En semester med utflykter i mina förfäders spår, del 2.

OBS även i detta inlägg går alla bilder att klicka på för större format.

Det här är en fortsättning på mitt förra inlägget som handlade om resan och de stopp vi gjorde på vägen ner till Kalmar. Väl framme i Kalmar så hade jag några utflykter planerade i förväg som jag gärna ville genomföra. Men det föll sig så att jag av en ren tillfällighet kanske också har gjort ett nytt fynd som eventuellt kan tillhöra släktens historia. Jag har tidigare här i bloggen skrivit om min farfars mormors far Olof Israelsson Stadig som hade tjänsten som Nattman i Kalmar från 1830 fram till sin död 1838. För er som inte känner till vad en Nattman gjorde kommer här en beskrivning av jobbet taget från en uppslagsbok:

”Nattmannen/Rackaren utför de absolut sämsta sysslorna i samhället. Han är bödelns medhjälpare, bygger bålet, fraktar dödsdömda, utför stegling och rådbråkning, gräver ner kroppar m.m. tömmer latrin i städerna; samlar in självdöda djur, kastrerar och flår djur m.m. Från slutet av 1800-talet består sysslan främst av att ta vara på döda och herrelösa djur.” En annan arbetsuppgift kunde också vara att sota skorstenar.”

Kalmar och Öland, 24-25 Juli 2104

Jag åkte in tidigt på morgon från Hotellet till Kalmar centrum för att syssla lite med min andra hobby, fotografering. Det fungerar allra bäst att fotografera i tidigt morgonljus, från soluppgången och ca 1h framåt är det som allra bäst. Jag gick omkring i de gamla kvarteren i Kalmar i den del som också kallas för Kattrumpan. Där helt plötsligt får jag se ett rött gammalt hus med en skylt på där det står Rackargården. Det väcker genast min nyfikenhet och jag undrar om detta kan vara huset på Norra Stadsmarken där min ana bodde 1830-1838. Rackare är nämligen ett annat ord för Nattman, även om också lokala variationer och användningar av de orden förekommer. Idag i den röda byggnad jag hade framför mig såg att jag att det var både bostad och ateljé för en idag verksam konstnär i Kalmar. Jag fick också tag i honom via mobiltelefon men vi lyckades inte gemensamt avgöra om detta kan vara det hus som Olof Israelsson Stadig bodde i när han tjänstgjorde som Nattman. Det är dock en teori som jag hoppas kunna styrka på något vis, annars får det väl bara noteras i min forskning som en möjlig plats tills vidare.

Vi hade också bokat biljetter till Diggiloo konserten på Öland och passade därför på att göra lite utflykter i släktens spår på Öland också. Min farmor föddes och växte upp på Öland. Vi åkte till kyrkogården i Mörbylånga för att se om familjegraven med farmors föräldrars och henne morfar o mormor fanns kvar där. Gravrätten för den måste ha löpt ut för riktigt länge sedan. Men trots det så finns faktiskt den höga svarta gravsten på plats vid graven och det var roligt att se att den fortfarande finns kvar.

Avslutningsvis i det här inlägget lägger in ett bildspel med lite foton från Kalmar och Öland som jag själv är nöjd med, även om det inte direkt har med min släktforskning att göra. I nästa inlägg, del 3, så kommer det att handla om utflykter i släktens fotspår till Läckeby och Koppartorp.

Detta bildspel kräver JavaScript.

En drygt 20-årig Släktforskningsgåta som till slut fick sin lyckliga upplösning.

Per-Gustav Petersson 1846-1904_face0

Nästa person i min serie om olika levnadsöden handlar om min farmors pappa            Peter (Per) Gustaf (August) Petersson

Det här är en person som orsakat mig mycket problem och riktigt stora utmaningar i själva släktforskningsarbetet. Men om sanningen ska fram så är jag antagligen också själv orsak till en del av problemet och att utmaningen blev så enormt stor. När man börjar släktforska så vill man ofta komma snabbt bakåt i tiden och då är det väldigt frustrerande när man kör fast redan på tidiga generationer. Jag tyckte också att det här bildade en stor och irriterande lucka i min forskning. Men Peter Gustaf var en sådan person som jag hela tiden gick bet på och jag kom helt enkelt aldrig vidare med hans anor. I mitt tidigare inlägg så skrev jag lite allmänna tips och råd och trycker igen på vikten av att noga notera källor och även lite om var man sökt och vad försökt med tidigare, även om det inte givit förväntat resultat.

