning bjöd Elin ofta sin kund på en kopp kaffe eller mat.

Här kan du höra när Elin 1964 berättar om hur de gjorde för att vänja av prästfrun med att de alltid skulle göra ost och leverera till Prästgården:

Knut tog 1913 arbete vid Industriernas såg där han arbetade var tills han blev pensionär. Han var med och startade sågverksarbetarnas fackförening och blev också deras första ordförande. Denna avdelning gick sedan upp i Träindustrins avdelning på 1920-talet och Knut var med även med i denna styrelse. Han var också aktiv i styrelsen i Arbetarkommunen och blev också deras fanbärare. Han har också varit förtroendevald inom Åtvidabergs Municipalsamhälle och Kommunfullmäktige. Intresset för kooperationen gjorde att han hade förtroendeposter även där, han tillhörde fullmäktige inom deras första distrikt.

Foto (Klicka för större bilder)

Knut avled den 12 juli 1966 84 år gammal på Kvarngatan 4 i Åtvidaberg. Elin kom sedan att leva som änka där fram till den 25 juni 1974 då hon avled i en ålder av 92 år. Makarna ligger begravda på kyrkogården vid Åtvids G:a kyrka.

Klicka för större bilder

Annonser

Engelbreckt Persson Ferm, en levnadsberättelse om en knekt vid Calmar regemente.

För att visa på ett exempel på att det finns fler källor än de rent kyrkliga för att kunna fylla en levnadsberättelse med innehåll så kommer här en historia om en knekt vid Calmar regemente.

När du läser det jag nedanför kallar för Militaria så kan du också med fantasins hjälp försöka att tänka som författaren Vilhelm Moberg tänkte när han 1929 skrev sin bok ”Raskens”. En bok som också blev till en mycket populär TV-serie 1976 och som visade på hur det kunde vara att leva som en knekt. Knekten Gustav Rask tillhörde i boken även han Calmar regemente. Vilhelm Mobergs förebild till Gustav Rask lär vara hans egen far. Även bokserien om Utvandrarna har kopplingar till hur det var att leva i Sverige under den här tiden. Den tid som den första utvandringen från Sverige till Amerika tog fart på 1840-talet. Men Engelbreckt och Inga gjorde inte såsom Karl-Oskar och Kristina utan de stannade kvar och levde sina liv i Sverige, troligen under mycket knappa förhållanden i ett litet soldattorp i Gärdserums socken i södra Östergötland.

Mormors farfars far Engelbreckt Persson Ferm föddes den 6 augusti 1804 på gården Skårsjö i Tryserum (E), (C:4 sid 193). Hans föräldrar var Bonden i Skårsjö Per Pårsson och hans hustru Catharina Cajsa Engelbrektsdotter. När Engelbreckt är 25 år gammal så tar han värvning vid Kalmar regemente, se vidare under Militaria nedan.

Den 30 september 1827 gifter han sig med Inga Månsdotter född den 11 juni 1804 i Spjutviken i Gärdserum (E), (CI:3 sid 227). Hon är dotter Måns Månsson och Anna Maja Abrahamsdotter.

Engelbreckt och Inga får tillsammans 11 barn.

Matilda Ferm, född 28 maj 1828
Anna Lena Ferm, född 13 april 1830, död 16 dec 1907 i Hannäs (E)
Jonas Peter Ferm, 29 juli 1832, död 6 september 1921 i Yxnerum (E)
Inga Charlotta Ferm, född den 22 november 1834,
Clara Josephina Ferm, född 15 mars 1837
Gustafva Wilhelmina Ferm, född 9 oktober 1849, död 26 januari 1849
Anders Magnus Ferm, född 31 mars 1842,
Otto Alfred Ferm, född den 10 januari 1845
Svante August Ferm, född den 25 oktober 1847, död 3 juni 1849
Christina Wilhelmina Ferm, född 7 februari 1851
Emelia Gustafva Ferm, född 5 oktober 1854

Samtliga barn är födda i soldattorpet Björkekullen under Svaltorps Rote.                   Sonen Jonas Peter Ferm som var min mormors farfar och han gifte sig med Carolina Gillström den 28 september 1856 i Hannäs (H).

Engelbreckt Ferm avlider 62 år gammal av lunginflammation den 25 januari 1867 i torpet Högsäter under Svaltorp. Inga Månsdotter avlider den 10 april 1878.

Detta och kanske lite mera går att finna i de kyrkliga källorna främst husförhörslängder, födelse- och död -böcker. För att hitta mer uppgifter om Engelbreckt och hans liv fortsätter vi här att följa honom i de så kallade Generalmönsterullorna (*)

Militaria i huvudsak från Generalmönsterrullor.

