Otto Wåhlin sitter samtalar med min far Stig vid vattenbrunnen på gården i Ramneryd
Min farfar Otto Wåhlin föddes den 27 mars 1890 i Kalmar. Han växte upp och gick i skolan i Kalmar och bodde då i Ängö No 9 i Kalmar stadsförsamling. Hade sedan olika sysselsättningar bland annat skogsarbete på Öland. Den 10 december 1916 gifte sig Otto och Gunborg och de flyttade till Oskarshamn, där Otto arbetade på varvet. Vid ett tillfälle blev Otto förgiftad på varvet i samband med målning och fick magsår som svit efter denna händelse. Bodde på Gröndalsgatan i Oskarshamn efter giftermålet och där föddes de första två sönerna Ingvar och Bertil. Den 1 april 1921 köpte de gården Ramneryd 1:6 utanför Trekanten, köpeskillingen var 4.500kr, (motsvarar 85.000 kr år 2010). Det var ett litet jordbruk med en häst några kor och höns. Men vart efter magbesvären blev värre övergick Otto mer och mer till skomakeriyrket. Något som Otto ärvt efter sin far som ärvt det efter sin far osv. var intresset och tron på örtmediciner. Han hade sina ”recept” för olika krämpor. En annan tro han hade var Astrologin, han trodde att människornas öde stod skrivet i stjärnorna. Otto fick en lång och svår sjukdomstid med magcancer. Han vistades mesta tiden i sitt hem. En gång på Kalmar lasarett sa Otto till min mor i telefon att om de inte hade bytt blod på mig idag så hade jag dött den dagen som står skrivet i stjärnorna, men nu lever jag ett tag till.
Gunborg Wåhlin framför boningshuset i Ramneryd
Min farmor Gunborg Pettersson föddes den 12 november 1895 på gården S. Bårby nr 5 Öland. Gick i skolan i Mörbylånga. Gunborg konfirmerades 1910.05.16. Genomgick Hushållsskola i St Rör 1916. Efter giftermålet med Otto bodde de först på Gröndalsgatan i Oskarshamn hos fiskare Andersson. Köpte sedan gården Gröndal i Ramneryd invid Trekanten. Efter Ottos bortgång bodde Gunborg kvar på Ramneryd under många år, till ca 81 års ålder, ensam. Senare flyttade hon in till en lägenhet i Nybro över vintrarna. De sista åren levde hon på Gammelgården i Nybro.
Otto Wåhlin avled 74 år gammal den 27 juni 1964 i Ramneryd och hustrun Gunborg levde som änka i 21 år innan hon avled 89 år gammal den 28 augusti 1985 på Gammelgården i Nybro. Båda ligger begravda på kyrkogården i Nybro.
Makarna Wåhlins grav på kyrkogården i Nybro
Livet på Ramneryd nedtecknat av Bertil och Hjördis Wåhlin
Från sitt första hem i ett barackliknande hus intill fabriken i Oskarshamn där Otto fått arbete och där Gunborg från Öland aldrig trivdes, flyttade de med två små söner till ett eget hem i Ramneryd. Otto hade blivit förgiftad i sitt arbete och tänkte sig ett friare arbete på landet. Året var 1920 och ett strävsamt liv började.B ertil berättar: Mor som redan då var en duktig husmor, tog verkligen sitt arbete på allvar både i trädgården och på åkrarna där hon som hon berättat, fick vara både häst och karl under de tider Otto led av sviterna efter förgiftningen. Hemmanet bestod av både jord och skog där det såddes säd och sattes potatis, grönsaker och blommor. Ladugården fick sina djur, hästar, kor, grisar, höns och får. Ibland fanns det två -tre kor och ett par grisar. Familjen utökades vartefter till tre, fyra, fem och sex barn. Det blev fem söner och en dotter. Huset var litet och bekvämligheterna inga. I vardagsrummet fanns en murstock som också utgjorde vägg mot köket där det var en spishäll och järnspis samt öppning till den murade bakugnen som sträckte sig in i vardagsrummet. I murstocken fanns den öppna spisen avsedd att värma vardagsrummet. Köket var litet utan vatten. Brunnen fanns på gården. Efterhand som vi barn blev äldre fick vi naturligtvis hjälpa till. Mor hade sin mamma kvar på