Jag hade tidigt uppgifterna om Peter Gustavs födelseuppgifter ifrån bl.a Husförhörs-längder men jag  kunde aldrig hitta hans födelsenotis för att på så sätt hitta hans föräldrar och komma vidare bakåt i hans anor. Jag letade och letade många gånger och under ett stort antal år. Lade helt enkelt ner spåret och gav upp. Detta för att ta upp det igen med samma resultat igen eftersom jag hela tiden återkom till samma platser i källorna och gjorde om samma misstag om och om igen många gånger. Nu var detta ett lite extraordinärt problem också men du kan säkert råka ut för något liknade själv någon gång.

Det som orsakade sådana problem för mig var att i Husförshörslängderna i Mörbylånga (H) där jag inte hade några som helst problem att hitta honom så står han angiven med namnen Peter Gustaf och födelseförsamling angiven till Arby (H). I Arby födelselängd fanns flera Peter Gustaf det året men ingen med rätt datum och rätt Patrinymikon. Kunde ej heller hitta något Idehult i Husförhörslängderna i Arby församling för dessa år trots att jag letade från pärm till pärm flera gånger. Jag har säkert försökt lösa gåtan i minst 20 år och misslyckats gång på gång.

Till slut kom jag ändå vidare och det här är lösningen på gåtan med Peter Gustaf Petersson anor:

Peter Gustav Petersson föddes den 2 juni 1846 i Idehult i Arby (H) precis så som det stod i Husförshörslängderna i Mörbylånga (H) Men i födelselängden så står han istället namngiven med namnen Per August. Fortfarande dock inget Idehult i Husförhörsländerna i Arby (H). Men i Husförhörslängden för Karlslunda (H), som även kallas för Arby kapell, så hittade jag slutligen platsen Idehult. Där står han angiven med sina föräldrar och med namnen Per Gustaf samt att namnet August också finns med men det namnet är sedan överstruket av prästen. Frågan är om prästen skrivit fel i födelselängden eller om föräldrarna senare ångrat sig och bytt förnamn. Framöver kallas han för Per Gustav i dessa kyrkoböcker medan när han kommer till Mörbylånga församling så anges han med namnet Peter Gustav Petersson. Det faktum att Karlslunda är en kapellförsamling till Arby och att namnen ändrats i två omgångar var det som var den stora utmaningen att lösa för att komma vidare i hans anor.

Peter Gustaf Petersson tillhörde en syskonskara med totalt sju barn och föräldrarna hette Peter Persson och Maria Mattiasdotter. Även fadern var född i Idehult Arby(H). När han hade fyllt 17 år så började han med täta intervaller att flytta runt som dräng på olika gårdar i olika församlingar runt sin hembygd fram till dess att han fyllde 25 år.

Den 10 november 1871 skrevs han in på Konungens Andra Lifgarde på Göta Lifgarde i Stockholm som nummer 89 vid Lifkompaniet (1:a kompaniet) och hans kompanichef hette då von Rosen. Andra Lifgardet bytta namn år 1894 till Göta Livgarde och benämns också såsom I 2.

De 6 november 1878 skrivs han ut från Konungens Andra Lifgarde, Gösta Lifgarde (AB) och han flyttar då till Ekerö (H) där han under nio år arbetar som Tegelbruksarbetare.

Den 28 april 1887 flyttar Peter Gustaf  sedan till Mörbylånga (H) och övertar där gården Södra Bårby nr 6 av f.d. Sjökapten Olaus Andersson som med sin familj i sin tur flyttade till Nordamerika den 15 juni 1888. År 1890 står han skriven på Södra Bårby nr 5 och 1892 är han skriven på Södra Bårby nr 6 åter igen.

