Fortsätter idag med två av barnen till drängen och senare bonden Nils i Fjärsbo, systrarna Lena Carin och Sara Charlotta.
De båda systrarna Lena Carin och Sara Charlotta Nilsdotter blir faderslösa när de är 15 och 13 år gamla. Deras far Nils Johansson avlider 57 år gammal den 29 november 1850 i Fjärsbo, Kättilstad och änkan Kristina Eriksdotter får därefter ensam ta hand om både gården och tre omyndiga barn. De två systrarna har en lillebror som vid faderns bortgång är 8 år gammal. Tre äldre syskonen har tidigare flyttat hemifrån och klarar sig då själva. När modern Kristina fyra år senare gifter om sig med Niklas Lorentsson så skiljs hon också från sina tre minsta barn. De båda systrarna får börja att arbeta på olika gårdar som pigor medan deras lillebror flyttar till sin farbror och blir fosterson hos honom.
Lena Carin Nilsdotter som är född den 12 augusti 1834 i Fjärsbo, Kättilstad (E) gifter sig den 14 oktober 1853 när hon är 19 år gammal med Nils Karlsson från Vena, Kättilstad. Deras första barn Karl Gustav föds i Vena den 2 oktober 1854 men avlider när han är drygt 2,5 är gammal den 20 maj 1857. Lena Carin är gravid igen när hon begraver sin första son, 6 månader senare den 29 november 1857 föds sonen Nils Johan. Den 5 mars 1860 föds sedan dottern Anna Kristina Charlotta. Nu kommer vi till de två barn som sedan kommer att gifta sig i dubbelbröllopet nämligen Karl Albin som föds den 3 januari 1864 och Alma Helena som föds den 17 maj 1870.
Sara Charlotta Nilsdotter som är född den 14 april 1837 i Fjärsbo, Kättilstad gifter sig den 30 april 1856 med Karl Johan Svensson från Tolemåla, Kättilstad, de får sju gemensamma barn. Barnet som senare gifter sig i dubbelbröllopet heter Karl Erik Albin och är född den 27 oktober 1863 i Tolemåla.
Dubbelbröllopet den 5 juni 1889
Den här dagen står två brudpar framför prästen Axel Ekberg och vigs samman. Tre av fyra personer i bröllopet är släkt med varandra.
Karl Albin Nilsson med sin brud Anna Lovisa Karlsdotter Karl Erik Albin Karlsson med sin brud och kusin Alma Helena Nilsdotter.
Två år efter dubbelbröllopet så avlider Karl Erik Albin Karlssons far Karl Johan Svensson i Tolemåla 58 år gammal den 25 augusti 1891. Åtta år senare den 27 februari 1899 avlider Karl Erik Albin Karlson i en ålder av 35 år. Hans hustru och kusin Alma Nilsdotter blir tidigt änka och med ansvar för 4 barn som då är mellan 2 och 9 år gamla. Alma gifter tre år senare om sig med Göran Salomonsson.
Nils Johansson föddes den 25 maj 1793 i Beta i Kättilstad socken Östergötland. När han är 19 år flyttar han från Beta till Åtvid. Han kommer sedan till gården Fjärsbo 1/8 mantal Kättilstad den 8 november 1822 och börjar då 29 år gammal att arbeta som dräng hos bonden Erik Jonsson. Bonden har vid den här tiden en son Östen född 1801 och en dotter Kristina född den 14 april 1805. När Kristina är 19 år gammal i januari 1824 så blir hon gravid med drängen Nils som nu varit di tjänst på gården i drygt ett års tid. Sex veckor innan barnet föds så gifter sig Nils och Kristina med varandra den 24 september 1824. Barnet en son och som döps till Erik Johan föds sedan den 8 november 1824. I kyrkoböckerna står inga noteringar, varken i vigselnotisen eller födelsenotisen, om att barnet har blivit till långt före vigseln.
För Nils kommer det här också att innebära att han får överta ansvaret för gården Fjärsbo 1/8 mantal från sin svärfar. I husförhörslängden åren 1831-1835 står Nils nämligen angiven som bonde på gården. Hans svärfar Erik Jonsson skrivs i Bällinge 1/4 mantal från år 1827 och i samma Husförhörslängd står också Stinas storebror Östen noterad som sjuklig och klen vilket kanske kan förklara varför han inte har några egna anspråk på gärden i Fjärsbo. Det vanligaste och då särskilt på den här tiden är annars att det är äldste son som får överta ansvaret efter sin far. Men i det här fallet så flyttar alltså bonden själv från gården och låter istället drängen som gjort hans dotter med barn bli den nya bonden på gården Fjärsbo.
Äktenskapet mellan Nils och Kristina resulterar i sju barn varav sex av dessa uppnår vuxen ålder. Men Nils Johansson avlider av Vattusot den 29 november år 1850, 57 år gammal. Tre av barnen som även är omyndiga bor kvar hemma. De båda systrarna Lena Carin och Sara Charlotta som är 15 respektive 13 år gamla och sonen Karl Gustaf 8 år
Änkan Kristina Eriksdotter är 45 är gammal när hon med sina tre hemmavarande barn bestämmer sig för att ändå bo kvar på gården i Fjärsbo. Kristina bor på kvar där i fyra år och även om hon får hjälp från andra, kanske de äldre barnen, så måste detta ha varit en mycket svår tid. Men år 1854 lämnar sedan Kristina Eriksdotter gården Fjärsbo och flyttar till Tolemåla. Hon gifter sig den 3 november 1854 med änklingen och bonden Niklas Lorentsson. Niklas som själv blivit änkling samma år som Kristina blev änka. Men i samband med detta så skiljs hon också från sina egna barn. De båda systrarna Lena Carin och Sara Charlotta får börja att arbeta som pigor på olika gårdar medan sonen Karl flyttar till Långnäs till sin farbror Jaen Johansson och blir fosterson i det hushållet.
NOT 1: Nils Johansson och hans hustru Kristina Eriksdotter är ana i femte led till min hustru och detta i två grenar på släktträdet. Deras barn Sara Charlotta och Lena Carin Nilsdotter, de båda systrarnas barnbarn Karl Karlsson och Alma Nilsdotter gifter sig senare som kusiner och bosätter sig i Vena, Kättilstad, se tidigare berättelser här i bloggen.
Not 2: Kristina Eriksson har en väl utredd antavla som sträcker bl.a ned till Zackris Persson och hans hustru Regina Hansdotter född 1634 i Stettin, Polen som jag vet att många andra har bland sina egna anor
Efter den första dagen med resan till Kättilstad kyrka och flera mycket lyckade besök i Vena by så var ursprungstanken att den här dagens skulle bli något kortare och lite mindre intensiv. Precis som inför besöket i Vena så hade jag ringt och försökt skapa kontakt med boende i det för dagen aktuella området. Tyvärr med lite mindre framgång den här gången, troligen pga av det enkla faktum att det är mitt i semesterperioden för många. Jag hade en del namn och telefonnummer men inte någon riktig tur med att få tag på de som ägde eller bodde på platser och resmål för dagens utflykt i Sara Kidds svenska ättlingars fotspår.