Öland och jag minns med glädje besöken där. Mor fick bl a kläder att sy om till barnen. Detta var ytterst välkommet då inkomsterna var minimala. Det arbetades från tidig morgon till sena kvällen. Mor hade alltid sömnad eller stickning på gång. Både far och mor hade bra sångröster och vi barn bad ofta mor att sjunga för oss. Far hade som kvällsmotion att vandra fram och tillbaka i vardagsrummet då han visslade eller sjöng gamla skillingtryck och visor. Far köpte en liten stuga till sina föräldrar där de bodde på ålderdomen, men trots att den inte låg långt bort var besöken där rätt få. Jag hade astma redan som liten och detta var många gånger bekymmersamt då jag fick bäras för att kunna andas. På den tiden visste man inte bättre än att linda in barnet i filtar o.d. Senare när jag bestämde mera själv klädde jag av mig och utnyttjade sol och luft för lindring. Vi hade lång skolväg och fick traska och gå morgon och kväll. Vår lärarinna var inte särskilt vänlig. När jag fick lov att vara hemma på grund av astman fick mor höra att jag var dum och lat.Eftersom inkomsterna var små försökte far att få ekonomisk hjälp från socialen men storgubbarna kunde inte bevilja något på grund av att ”barnen var fint klädda”. (Mors enträgna arbete vid symaskinen.) Allt som skördades togs naturligtvis omhand till saft, sylt och konserver. Ägg och mjölk såldes, en gris eller kalv slaktades och delar såldes. När far var frisk arbetade han i skogen eller på åkrarna. Även grannarna kunde få hjälp. Att handla var inte heller så lätt. Närmaste större samhälle låg fem kilometer bort. Då måste man veta vad man behövde när man ibland kunde få skjuts med någon eller ta den egna cykeln. Far och jag cyklade ibland till Kalmar och då kunde jag få se var far hade bott. Där fanns också släktingar som besöktes någon gång. På senare år fick vår by besök av env arubuss. Mor var känd för sina goda bullar och kakor och ibland samlades byns ”tanter” till kafferep och vid högtidsdagar bjöds till fest. Vi äldre barn fick så småningom söka oss arbeten vilket lättade på ekonomin. En dag hade någon snål kommunalgubbe bytts ut och man kom överens om att Wåhlins kunde få ett bidrag. 1939 kunde vi hjälpas åt att bygga om och till huset. Den stora spisen mellan vardagsrum och kök togs bort, köket blev bättre och vattenpump sattes in. Dörrar ändrades, det blev en köksingång och veranda byggdes och ovanpå den en balkong från ett nytt sovrum i vindsvåningen.Mor och far kunde njuta av ett lugnare liv i sin oas på Gröndal i Ramneryd.
Byn Ramneryd i Förlösa socken
En tolkningen av namnet Ramneryd finns i boken ”Våra Hembyar” och beskrivs där enligt följande: ”Ram” betydyder enligt gammalt fornnordiskt språk ”korp” och kan syfta på ett verktyg. ”Ryd” är lika med ”röja”. Så betydelsen av namnet kan helt enkelt vara den att marken röjdes med korpverktyg. Ramneryd är en by som donerades den 19 april 1646 genom en förläning till Christoffer Larsson adlad till Grubbe. Han hade då som sin Frälsegård Stjänamo Säteri, även kallat för Långemo. Christoffer Grubbe var född 1593 i Linköping och blev adlad 1645. Han var Landshövding i Kalmar län och även Häradshövding på södra Öland. Grubbe var också den som lät uppföra rådhuset i Kalmar samt klockstapel för kyrkornas klockor. Han avled den 25 augusti 1681 och ligger begravd i Kalmar Domkyrka
Första gången som namnet Ramneryd nämns i kända källor är 1539 och då som kronohemman och beräknades först till ett halvt mantal. De som bodde där var m.a.o kronobönde och betalde skatt till Kronan. När en familj odlat upp så mycket mark att det räknades som ett mantal kunde de både försörja sin familj och även betala sin fulla skatt.