Han gifter sig den 18 december 1892 med min farmors mor Ida Carolina Petersson som är född den 4 mars i just Södra Bårby nr 5. Hon är vid äktenskapet 13 år äldre än sin make men får ändå leva såsom änka i 36 år eftersom Peter Gustaf avlider i sviterna av en lunginflammation 57 år gammal den 25 maj 1904. Ida lever själv som änka fram till den 21 augusti 1940 men säljer 1921 gården Södra Bårby nr 5 till sin son Gunnar för 10 000kr, vilket idag motsvarar drygt 190 000kr.

Gården Södra Bårby nr 5 har tidigare också brukats av Idas pappa Peter Gustav Andersson och även av i sin tur av hans far Anders Nilsson. Även Anders Nilssons far Nils Andersson brukade gården och slutligen även hans far Anders Olofsson. Anders Olofsson dog den 6 mars 1783 och hans son Nils föddes 1761. Så gården Södra Bårby nr 5 i Mörbylånga har verkligen varit en en släktgård på min pappas sida. Allt ifrån minst någon gång under första halvan av 1700-talet, eventuellt ännu längre tillbaka i tiden, fram till någon gång år 1905. Men det är faktiskt så att gården fortfarande finns i släkten eftersom den idag ägs av ett barnbarn till Peter Gustaf och Ida, m.a.o så ägs den idag av en av mina egna 3-männingar. Men det är inte den ursprungliga gården det handlar om efter år 1905

Det finns nämligen sedan också en muntlig berättelse i släkten om hur Södra Bårby nr 5 brann upp i en brand någon gång år 1905 och att en ny gård byggdes upp precis söder om den ursprungliga gården Jag har inte närmare kunnat utreda omständigheterna kring detta men gården på bilden nedanför ska var den gård som försvann i den branden.

barby5

Peter Gustaf och Ida får tillsammans 5 barn varav ett av barnen således var min farmor Gunborg Karolina Peterson gift Wåhlin. Hennes syster Agnes och hennes make Gustav Fernstedt har jag skrivit om här i bloggen i ett tidigare inlägg ”Barnhusbarnet som blev Mörbylångas sista åkare och fick en gata uppkallad efter sig”.

Både Peter Gustaf och Ida vilar i Idas pappas Familjegrav på Mörbylånga kyrkogård.

grav3_1024

Frid över deras minne

Några slutord: 

Att en person byter namn i kyrkoböckerna vid två tillfällen från Per August till Per Gustav och slutligen till Peter Gustaf kan i sig orsaka viss förvirring i forskningen. Detta tillsammans med att samma persons födelsenotis står angiven i födelsboken för Arby(H) samtidigt som hans första notering i en Husförhörslängd anges i Karlslunda (H), kapell församling till Arby (H) så blev det här från början en omöjlig gåta. Den fick ändå till  slut sin lösning och efter drygt 20 års letande efter Peter Gustavs anor kunde också  luckan i min släktforskning därmed täppas igen och släkt-trädet bli mer komplett. Jag ska också medge att jag löste detta med hjälp från andra släktforskare på Rötters Anbytarforum som var betydligt bättre bevandrande i själva församlingsstrukturen i det aktuella området. Stort tack till dessa släktforskare och tack för Anbytarforum finns tillgängligt för oss släktforskare på Rötters Hemsida.

Länk till Anbytarforum:

http://aforum.genealogi.se/discus/

Länk till Myntkabinettet där man fritt kan omräkna penningvärdet från och med 1873 när kronan infördes och fram till 2010:

http://www.myntkabinettet.se/web/rakna_ut_penningvardet.aspx

Barnhusbarnet från Stockholm som blev Mörbylångas ”sista åkare” och fick en gata uppkallad efter sig.

Den här berättelsen om ett levnadsöde handlar om min farmors systers                         Agnes man Gustav Ernst Julius Fernstedt.

Han föddes den 31 mars 1888 i Klara församling i Stockholm som ett så kallat Barnhusbarn med nummer 3042 på det Allmänna Barnhuset i Stockholm. I  kyrkobokens födelselängd står det att hans föräldrar är okända och det var det man oftast ville uppnå när man födde barn på Barnhus. Ingen skulle kunna spåra föräldrarna och modern kunde också i detta fallet vara helt anonym. Men det var inte gratis att föda på sina barn på Barnhuset i Stockholm. I detta fall betalades till Barnhuset den 3 april 1988 en summa av 400 kr enligt kvittot på bilden nedan. I dagens penningvärde så motsvarar det drygt        23 000kr, vilket innebär att det inte var de som hade det allra sämst ställt som kunde ordna med det på det här viset .