När jag vaknade på morgonen så tänkte jag att jag chansar och provar att ringa en gång till och gör ett sista försök att komma i kontakt med markägaren. Vi hade även idag bokat kl 10 med Sara Kidd och hennes familj och strax innan de kom så fick jag tag på markägaren Elisabeth Hamilton. Hon och hennes man hade kommit hem sent på kvällen innan från en resa i den svenska fjällvärlden. Efter att ha berättat om mitt ärende så ändrade Elisabeth och hennes man helt och hållet på sina planer för dagen och lovade istället att följa med oss visa det lite svårtillgängliga torpet Brohagen.
Brohagen, ett torp under Härsjö i Kättilstad socken är den plats där Carl Gustav Jonsson bodde från det att han föddes 1855 fram tills dess att han emigrerade till Amerika år 1873. Det var också Carl Gustav Jonsson som skrev det Amerikabrev som både är den röda tråden och del av rubriken till den här berättelsen i tre delar.
Vi mötte Elisabeth och hennes man vid Härsjö Norrgård. De körde sedan sin fyrhjulsdrivna bil med stora hjul medan vi andra smög fram med våra vanliga personbilar över bok-stavligen stock och sten på den lilla skogsvägen fram till Brohagen. De som förr bodde i torpet Brohagen arbetade som kolare, så även Carl Gustav Jonssons och hans föräldrar.
Brodalen
Brodalen
Efter besöket i själva torpet begav vi oss ut i skogen och fick först se det som fanns kvar av en större s.k. Tjärdal.
En tjärdal är en trattformig grop, utgrävd i en jordsluttning, som används för att producera trätjära. Mot gropen byggs en lutande träbotten och i gropen görs en mila, i vilken kolning sker av kådrik ved. Sedan förhistorisk tid har trätjäran använts som ett bra impregneringsmedel för träprodukter och tågvirke som man vill skydda mot väta och därmed röta. (Källa: Wikipedia)
– Hur ofta går man inte förbi konstruktioner i skogen och funderar på vad det har varit och vad det har använts till?
Nära Brohagen finns också flera s.k. kolbottnar ute i skogen. Kolbottnar är de lämningar som idag finns kvar av de Kolmilor som kolarna använde för att tillverka kol. Runt Åtvidaberg finns de på många ställen. Koltillverkningen var mycket viktig för Koppargruvorna och koppartillverkningen i trakten. I tex Bersbo gruvor näta Åtvidaberg så tillverkades 35 000 ton koppar per år fram till år 1902. Bersbo gruvor fick också mottaga pris för sin koppartillverkning vid Världsutställningen 1889 i Paris, (Källa: Wikipedia)
Källa: Skogsvårdstyrelsen
Sara Kidd kom tillbaka från en Kolbotten med en liten svart kolbit i handen. Den kolbiten går nu med allra största sannolikhet vidare på export till USA nedpackad i Saras resväska.
På väg till en Kolbotten nära torpet Brohagen
Sara Kidd står här mitt i en kolbotten där hennes släkting Carl Gustav Jonsson och hans föräldrar mycket väl kan ha tillverkat sin kol
Nära kolminan fanns också fina kantareller att plocka
Greta Kidd hjälper Helena med kantarellplockningen
Från Brohagen åkte vi tillbaka till Härsjö Norrgård. Där i en lada två våningar upp via bl.a. en mycket ostadig stege stod nämligen en gammal Kolryss som mycket väl kunde ha varit använd av kolarna i torpet Brohagen.
Kolryss (av ryssja) var en hög korg, som gjordes av flätade spjälor av ene. Den största varianten rymde cirka 40 hektoliter. ”Ryssen” placerades på en kolsläde (flak på två kälkar efter varann länkade med en kätting) och lastades med träkol som hämtades från milorna, så fort vinterföret tillät, för att fraktas till hyttors och järnbruks kolhus, eller till järnvägsstationen för vidare transport. Kolen lastades, ”fatades” i ryssen från den släckta milan. ”Fatet”, som var flätat av ene liksom ryssen, fylldes på från milan med en kratta (harkan). (Källa: Wikipedia)
Efter Härsjö så blev vi erbjudna att följa med hem till Elisabeth Hamilton i Västantorp för att där kunna äta dagens medhavda matsäck.
Eva Hamilton, Allan Bengtsson och Helena Wåhlin
Sara Kidd
Timothy Kidd
Greta Kidd
Samuel Kidd
Efter en stunds riktig trevlig samvaro i Västantorp så åkte vi vidare mot nästa resmål, Fallvik. Här fanns inte det gamla bostadshuset och ladugården kvar. Men likväl en gammal Visthusbod som säkert också stod här när Saras släktingar bodde på den här platsen
Visthusbod vid Fallvik, Kättilstad
Visthusbod vid Fallvik, Kättilstad
Vi avslutade sedan med ett kort besök i Hålebo även det en plats där Saras släktingar har bott.
Hålebo, Kätilstad
Hålebo, Kättilstad
Ladugården i Hålebo, Kättilstad
Innan vi skiljdes för dagen så berättade jag lite om morgondagens planering. Efter två lika intensiva dagar så bokade vi träff först till omkring kl 12 nästa dag. Men jag sa också att ni måste vara på plats allra senast kvart över tolv för i morgon har jag planerat in en liten grej som är tidsbestämd i förväg. Sara undrade givetvis vad det var men jag sa bara att hon inte behövde vara orolig men att jag berättar mer om det i morgon när ni kommer hit.
Missa inte att läsa avslutningen av den här berättelsen och vad som slutligen egentligen hände med Amerikabrevet daterat den 12 oktober 1873
Fortsättning följer snart i del 3.
——————————————————————————————————-
Text in English:
After the first day of the trip to Kättilstad church and several very successful visit to Vena village as was the original idea that this day would be slightly shorter and a little less intense. Just as the visit of Vena, I had called and tried to establish contact with accommodation in it for the day field. Unfortunately, with a little less success this time, possibly because of the simple fact that it is in the middle of the holiday season for many. I had some names and phone numbers but no really lucky to get hold of those who owned or lived in places and destinations for today’s outing Sara Kidd Swedish descendants footsteps.
When I woke up in the morning so I thought I take a chance and try to call again and make a last attempt to get in touch with the land owner. We had also booked today at 10 am with Sara Kidd and her family and just before they arrived so I got hold of the landowner Elizabeth Hamilton. She and her husband had come home late at night before from a trip in the Swedish mountains. After being told about my errand so changed Elisabeth and her husband entirely on their plans for the day and promised instead to go with us to show it a little difficult to access croft Brohagen.
Brohagen, a cottage in Härsjö in Kättilstad parish is the place where Carl Gustav Jonsson lived from the time he was born in 1855 up until he emigrated to America in 1873. It was also Carl Gustav Jonsson, who wrote the American Letter, which is both the main thread and the title of this story in three parts.
We met Elisabeth and her husband at Härsjö Norrgård. They drove their four-wheel drive car with big wheels while the rest of us crept forward with our usual passenger over literally logs and stones on the small forest road until Brohagen. Those who formerly lived in the cottage Brohagen working as charcoal burners, so even Carl Gustav Jonsson and his parents.
Photos Brohagen.
After the visit to the cottage we went into the woods and got first see what was left of a larger so-called Tjärdal.