Engelbrekt Persson var en 6 fot lång Knekt som mönstrade in den 23 oktober 1829 vid Calmar regemente (**) på Överste Liutantens Compani. Han fick som knekt bosätta sig i Knekttorpet Björkekullen under Svaltorps Rote i Gärdserums socken (H). Som knektnamn tilldelades han efternamnet Ferm. Han ersatte Mats Nilsson som hade fått avsked den 26 juni 1826 på grund av ett “Brått i ena foten”. Engelbrekt var då 25 år. Vid General-mönstringen 1833 är han 29 år och gift och tillhör fortfarande Överste Liutantens Compagnie. Vid mönstringarna 1837, 1840, 1843, 1846 heter hans kompani istället Sewedes Compagnie och kompanichefen heter då Kapten Carl Wilhelm Weidenhjelm.

Not: Både Överstelöjtnantens och Sevede kompani avser benämningar på det femte kompaniet vid Calmar regemente.

Vid generalmönstringen 1849 heter Kompanichefen Kapten Carl Otto Meurling.

Vid Generalmönstringen 1852 är Engelbreckt Ferm sjuk och befinner sig på roten enligt ett sjukintyg från Ryttmästaren Sven Larsson i Svaltorp. Vid samma mönstring noteras att Kapten Carl Otto Meurling blivit utnämnd till major vid regementet den 22 april 1851 och därför blivit ersatt av Kapten Adolph Wilhelm von Schantz.

Slutligen vid Generalmönstringen 1856 så står Engelbrekt Ferm även då som sjuk vid roten enligt intyg och begär och får då avsked med underhåll “Expektans, Tjänst utmärkt Wäl”. Han är då 52 år gammal och har tjänstgjort som knekt i Svaltorps Rote under 29 2/3 år. Han får i samband med avskedet flytta ifrån soldattorpet Björkekullen i Svaltorp när knekten Anders Fredrik Björn tar hans plats i Svaltorps Rote, Sevede Compagnie, Kalmar Regemente. Han flyttar istället till torpet Högsäter under Svaltorp och står där angiven som Gratialist och avskedad soldat.

I Husförhörslängden 1866 står han angiven som pensionär med 24 Rd af Krigsmanskassan + 6 Rd från Regementets Kassa, Utfattig. Den 25 januari 1867 avlider Engelbrecht Ferm i Högsäter 62 år gammal av lunginflammation.

Generalmönsterulla Kalmar 421 1829 sid 96 Engelbrekt Ferm
Generalmönsterulla 421 sid 96

Generalmönsterulla Kalmar 1833 422 sid 117
Generalmönsterulla 422 sid 117

Generalmönsterulla Kalmar 1856 sid 255
Generalmönsterulla 429 sid 255

(*) Generalmönstring

Karl den X! införde det så kallade yngre indelningsverket. I varje landskap eller län fanns då ett regemente bestående av åtta kompanier och ca 1 200 soldater. Två eller flera gårdar om minst två mantal bildade en Rote och skulle försörja en soldat. Den indelte soldaten skulle ha tillgång till ett soldattorp och en bit mark. Soldaten skulle också ha lön och det var ofta yngre söner till bönder som inte skulle ärva gården som tog värvning som soldater istället för att bli drängar. Från början vart 5:e år senare vart 3:e år genomfördes så kallad Generalmönstring då hela regementet samlades. Det var ett sätt att kontrollera både utrustning och soldater. När en ny soldat blivit antagen och godkänd av kompnaichefen så kallades han för rekryt. Vid nästa generalmönstring kunde han bli approberad, d.v.s antagen. Man kunde bara bli antagen eller avskedad vid Generalmönstringarna. Ofta var det av åldersskäl eller sjukdom som man begärde eller fick avsked och man blev då kallad för Gratialist eller Avkedad soldat och kunde då få en form av pension från Krigsmanskassan. Vid varje Generalmönstring uppfördes rullor som är bra källor i släktforskningen för att följa de indelta soldaterna och är ett bra komplement till Huisförshörslängderna. Generalmönstringar upphörde år 1905

(**) Calmar Regemente

Calmar regemente sattes upp redan år 1623 i Kalmar. Mellan åren 1782-1796 övade man främst i Mariannelund och mellan åren 1796-1918 på Hultsfred Slätt. Ursprunget var de fänikor som sattes upp på 1500-talet i Kalmar län, se även den tidigare levnadsberättelsen om min ana Jöns Gustafsson som stupade vid Slaget vid Stångebro 1598.

Övriga Källor:
Generalmönsterrullor för Calmar Regemente 1829-1856
Wikipedia