barnhus1_1024 I många andra fall med barn som föddes utom äktenskapet så står ofta moderns namn i kyrkoboken och barnet angivit som ”oäkta barn” (Hur nu någon levande människa kan kallas för att vara oäkta…) Oftast finns ingen fader angiven i kyrkoboken medan den ibland kunde anges vem som erkänt sig som fader. I några fall har jag också sett noteringar om ”Trolovnings barn”, med andra ord att föräldrarna inte riktigt hunnit med att gifta sig innan barnet föddes.

Jag har en liten teori om vem som var Gustav Fernstedt’s moder eftersom jag har hittat honom i Stockholms Rotemansarkiv i en fastighet på Stora Badstugatan 5 i Stockholm. Den fastigheten låg precis i närheten av där Stockholm Konserthus nu är är uppförd på Hötorget. Men eftersom det inte går att vederlägga till fullo att detta är den verkliga och rätta modern så behåller jag min teori för mig själv. Men jag kan ändå nämna att den jag tror är Gustavs mamma emigrerade till Amerika 1899 för att återkomma till Stockholm 1905 och därefter återigen utvandra till Amerika år 1908.

hasthufvudet

Gustav Fernstedt växte upp hos Johan August Nilsson och Sara Brita Persdotter i Vickleby, Mörbylånga (H) på Öland. Det var också de som själva hämtade Gustaf på Barnhuset i Stockholm. De hade även ytterligare ett fosterbarn som också var ett ”Barnhusbarn”,  hon hette Anna och var född den 8 juni 1889 i Klara församling i Stockholm.

 MINOLTA DIGITAL CAMERA

Jag har bara själv några små vaga minnen av Gustav när jag som barn besökte min farmors syster på Öland. Det som jag minns väl var den gamla bil som stod undanställd i ett garage på gården. Det var en gammal Dodge med sidventilsmotor från 1940-talet. Han hade inget körkort själv men han hade köpt bilen så att hans söner kunde köra honom runt så att han fick se lite av sitt kära Öland när han hade blivit äldre.

Jag har också hittat följande artikel i tidningen Barometern från 1963 då man skrev följande om Gustav Fernstedt 

Åkaren Gustaf Fernstedt nu 75 år, har sedan 1908 drivit den åkerirörelse som han då övertog av handlanden Albert Lindström. Under alla dessa år har Fernstedt haft ansvaret för transporterna av sprit från källaren till utskänknings-butiken, den enda sysselsättning som nu är kvar inom åkeri-rörelsen. När ja körde mitt första lass för Mörbylånga spritbolag, omtalar hr Fernstedt, hade jag 1,50 för vart brännvinsfat, som innehöll 250 liter. Faten hämtades då vid hamnen och kördes först till lagerkällaren och sedan därifrån till butiken.

På den tiden var det ingen ransonering och bolaget kunde då tidvis ha det besvärligt med konkurrensen. Vem som helst kunde köpa brännvin i fat från grossisterna och så kunde byalagen skicka efter ett fat och dela upp innehållet.

Det var visserligen olagligt att dela med sig av varan men, men i Röhällaskogen där har många brännvinsfat tappats säger han med en liten glimt i ögat.

Nåja tiderna har ändrats och sysselsättningen har ökat, skämtas de vidare. Under semestern och till helgerna kör vi två dagar i veckan annars bara en och till hösten tar det slut riktigt med jobbet, men då har man väl en stor pension att vänta från systemet hoppas jag, säger hr Fernstedt.

MINOLTA DIGITAL CAMERA

Några slutord: 

Gustav Fernstedt levde hela sitt liv i Mörbylånga på Öland, förutom de sex dagar som förlöpte då han föddes på Barnhuset i Stockholm och var skriven på Stora Badstugatan 5 i Stockholm.  Gustav Fernstedt dog den 9 maj 1967 och gården som låg på Statsäga nr 19 i Mörbylånga är nu sedan många år tillbaka riven.

Men gatan i Mörbylånga som Gustavs gård låg vid heter idag Åkaregatan och är döpt och uppkallad efter Gustav Fernstedt