Photo Tjärdalen
A tar is a funnel-shaped pit excavated in a soil slope, which is used to produce wood tar. Against pit built a sloping wooden base and in the pit, a kiln, in which charcoal is made of resin-rich wood. Since prehistoric times have trätjäran used as a good impregnation of wood and rope that you want to protect against moisture and thus rot. (Source: Wikipedia)
Near Brohagen are several so-called charcoal kilns in the woods. Charcoal pits are the remains which remain today of the charcoal stacks as charcoal burners used to produce charcoal. Around Atvidaberg are they in many places. Koltillverkningen was very important for the copper mines and copper production in the region. In such Bersbo mines produced 35,000 tonnes of copper per year by the year 1902. Bersbo mines were also receiving an award for its copper production at the World Expo 1889 in Paris (Source: Wikipedia)
Photos charcoal pit / bottom
Sara Kidd came back from a Kolbotten with a small black piece of coal in your hand. The kolbiten now goes all probability continue to export to the US tucked in Sarah’s suitcase.
From Brohagen we went back to Härsjö Norrgård. There, in a barn Two floors up through, inter alia, a very wobbly ladder was in fact an old Kolryss which very well could have been used by charcoal burners in the cottage Brohagen.
Photo Kolryss
Kolryss was a tall basket, made of braided cuff of one of them. The largest variant ran about 40 hectoliters. ”Russian” was placed on a kolsläde (platforms in two sledges for each other, linked by a chain) and loaded with charcoal brought from milorna, as soon as winter phenomenon allowed, to be shipped to hyttors and iron mills kolhus or to the railway station for onward transport. The coals were loaded, ”fatades” in Russian from the extinguished Milan. ”Drum”, which was braided by one of them as well as Russian, was filled from Milan with a rake.
After Härsjö so we were offered to come home to Elisabeth Hamilton in Västantorp for where to eat the picnic. After a moment of real nice get-together in Västantorp we went on towards the next destination, Fallvik.
We then concluded with a brief visit to Hålebo
Before we parted for the day so I told a little about future planning. After two equally intense days so we booked hit first at around 12 noon the next day. But I also said that you must be in place at the latest twelve fifteen in the morning, I have planned a little thing that is timed in advance. Sara wondered of course what it was but I just said that she did not need to be worried, but I tell you more about it tomorrow when you come here.
Den här berättelsen kommer att starta med ett mejl från hösten 2014 och avslutas med ett Amerikabrev från 1873.
Jag kunde aldrig i förväg ana eller föreställa mig att det blogginlägg som jag skrev den 21 juni 2014 skulle leda till att jag sommaren 2015 fick möjlighet att vara värd för en Amerikansk familjs resa i sina svenska förfäders fotspår. Rubriken på det här blogginlägget kunde därför också lika gärna ha varit: ”Allt för Sverige”- äventyret i Kättilstad socken sommaren 2015. Hela berättelsen omfattar tre delar, en del för varje dag av besöket från USA, (27, 28 och 29 juni 2015).
Den 21 juni 2014 skrev jag ett blogginlägg om min hustrus farmor. Titeln på det blogginlägget är: Anni Maria Karlsson gift Bengtsson – Den vackraste flickan i byn Hvena, Kättilstad (E). Hösten 2014 fick jag ett mejl från Sara Kidd från USA som hade hittat det blogginlägget när hon googlat på namnet Anna-Stina Samuelsdotter (1799-1847), Anna-Stina Samuelsdotter var Annie Bengtssons morfars mor och är den första gemensamma anan för min hustru Helena och Sara Kidd och knyter därmed också ihop deras gemensamma släktled längre bakåt i tiden.
Sara och jag hade en fortsatt mejlkontakt och bytte uppgifter med varandra under hösten och vintern. Jag skrev också till Sara att om du kommer till Sverige någon gång i framtiden så kan jag guida dig runt i dina svenska förfäders fotspår. Under våren 2015 kom sedan ett mejl från Sara där hon skrev att hon hade fått en mycket trevlig present av sin man. Det var en kombinerad 40-års present samt även för det faktum att Sara och hennes man Tim firar 15-årig bröllopsdag lite senare i år. Presenten som hon hade fått av Tim var en resa till Sverige för att kunna besöka platser där hennes svenska förfäder hade levt sina liv. Där-med så startade också planeringen för den här sommarens ”Allt för Sverige”- äventyr.
Jag började omgående med att ringa runt till personer som bor i Vena by söder om Åtvidaberg. Det första telefonsamtalet ledde mig sedan vidare till nästa och sedan vidare till nästa och många samtal senare så förstod jag att nu har jag nog snart engagerat de allra flesta som bor i eller har koppling till Vena by i Kättilstad socken. Tack vare de här samtalen fick jag själv också mycket ny kunskap om Vena. Dessutom fann jag kusiner och sysslingar till både min hustru och min svärfar.
Den 27 juli startade det här äventyret med att Sara och jag hade bestämt att vi skulle mötas vid Järnvägsstationen i Åtvidaberg kl 10.00. I god tid före utsatt tid var vi där och väntade på Sara och hennes familj. Men det var inte bara vi som var där utan i en annan bil satt även två nyfunna sysslingar till min hustru Helena, Gösta och Rune Nyman. Gösta Nyman och hans fru hade jag träffats redan tidigare i sommar. Detta eftersom hans mormor och morfar var de sista i våra släktled som hade bott permanent i Vena. Gösta hade också samlat på sig en hel del gamla papper från huset i Vena. Gösta och hans hustru har fortfarande kopplingar kvar till Vena eftersom de äger ett sommartorp där som heter Källtorp.
Efter det att vi hälsat familjen Sara Kidd välkomna till Sverige och gått igenom dagens planering så körde vi söder ut på riksväg 134 i riktning mot Kisa. Vårt första resmål för dagen var Kättilstads kyrka. Hela det här äventyret har också kantats av mycket tur på vägen. Sara hade själv haft mejlkontakt med församlingen i Kättilstad eftersom hon också väldigt gärna ville komma in i kyrkan. Men de sista mejlen hade hon inte hunnit få svar på och det var därmed osäkert om vi kunde komma in genom den annars normalt sett låsta dörren till kyrkan. Men i ett hus bredvid kyrkan så bodde en tidigare vaktmästare som både kunde öppna dörren och även guida oss och berätta om lite kyrkans historia.
Kättilstad kyrka
Kättilstad kyrka
Fönster i Kättilstad kyrka
Rune Nyman och Sam Kidd i Kättilstad kyrka
Vaktmästaren håller i den gamla nyckeln från 1400-talet
Nyckeln till kyrkan från 1400-talet
Samlade utanför kyrkan i Kättilstad
Efter besöket i Kättilstad kyrka så satte vi oss i bilarna och körde i riktning tillbaka mot Åtvidaberg till Vena by. Under bilfärden pratade vi om hur det kunde ha varit förr när man inte kunde ta bil till kyrkan utan i bästa fall åkte häst och vagn eller rentav fick fotvandra till kyrkan på söndagarna. När vi hade kört ungefär 1,5 mil från kyrkan så kom vi fram till Sandhagen i Vena. Där möttes vi av Lars-Gösta Petterson och hans syster Margareta. Margaretas dotter Carina anslöt också för att på engelska kunna berätta om Sandhagen för Sara Kidd. Anledningen till besöket var att en av Saras anor Jonas Peter Karlsson hade flyttat från Vena by till Sandhagen. I trädgården i Sandhagen fick vi också möjlighet att äta vår matsäck. Margareta visade oss ett album med gamla kort och efter en stunds prat så kom vi också fram till att både Sara och min hustru hade gemensamma släktband även med Lars-Gösta och Margareta. Men det skulle ta alldeles för lång tid att här också reda ut alla gemensamma släktled.