Fastigheten Ramneryd Gröndal 1:6 i Förlösa socken
Min farfar och farmor köpte denna gård enligt ett köpebrev daterat den 1 april 1921 för 4 500kr (motsvarar drygt 85 000 kr i 2010 års penningvärde) av Skogsköraren Karl Karlsson och hans hustru Märta Karlsson. Gården anges då till 1/8 mantal plus 5 tunnland jord kallat för Nyhagen från 1/4 mantal Ödebo. Med köpet följde också enligt köpekontraktet som är daterat den 3 februari 1921 följande: 2 staplar byggnadsvirke, 1 arbetsvagn, 1 Halfhäck, 1 Plog, 1 Härf. 1 Åder, 1 Sållar värderat till en summa av 900kr.
Enligt försäkringbrev No 467 i Kristvalla och Förlösa socknars Brandstods-Bolag från den 14 februari 1924 så försäkrades hela egendomen till 3 500kr och egendomen beskrivs då enligt följande: Åbyggnader No1 Boningshus av timmer täckt näver, torv och tegel. 38 fot långt, 14 bredt och 9 högt bestående af 1 våning innehållande 3 rum jämte förstugor och vind måladt med rödfärg och med stenfot. Byggnad No 2 Ladugårdsbyggnad av timmer och bräder täckt med halm. 58 fot lång 18 bred och 10 hög innehållande fähus, loge, lada o vagnsskjul.
Byn Ramneryd fick elektricitet framdraget 1931 och för varje ljuspunkt (en ljuskälla) fick varje abonnent betala 38 kr och 99 öre. När elektricitet drogs in hos min farfar och farmor har jag tyvärr inte kunnat få fram några uppgifter om. Men enligt ett Inteckningsprotokoll från den 25 september 1930 så lånade då farfar och farmor 2 000kr till 6% ränta vid Handelsbanken i Kalmar men det framgår inte vad dessa pengar användes.
Ägare före den som min farfar och farmor köpte av hade varit skomakaren Frans Oskar Johansson född 1830 och hans hustru Maria. Enligt deras Köpebrev daterat den 6 juli 1906 så köpte de gården för 200kr (motsvarar knappt 10 000kr år 2010) av J P Fredriksson och Klara Sofia Fredriksson. Gården beskrivs där ha en areal på 0,3720 hektar och gränsar med 105 meter mot Ramneryds utfartsväg åt Ödebo, gränsar med 99 meter från denna väg utmed sockengränsen mot Dörby och utifrån denna slutpunkt och till utfartsvägen igen med 93 meter åt stamhemmanets ägor Ramneryd. I det köpebrevet står också ”Lägenheten är treangelfomig och är å 1832 års karta över Ramneryd betecknad med No 121 o 125.
År 1972 skrivs Gröndal 1:6, Ramneryd över på min far och hans 5 syskon enligt ett arvskifte den 10 november 1971 efter deras far Otto Wåhlin. Den 26 oktober 1984 säljs sedan gården vidare till Sylvia Sohlberg.
Källor till avsnitten om byn Ramneryd och fastigheten Gröndal 1:6.
Boken ”Våra Hembyar” skriven av Rosendal, saknar ISBN-nummer
Köpebrev och Köpekontrakt
Försäkringshandlingar
Dick Wåhlin bloggar om släktforskning och även lite annat. 