Sara Kidd framför Sandhagen
Gösta Nyman och hans hustru vid Sandhagen
När vi var klara i Sandhagen så var det dags att fortsätta att följa Jonas Peter Karlssons fotspår. År 1859 flyttade han ifrån Sandhagen till Orremåla och därifrån vidare till Sjöände år 1862. På platsen där huset i Orremåla tidigare har stått så är idag en enkel skylt uppsatt. Själva byggnaden är sedan mitten av 1940- talet flyttad till Hembygdsgården i Åtvidaberg, mer om den byggnaden kommer i del 3 av den här berättelsen.
Orremåla
Orremåla
Sjöände
Efter ett kort besök i Gösta Nymans sommartorp från 1819 Källtorp så åkte vi vidare till dagens slutmål. Vi åkte till det hus i Vena som knyter ihop alla gemensamma släktband där Helenas farmor Annie Maria Karlsson gift Bengtsson föddes och där även Anna-Stina Samuelsdotter som gift levde resten av sitt liv. De nuvarande ägarna Kenneth och Peter Bergman hade här dukat upp till ett rejält kaffekalas och även bjudit in flera andra boende i Vena eller som på annat sätt hade intresse av det här besöket. Det blev ett fantastiskt och underbart besök med de otroligt engagerade värdarna Kenneth och Peter. Tillsammans gjorde den dagen här till ett underbart fint minne för livet för många människor inte minst för Sara Kidd och hennes familj. En av höjdpunkterna var när vi alla gemensamt stämde upp i ”Ja må hon leva” för att uppmärksamma Saras tidigare 40-årsdag och avslutades med ett sedvanligt fyrfaldigt hurra för både födelsedagen och Sara och Tims snart stundande 15-åriga Bröllopsdagen.
Vena 1:8
Vena 1:8
Vena 1:8
Vena 1:8
Kenneth Bergman serverar kaffe
Carina pratar med Sten Karlsson
Tim, Sara och Greta Kidd
Peter och Kenneth Bergman
Kenneth Bergman, Allan Bengtsson och Peter Bergman
”Groupie”
Amerikabrevet från 1873
För att knyta ihop den här första dagen av totalt tre av vårt eget ”Allt för Sverige”-äventyr så återvänder jag nu till själva rubriken för det här blogginlägget.
Tidigare i somras träffades Gösta Nyman (Helenas syssling), hans fru, Helena och jag hemma hos Gösta för att förbereda det här besöket från USA. Det visade sig att han bland alla sina gamla papper från Vena även hade ett gammalt brev som var skickat från Amerika till Vena. Vid närmare efterforskning så visar det sig att just det här brevet också var ett mycket lyckat sammanträffande i tid med besöket av Sara Kidd och hennes familj.
Saras ana Jonas Peter Carlsson (1823-1902), som vi följt i fotspåren av under dagen, fick 1855 en dotter som döptes till Johanna Mathilda Jonasdotter (1855-1921). Redan år 1869, när hon endast var 14 år gammal så började hon att arbeta som piga hos sin morbror Carl Johan Carlsson i Härsjö, Kättilstad (E). När hon var 22 år gammal år 1877 så emigrerade hon till Amerika. Till saken hör också att en annan yngling vid namn Carl Gustav Jonsson (1851-1929) utvandrade, även han 22 år gammal, från Brodalen nära Härsjö år 1873. Båda kom att utvandra till en plats som benämns Calmar i delstaten Iowa i USA. De gifte sig sedan strax efter det att Johanna Mathilda kommit (4 år efter Carl Gustav) till USA. En inte alltför kvalificerad gissning är att de båda hade träffats och blivit kära i varandra under tiden de fortfarande fanns kvar i Sverige. Det här båda personerna som gifte sig i Calmar, Iowa är Sara Kidds förfäder och som båda två utvandrade från Kättilstad socken i Sverige med 4 års mellanrum.
Det Amerikabrev daterat den 12 oktober 1873 och som fanns bland Gösta Nymans gamla handlingar visade sig vara ett brev som Sara Kidds ana Carl Gustav Jonsson skrev hem till Sverige bara någon månad efter det att han kommit fram till Calmar, Iowa. Det här Amerikabrevet kommer även fortsättningsvis att vara den gemensamma nämnaren i de två återstående delarna av det här ”Allt för Sverige”- äventyret som ägde rum den 27-29 juli 2015.
Fortsättning följer.
…………………………………………………………………………………………………………………………..
Text in English:
The story of a visit from the United States and an America Letter dated 12 oktober in 1873.
Part 1 of 3, Kättilstad church and Vena village.
This story will start with an email from the autumn of 2014, and ends with a Letter from America in 1873.
I could never previously imagined or imagine that the blog post I wrote June 21, 2014 would result in the summer of 2015 I had the opportunity to host an American family traveling in their Swedish ancestors’ footsteps. The title of this blog post could therefore just as well have been: ”Everything for Sweden” – the adventure in Kättilstad parish summer of 2015. The entire report comprises three parts, one for each day of the visit from the United States, (27, 28 and 29 June 2015 ).
On June 21, 2014, I wrote a blog post about my wife’s grandmother. The title of the blog post is: Anni Maria Karlsson married Bengtsson – The most beautiful girl in the village Hvena, Kättilstad (E). In autumn 2014 I received an email from Sara Kidd from the US who had found the blog post when she Googled the name Anna-Stina Samuel Daughter (1799-1847), Anna-Stina Samuel Daughter Annie Bengtson’s grandfather’s mother and is the first common ancestor of my wife Helena and Sara Kidd and ties thus together their common generations further back in time.
Sara and I had a continued email contacts and exchanged information with each other during the fall and winter. I also wrote to Sara that if you come to Sweden sometime in the future so I can guide you around in your Swedish ancestors’ footsteps. In the spring of 2015 then came an email from Sara where she wrote that she had received a very nice gift from her husband. It was a combined 40-year gift, and also for the fact that Sara and her husband Tim celebrates 15-year anniversary later this year. The gift she had received from Tim was a trip to Sweden to visit places where her Swedish ancestors had lived their lives. Where-with so also started planning for this summer’s ”Everything for Sweden” – adventure.
I immediately began to call around to people who live in Vena village south of Atvidaberg. The first phone call led me then on to the next and then to the next and many conversations later, I realized that now I’ll soon committed the vast majority who live in or are linked to Vena village in Kättilstad parish. Thanks to these talks, I got myself too much new information on Vena. Moreover, I found cousins and second cousins to both my wife and my father in law.
On July 27, started this adventure with Sarah and I decided that we would meet at the railway station in Atvidaberg at 10.00. In good time before the appointed time we were there and waited for Sarah and her family. But it was not just us who were there, but in another car even put two newfound cousins to my wife Helena, Gösta Rune Nyman. Gösta Nyman and his wife, I had met earlier in the summer. This is because his grandparents were the last of our generation who had lived permanently in Vena. Gösta had also accumulated a lot of old papers from the house in Vena. Gosta and his wife still have connections there to Vena because they own a summerhouse where named Källtorp.
After we visited the family Sara Kidd welcome to Sweden and went through the day’s planning as we drove south on Highway 134 towards Kisa. Our first destination for the day was Kättilstads church. This whole adventure has also been punctuated by much luck. Sara herself had had email contact with the congregation in Kättilstad because she very much wanted to come into the church. But the last e-mails she had not had time to get the answers and it was therefore doubtful if we could come in through the otherwise normally locked door to the church. But in a house next to the church so lived a former caretaker who both could open the door and even guide us and tell us a little history of the Church.
After the visit to Kättilstad church so we sat in the cars and drove in the direction back towards Åtvidaberg Vena village. During the drive we talked about how it could have been before when you could not take the car to the church, but in the best case went horse-drawn carriage or even had to hike to church on Sundays. When we had driven about 1.5 mil from the church so we came up with Sandhagen in Vena. Where we were met by Lars-Gosta Petterson and his sister Margaret. Margaret’s daughter Carina joined also to in English tell about Sandhagen to Sara Kidd. The reason for the visit was that one of Sara’s ancestor Jonas Peter Karlsson had moved from Vena village to Sandhagen. In the garden of Sandhagen we also got the opportunity to eat our packed lunch. Margareta showed us an album of old photos, and after a moment of chatter as we also came to the conclusion that both Sara and my wife had the common family ties even with Lars-Gösta and Margareta. But it would take too long to here also sort out all common bloodline.
When we finished in Sandhagen it was time to continue to follow Jonas Peter Karlsson’s footsteps. In 1859 he moved from Sandhagen to Orremala and from there on to Sjöände in 1862. On the site where the house in Orremala objectives previously stood so today is a simple sign posted. The building itself is since the mid-1940s moved to the heritage center in Åtvidaberg, more about the building will in part 3 of this report.
After a short visit to Gösta Nyman’s summerhouse from 1819 Källtorp so we went to today’s final destination. We went to the house in Vena that ties together all the common family ties where Helena’s grandmother Annie Maria Karlsson married Bengtsson was born and where even Anna-Stina Samuelsdotter married lived the rest of his life. The current owners, Kenneth and Peter Bergman had this laid up to a real coffee party and also invited several other accommodation in Vena or who otherwise had an interest in this visit. It was an amazing and wonderful visit with the incredibly dedicated hosts Kenneth and Peter. Together they made that day to a wonderful fine memory for life for many people, not least for Sara Kidd and her family. One of the highlights was when we all jointly sued in the ”Ja må hon leva” to mark Sarah’s former 40th birthday and ended with a customary fourfold cheer for both birthday and Sara and Tim’s soon coming 15-year-old wedding day.
America Letter 1873
To tie together this first day of a total of three of our own ‘Everything for Sweden ”-Adventure so I return now to the title of this blog post.
Earlier this summer met Gösta Nyman (Helena’s cousin), his wife, Helena, and I am at the home of Gösta to prepare this visit from the US. It turned out that he, among all his old papers from Vena also had an old letter that was sent from America to Vena. Upon further tracing it turns out that this particular letter was also a very successful coincidence in time of the visit by Sara Kidd and her family.
Sara ana Jonas Peter Carlsson (1823-1902), which we followed in the footsteps of the day, received in 1855 a daughter named Johanna Mathilda Jonasdotter (1855-1921). Already in 1869, when she was only 14 years old she started to work as a maid for his uncle Carl Johan Carlsson Härsjö, Kättilstad (E). When she was 22 years old in 1877 so she emigrated to America. It is also relevant that another young man named Carl Gustav Jonsson (1851-1929) emigrated, although he was 22 years old, from Brodalen close Härsjö in 1873. Both came to emigrate to a place called Calmar in the state of Iowa in the United States. They were married shortly after Johanna Mathilda come (4 years after Carl Gustav) to the United States. A not too educated guess is that the two had met and fallen in love with each other while they still remained in Sweden. This two persons who were married in Calmar, Iowa is Sara Kidd ancestors and who both emigrated from Kättilstad parish in Sweden by 4 years.
The America Letter dated 12 October 1873 and who were among Gösta Nyman old documents turned out to be a letter that Sara Kidd ancestor Carl Gustav Jonsson wrote home to Sweden just a month after he arrived at Calmar, Iowa. This America letter will continue to be the common denominator of the two remaining parts of this ”Everything for Sweden” – the adventure that took place on 27 to 29 July 2015th
I höst sänds den femte säsongen av TV programmet ”Allt för Sverige” i SVT med Anders Lundin som programledare. Ni har säkert hört talats om programmet tidigare och kanske även som jag med stort intresse följt den programserien. Om inte så kan jag kortfattat beskriva det så här: Några utvalda amerikaner med rötter från Sverige väljs ut och får komma till Sverige. I Sverige ska de lära sig mycket om vårt land men undan för undan slås en av deltagarna ut i olika tävlingar. Den som sedan i det sista programmet vinner får som pris att träffa sin tidigare okända svenska släkt.
Redan i sommar kommer jag och min hustru Helena ha det stora nöjet att själva arrangera ett litet ”Allt för ”Sverige” – äventyr med en ung Amerikansk familj. Det hela startade i höstas med att jag fick ett mail från Sara som hade hittat en gemensam ana med Helena i min Blogg. Det visade sig att Saras pappa och Helena är kusiner i femte led och således är Sara och våra barn kusiner i sjätte led.
För en dryg månad sedan kom det ytterligare ett mail där en mycket lycklig Sara berättade att hon fått en resa till Sverige i 40-års present av sin man. Därför kommer hon med sin familj i slutet av Juli för att besöka sina svenska förfäders hembygd.
Helena och Saras gemensamma anor kommer från Vena by i Kättilstad församling strax söder om Åtvidaberg. Vi kommer att guida runt Sara och hennes familj i bl.a Vena och några platser till under ett par dagar. Jag är nu mitt uppe i flera olika efterforskningar inriktat på Saras anor och var de har levt sina liv. Jag har haft stor tur och nu pratat med flera personer med starka band och kunskaper om Vena by. Flera av de gårdar där Saras anor har levt sina liv finns kvar och jag har också fått besked om att vi är välkomna dit i sommar. Det innebär att vi också kommer att kunna se husen både utifrån och förhoppningsvis även en del på insidan. Jag är ganska säker på att det redan har börjat att pratas om det här i byn efter alla telefonsamtal jag nu haft med olika personer.
En av gårdarna Orremålen, där Saras släktingar har bott, fick jag först ett besked om att det huset var rivet i mitten av 1940-talet. Men att på platsen där huset hade stått så har Hembygdsföreningen satt upp en skylt. Nu har jag fått reda på att huset trots detta finns kvar är uppbyggt igen på en ny plats. Inte på vilken plats som helst, utan innanför grindarna vid Åtvidabergs Hembygdsförening och kallas där för Venastugan.
Ni må tro att vi ser fram mot att få träffa Sara och hennes familj i slutet på Juli och att få visa dem runt i Vena by.
Här är en länk till det blogginlägg som gjorde att jag fick kontakt med Sara:
In autumn sent the fifth season of the TV show ”Everything for Sweden” in SVT with Anders Lundin as hostess. You have probably heard of the program before and perhaps even which I followed with great interest the program series. If not, I can briefly describe it this way: Some selected Americans with roots in Sweden are selected to come to Sweden. In Sweden, they learn a lot about our country, but gradually turned one of the participants in different competitions. Whoever then in the last program wins will be awarded to meet his previously unknown Swedish family.
Already this summer, me and my wife Helena have the great pleasure to themselves organize a small ”Everything” Sweden ”- adventure with a young American family. It all started last fall that I got an email from Sara who had found a common ancestor with Helena in my Blog. It turned out that Sara’s father and Helena are cousins of the fifth joint and thus is Sara and our children’s cousins in the sixth stage.
Just over a month ago came another e-mail with a very happy Sarah told me she got a trip to Sweden in the 40-year present from her husband. Therefore, she will with her family at the end of July to visit their Swedish ancestors’ homeland.
Helena and Sarah common ancestry comes from Vena village in Kättilstad parish just south of Atvidaberg. We will walk around Sara and her family, among others Vena and some places to over a couple of days. I am now in the midst of several research focuses on Sara’s ancestry and where they have lived their lives. I have been very lucky and now talked to several people with strong ties and knowledge of Vena village. Several of the farms where Sara’s ancestors have lived their lives are still there and I have also been informed that we are welcome there this summer. This means that we will be able to see the houses from both outside and hopefully also some on the inside. I’m pretty sure it has already begun to talk about it here in the village for all the phone calls now I have had with various people.
One of the farms Orre objectives, where Sara’s relatives lived, I was first given a message that the house was demolished in the mid-1940s. But to the place where the house had stood as the local heritage association put up a sign. Now I have found out that the house in spite of this there still is rebuilt in a new location. Not at any location, but inside the gates at Åtvidabergs local heritage association, and called there for Vena cottage.
You may believe that we are looking forward to seeing Sara and her family at the end of July and to show them around the Vena village.
Innan vi ger oss upp i trädtopparna på släktträdet i min hustrus anor så börjar jag först med att visa släktleden till de personer som det här blogginlägget handlar om:
1: F Allan Bengtsson
2: FM Annie Maria Karlsson, f. 1893.01.17 i Vena, Kättilstad (E)
3: FM F Karl Erik Albin Karlsson, f.1863.10.27 i Tolemåla, Kättilstad (E)
4: FM FM Sara Charlotta Nilsdotter, f.1837.04.14 i Fjärsbo, Kättilstad
5: FM FM M Kristina Eriksdotter, f.1805.01.30 i Fjärsbo, Kättilstad (E)
6: FM FM MF Erik Jonsson, f. 1761.07.25 i Fjärsbo, Kättilstad (E)
7: FM FM MF M Kerstin Simonsdotter, f. 1727.09.14 i Håshult, Kättilstad (E)
8: FM FM MF MF Simon Johansson, f. 1701 i Fjärsbo, Kättilstad (E)
9: FM FM MF MF F Johan Zachrisson, f. 1666 i Hägerstad (E)
10: FM FM MF MF FF Zachris Persson, f.1630, d. 1656.05.16 i Fjärsbo, Kättilstad (E)
10: FM FM MF MF FM Regina Hansdotter, Född omkr. 1610
11: FM FM MF MF FF F Peder Hansson Basell, f. omkr 1605
11: FM FM MF MF FF M Ingeborg Johansdotter, f. omkr 1610
11: FM FM MF MF FM F Hans Hansson
11: FM FM MF MF FM M Riska, f. 1630
Peder Hansson Basell (*) och Ingeborg Johansdotter
Peder Hansson Basell född omkring 1605. Han var Fänrik vid Östgöta Infanteriregemente eller som det också ibland kallas Östgöta Fotfolk. Han tog värvning 1630 och deltog i trettioåriga kriget och nämndes ännu i början av 1650-talet. Han dog den 16 maj 1656 i Fjärsbo i Kättilstad (E)
Ingeborg Johansdotter född omkring 1610. Nämnd i kyrkräkningen i Fjärsbo, Kättilstad 1644. Anklagades den 17 maj 1650 vid tinget för att under makens långa frånvaro ha haft olovligt umgänge med makens legodräng Nils Holstensson och även fått ett barn med honom. De båda dömdes för ”enfalt hor” och skulle egentligen ha pliktat med ”guds lag”, sannolikt döden. Domen måste dock senare ha mildrats eftersom de båda finns i handlingar flera år senare.
(*) I Anbytarform på Rötter den 11 oktober 2001 för Carl Fredrik Hanzon fram en teori om att namnet Basell skulle kunna komma från gårdsnamnet Basunda i grannsocknen Oppeby. Namnet Basell återuppstår när hans barnbarnbarn Zachris (Persson) Basell blir tullvisitatör vid sjötullen i Västervik. Även i nästa led hans son Bonden i Tranebo, Kättilstad (E) Israel Zackrisson (1756 – 1820) använder sig ibland av namnet Basell
Barn:
Zachris Persson född 1630, död 1693.12.17 i Fjärsbo, Kättilstad (E)
Han var soldat vid Östgöta Regemente till fots för Fjärsbo rote och blev efter soldatlivet bonde i Fjärsbo. Den 6 juli 1663 Åberopar han vid tinget det kungliga priviligebrevet på Fjärsbo som han far Peder Hansson Basell fått för genomförd krigstjänstgöring att nyttja av hans hustru och barn
Hans hustru Regina Hansdotter föddes 1634 i Stetttin i Pommern, Tyskland numera Polen. Ska ha haft 11 barn, 7 söner och 4 döttrar.
Db C:1 sid 210, dödsnotis för Regina Hansdotter:
Född Anno 1634 i Tyskland Fader Ährboren och Manhafftig Hans fändrich under Östgöta Infanterit. Moder, Ährboren och Gudfruchtig Hustru Riska, Hvilka först bodde i Håshult, sedan flötte till Fiärsbo, när Per Hansson affstod med fänrik tiensten , så blev han i sin Swerfaders ställe. Kom då hon war 7 Åhr till Småland till herrgården Åhlhult det hon tjente i 7 åhr.
Dombok Kinda Häradsrätt den 6 juli 1663
Zachris Persson fordom Fenrikens Sa. Per Hahnsson son i Fiärsboo, framkom och ödmjukeligest anhölls blitwa handh. hafdh och beskyllas wijd dhet Kungl. breef och Priviligio, bn.te hans fader för gives Krigztjänst i sin tijdh af höga öfwer heeten sig förmält och Utmerchet. Zxx dhet Innehölld, och hans hustru och barn dhet och åtniuta skulle då frågades honom whem har emot giur, och hwar uthi hans angifaranda består, Han sade om intet Allenast befarde i längden någon skulle Förbn.de. Konkl. Breef. med tillbörligh respect och mynde Redten Handeredt och odisputeredt låter(s), och Zackarias medh Sine Intressenteter dhet werckligen dedt åtnjuta tillsades. (Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Östergötlands län EVIIAAAF:21 (1663-1671) Bild 120 / sid 9 i AD)
Israel Persson född 1643, död 1696,10.01 i Fjärsbo Kättilstad (E)
Bland ättlingarna till dessa båda bröder; Zachris Persson och Israel Persson – ”Fjärsbo-släkten”, är namnen Simon, Zachris, Israel, Petter och Johan mycket vanliga. De flesta av ättlingarna bodde ännu i början av 1800-talet kvar i Kindabygden. Andra gårdar som bebotts av ovanstående släkt är Hårsbo och Glysebo. Orre är en släkting från bröderna ovan. Israel var fogde i Gassemåla. Gassemåla låg på östra kanten, av den dalgång som sträcker sig från Söderö skola, mot Fallvik. Ett stycke nedanför Söderö ladugård går vägen till Fallängen, och mitt emellan denna och vägen till Bygget låg Gassemåla.
Hans Hansson och hans hustru Riska
Hans Hansson var Fänrik vid Kungliga 1 Livgrenadjär regementet, Kapten Banghes kompani 1647-1648. Fänrik vid Kapten Schmidts kompani 1650 – 1654 med tjänstgöring i Tyskland. Löjtnant vid Lars Palmqvist kompani 1656 och löjtnant vid Torbjörn Svenssons kompani 1657 – 1659, det var samma kompani men som bytte kompanichef 1657. Troligen stupade han vid slaget vid Köpenhamn 1659.02.11. Kring hans hustru Riska finns inga kända uppgifter.
NOT: Eftersom det är många som har dessa anor så är det få uppgifter som jag själv har forskat fram. Det finns många släktträd publicerade på internet med dessa anor, både på personliga hemsidor och även på tex GENI, Ancestry, mfl. Därför ska detta blogginlägg endast betraktas som en sammanställning av uppgifter från flera andra släktforskare som har dessa anor i sina släktträd.
Anni Maria var min hustrus farmor och hon var dotter till Karl Erik Albert Karlsson född den 27 oktober 1863 i Tolemåla,Kättilstad (E) och hans hustru Alma Nilsdotter född den 17 maj 1870 i Vena, Kättilstad (E). Föräldrarna gifte sig den 5 juni 1889 i Kättilstad (E) och de fick tillsammans 4 barn. Annie var deras andra barn, de övriga barnen Annie’s syskon var:
Edit Helena Charlotta Karlsson född den 29 maj 1890 i Tolemåla, Kättilstad. död den 24 januari 1969 i Vena 1:8, Kättilstad (E). Hon var gift den 3 mars 1917 med Axel Arvid Verner Karlsson född 18 september 1888 i Dalhem, död den 8 mars 1966 i Vena 1:8, Kättilstad (E).
Karl Gustaf Karlsson född den 22 juni 1896 i Vena, Kättilstad, död i Influensa den 15 april 1899 i Vena, Kättilstad (E).
Nils Ivar Johan Karlsson född den 24 december 1897 i Vena, Kättilstad (E)
Anni Maria Karlsson
Den första personen som skrevs in i födelseboken i Kättilstad (E) församling för år 1893 var en flicka som hette Anni Maria, hon föddes den 17 januari och döptes den 3 februari (Kättilstad CI:7 sid 99)
Det första hemmet i Vena (Hvena enligt gammal stavning) ägdes av hennes morfar och mormor Nils Karlsson och Lena Carin Nilsdotter, de står i husförhörslängden (AI:21 sid 101) angivna som ägare till 3/64 och svärsonen Anni’s pappa Karl Karlsson står där angiven som brukare.
Gården i Vena har gått i olika släktled åtminstone från år 1757 och framåt
1/16 Nämndemannen Jonas Persson 1757 – 1840
1/16 Bonden Karl Jonsson 1794 – 1849
1/16 Bonden Nils Karlsson 1826 – 1902
3/64 Göran Salomonsson 1902 – 1950 (Anni’s styvfar)
Därefter tog Anni’s syster Edit och hennes make Arvid över fastigheten. De fick tre flickor Svea, Siv-Britt och Maja. Maja var gift Nyman och flyttade senare till Falla i Åtvidaberg. Svea gifte sig med Olle Andersson från Ömmelsbo, de flyttade senare till Mossvägen i Åtvidaberg. Därefter köptes fastigheten av Lars-Gösta Pettersson som idag bor i Sandhagen i Vena. År 1968 köpte Bertil och Evy Karlsson huset av Lars-Gösta och hans syster. Fastigheten hade då stått tom en tid.
Nuvarande ägare sedan 6-7 år tillbaka är Peter Bergman och hans bror och fastigheten används idag som ett Fritidshus. Brödernas mormor var syster med Evy Karlsson.
Vena No 2
Redan när Annie var 6 år gammal blev hon faderslös eftersom hennes pappa Karl Karlsson avled efter Hjernslag den 27 februari 1899. Året 1899 blev ett riktigt svårt år för Annie som liten sexåring, även hennes yngre bror Karl Gustaf dog av influensa 2 år gammal, knappt två månader efter faderns död, den 15 april 1899.
I Bouppteckningen efter Anni’s far Karls Karlsson framgår att det på gården då fanns följande djur: 1 par stutar, 4 kor, 1 ofärdigt sto, 2 qvigor, 4 får, 2 lamm och en Bagge. På en bankbok har de lyckats spara ihop ett kapital av 516 kr och 64 öre och hela boet värderas till 2 128 kr. Detta motsvarar i dagens penningvärde ca 30 000 kr på bankboken och 124 000 kr i värde för hela boet. Eftersom alla tre levande barnen var omyndiga vid faderns död så utsågs lantbrukaren Anders Gustaf Anderrson i Vena som förmyndare för barnen.
Den 1 januari 1902 avlider även Anni’s morfar Nils Karlsson och han står då fortfarande angiven som ägare till gården i Vena. Den 22 februari 1902 gifter Anni’s mor Alma Nilsdotter om sig med Göran Salomonsson född den 8 juli 1856 i Hålebo, Kättilstad. Annie får genom det äktenskapet en halvsyster den 18 maj 1904 då dottern Gerda Salomonsson föds. Efter det står Anni’s styvfar Göran Salomonsson som ägare till gården i 3/64 mantal Vena No 2 i Kättilstad (E).
Den 29 juli 1922 gifter sig Anni med Karl August Bengtsson och hon flyttar hem till honom i Vilebo (Hvilebo enligt gammal stavning). Karl August insjuknar 1924 i TBC och samma år får paret en son som är död vid födseln. Ett år senare föds min svärfar Allan Bengtsson, som blir det det enda barnet i äktenskapet. Eftersom Karl August i perioder är svårt sjuk får han bo på övervåningen i den lilla stugan i Vilebo och Annie och sonen Allan bor på nedre botten. De har det riktigt svårt med att få ihop sin försörjning och därför börjar Annie att sy kläder för att klara av uppehället. De sålde också via auktion sina djur och redskap för att få mer pengar men auktionsförättaren gjorde konkurs strax efter så det blev inga pengar för det på auktionen sålda kvar till familjen. Baroniet Adelsvärd visade dock barmhärtighet och de fick bo kvar på gården hyresfritt. Även svärföräldrarna och grannar hjälpte familjen under de här svåra åren.
Den här gamla Singer symaskin som Annie sydde på och som betydde så mycket för familjens försörjning finns nu hemma i vår bostad. På den här maskinen har det sytts många vackra klänningar och andra fina kläder.
Karl August Bengtsson avled den 16 april 1942 i Vilebo, Anni Maria levde fram till den 17 januari 1971 då hon avled på pensionärshemmet i Åtvidaberg. Hon är begravd på Åtvids gamla kyrkogård och vilar i den grav där min svärmor Eivor Bengtsson nu också vilar.
Om man kör en och en halv mil söderut från Åtvidaberg på Riksväg 134 så kommer man fram till en liten vägskylt där det står Vilebo 1. Man har då redan passerat kommungränsen och befinner sig i Kinda kommun och Kättilstad församling. Sväng in på den vägen och fortsätt en dryg kilometer till, sväng sedan höger och efter ytterligare ca 800 meter kommer man fram till det som heter Lilla Vilebo. Här föddes min svärfar Allan Bengtsson och där har hans förfäder odlat och brukat marken i fem generationer bakåt i tiden från 1790 och fram till 1946. Den 3 maj gjorde vi en utflykt tillsammans till den platsen och här kan du höra Allan Bengtsson själv berätta lite om Lilla Vilebo och de tre små gårdar som låg på denna platsen.
Den första generationen som flyttade till Hvilebo 1790:
Märtha Bengsdotter född 12 augusti 1748 Kisa (E), död 12 december 1826 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Gifte nr 1
Jöns Pettersson död 1787 i Jonsbo, Horn (E)
Barn:
Kristina Jönsdotter född 23 september 1776 i Horn (E), död 22 maj 1818 i Hvilebo, Kättilstad (E) Bengt Jönsson född 23 juli 1785 i Jonsbo, Horn (E), död 6 juni 1870 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Gifte 2 1788
Peter Vilander född 7 maj 1767 i Horn (E), död 31 december 1841 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Barn:
Sven Petersson född den 31 december 1841 i Hvilbo, Kättilstad (E)
Den andra generationen i Hvilebo:
Bengt Jönsson född 23 juli 1785 i Jonsbo, Horn (E), död 6 juni 1870 i Hvilebo, Kättilstad (E)
En liten uppteckning af min lefnad
Jag föddes till wärlden den 23 juli 1785 uti Horns församling och Jonsbo by Fadren var då brukaren Jöns Pettersson och modren Märta Bengtsdotter. år 1787 gick min fader bort i en våd död. Den 14 mars samma år flyttade min moder till Västra Eneby församling, der hon bodde Änka ett år. Sedan trädde hon i äktenskap med drängen Petter Swensson, då fick jag och mina syskon en huld fader. 1790 flyttade mina föräldrar till Hvilebo i Kettilstad församling der min fader blef grenadjer, och jag var i deras hus till min och deras glädje till år 1808 då jag antog gårdsbruk i samma by. Samma år tredde jag i äktenskap den 22 Mars med min hustru Katarina Elisabet Pettersdotter detta vårt äktenskap har Gud välsignat med 7 barn 5 söner och2 döttrar, af hvilka 2 söner i sina oföda år med döden aflidna. Min kära maka gick med döden ifrån mig den 17 september 1860
Hvilebo den 5 Juni 1870
Bengt Jönsson
NOT: Levnadsberättelsen är skriven dagen före hans egen död
Gift med:
Katarina Elisabet Pettersdotter född 8 december 1784 i Tolemåla, Kättilstad (E), död den 17 september 1860 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Barn:
Peter Bengtsdotter född 23 juni 1809 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Anders Bengtsson född den 16 augusti 1812 i Hvilebo, Kättilstad (E),
Stina Lisa Bengtsdotter, född den 17 maj 1815 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Bengt Bengtsson, född den 2 februari 1818 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Johannes Bengtsson, född den 26 december 1820 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Anders Bengtsson, född den 24 februari 1823 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Anna Lena Bengtsdotter, född den 12 januari 1827 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Den tredje generationen i Hvilebo:
Bengt Bengtsson, född den 2 februari 1818 i Hvilebo, Kättilstad (E), död den 9 oktober 1886 i Hvilbo, Kättilstad (E)
Född i Hvilebo och först dräng där. Sedan Bonde i Håshult kallat Glypsmåla från 1844 vilket då var hans svärföräldrars gård. Flyttade tillbaka till Hvilebo år 1851 och tog över gården efter sin far som då var gammal. Blev änkling 1883 och bodde då kvar hos sin son Johan August.
Gift med:
Brita Stina Svensdotter född den 18 september 1818 i Håshult, Kättilstad (E), död den 12 april 1883 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Barn:
Christina Matilda Bengtsdotter född den 8 december 1844 i Glypsmåla
Anders Alfrid Bengtsson född den 10 april 1846 i Glypsmåla
Clara Josefina Bengtsdotter, född den 14 mars 1848 i Glypsmåla
Johan August Bengtsson, född den 11 augusti 1850 i Glypsmåla
Emma Charlotta Bengtsdotter, född den 3 september 1852 i Glypsmåla
Anna Helena Bengtsdotter, född den 27 januari 1854 i Glypsmåla
Kristina Matilda Bengtsdotter, född den 22 maj i Hvilebo
Den fjärde generationen i Hvilebo:
Johan August Bengtsson född den 11 augusti 1850 i Glypsmåla, Kättilstad (E), död den 28 januari 1937 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Brukade Hvilebo No 3 1/6 mantal
Gift den 14 maj 1881 med
Anna Sofia Johansdotter, född den 18 mars 1856 i Marianneberg, Björkesro i oppeby (E), död den 22 april 1932 i Hvilebo, Kättilstad (E)
Barn:
Karl August Bengtsson född den 27 maj 1882 i Hvilebo No 3
Edla Maria Bengtsdotter född den 1 juli 1883 i Hvilebo No 3
Axel Josef Bengtsson född den 11 oktober 1885 i Hvilebo No 3
Elin Sofia Bengtsson född den 17 januari 1888 i Hvilebo No 3
Gerda Elisbet Bengtsdotter född den 2 februari 1893 i Hvilebo No 3
Johan Ture Bengtsson född den 5 augusti 1895 i Hvilebo No 3
Erik Hjalmar Bengtsson född den 26 september 1901 i Hvilebo No 3
Den femte generationen i Hvilebo:
Karl August Bengtsson född den 27 maj 1882 i Hvilebo No 3 Kättilstad (E), död den 16 april 1942 i Hvilebo No 3
Dog av TBC
Gift den 29 juli 1922 i Kättilstad (E) med
Anni Maria Karlsson född den 17 januari 1893 i Vena, Kättilstad (E), död den 17 januari 1971 i Åtvid (E)
Barn:
Dödfödd pojke 1924
Karl Allan Bengtsson född den 30 januari 1925 i Hvilebo No 3 Kättilstad (E)
Detta bildspel kräver JavaScript.
Den här ”Trolltallen” sägs vara omkring 400 år gammal och står precis brevid den lilla grusvägen man kör några hundra meter rakt fram istället för att svänga av mot Lilla Vilebo
Dick Wåhlin bloggar om släktforskning och även lite annat. 