En resa i min hustrus mammas och morfar och mormors fotspår till Gärdserum, Falerum och Rumma i Uknadalen.

(Flera av bilderna i det här inlägget blir större om du klickar på dem)

Lördagen den 31 maj 2014 åkte Helena och jag till Åtvidaberg och plockade upp hennes pappa Allan och hennes moster Barbro. Vi hade bestämt att den här dagen skulle vi göra en resa i den vackra Uknadalen i hennes mammas och morfar och mormors fotspår.

Vi började vid Gärdserums kyrka som måste vara en de vackraste platserna i hela Uknadalen. Utsikten från trappan upp mot kyrkan ut över Båtsjön är en helt fantastiskt vacker syn.

DSC_2435b

I Kyrkan i Gärdserum gifte sig Helenas pappa Allan Bengtsson och mamma Eivor Karlsson den 22 maj 1952. Här döptes också Helenas storasyster Ingela 1955. Det har också varit kungligt besök vid den här kyrkan. Kung Gustav den VI Adolf kunde också njuta av den här fina utsikten vid sitt besök där. Kanske någon av mina läsare kan hjälpa mig och berätta vilket år som kungen gjorde detta besök?  Det tog bara några timmar efter publicering sedan svarade Lisbeth Petersson på frågan så här: ”Kungabesöket vid Gärdserums kyrka ägde rum lördagen den 15 maj 1954 och varade i 5 min”. Se bildspelet nedan:

Detta bildspel kräver JavaScript.

Från Gärdserums kyrka åkte vi förbi skolan i Gärdserum där Helenas mamma Eivor och hennes syster Barbro gick i som barn. Därifrån vidare upp till ”Logen” som var en samlingspunkt för de som bodde i byn och runt omkring. Barbro berättar om att när hon var 15 år fick hon se sin första barnförbjudna film där.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Från Gärdserum åkte vi vidare till Sjövik. Helenas mamma Eivor och hennes syster Barbro föddes i Hellingsfall. De var barn till Nils Karlsson och Agnes Lööv. Nils var född den 4 september 1903 och Agnes Lööv den 15 december 1902. Agnes var dotter till Carl Otto Löf och Emma Mathilda Fredriksdotter som jag skrivit om tidigare. De gifte sig den 26 november 1933 och bodde då i Nedre Gruvdalen. År 1939 bodde Nils och Agnes med sin båda flickor Eivor och Barbro 1939 en sommar hos Carl och Mathilda på deras gård i Rumma, dit vi kommer lite senare i den här berättelsen. Därifrån flyttade de sedan till Tingetorp i Falerum och bodde hos ”Nemman” (Nämndeman Simon A.) han var också auktionsutropare i Falerum. Nils Karlsson arbetade där som Ladugårdskarl. Den 14 mars 1945 hade han tjänat ihop ett litet eget kapital och gick även till Jordbrukskassan och lånade 5 000kr. Med dessa pengar köpte de sig en egen liten gård som heter Sjövik. Pengarna räckte också till en ko och en häst som hette Ylva. Här nedan en bild på Sjövik 1949 och en från 2014.

Barbro berättar om att när de flyttade från Tingetorp till Sjövik så fick hon och hennes syster drygt 4 km till skolan istället för som tidigare bara 300 m. Det fanns inte heller varken elektricitet eller telefon i Sjövik på den tiden. Allt som drevs med elektricitet fick de nu plocka undan, lampor, radio osv. Familjen bodde kvar i Sjövik till 1954 då de flyttade till Bodsgård i Gärdserum. Här nedanför kommer ett litet bildspel med både nya och gamla bilder från Sjövik.

Detta bildspel kräver JavaScript.

På vägen mot Rumma i Falerum finns en väldigt vacker gammal stenbro. Den har inget direkt med släktens historia att göra men jag var ändå tvungen att ta en bild den.

DSC_2485

Vårt sista mål på den här utflyktsdagen var att åka till Carl Löf och Mathildas gård i Rumma. När man kommer från Falerum och kör igenom Rumma så ligger den här gården på en höjd uppe till vänster om vägen. För att få en skymt av huset så måste man åka upp för en backe och in på ladugårdsplan. Det är klart att man funderar lite innan man gör en sådan manöver eftersom vi inte visste vem som ägde gården nu. Man är lite rädd för att störa okända, men jag vet av tidigare erfarenhet att när man kommer för att besöka platser där släkten har växt upp så brukar man oftast vara väldigt välkommen. Så var fallet även här och visst fick jag ta en bild på huset så som det ser ut idag. Vi blev också inbjudna i huset och fick se hur otroligt fint de hade renoverat huset även invändigt med bevarande av flera gamla detaljer.

Som ni ser så är huset tillbyggt till vänster samt att reverteringen är bortriven och att huset nu har fått en vacker röd fasad. Så till några detaljer som är bevarade inne i huset. Dels finns den gamla järnspisen och bakugnen kvar i köket. Här har Mathilda och Agnes stått och lagat mat och bakat många gånger. På övervåningen i ett av rummen står också en öppen spis där de nya ägarna har knackat fram en gammal spishäll med texten:

”HERREN BEWARE DET HUS OCH DET HEM N. SS  L A D 1812”

Jag avslutar det här blogginlägget med det råd som jag ofta återkommer till alla släktforskare och andra intresserade av sin egen historia. Släpp tangentbordet och ge dig ut och dokumentera med papper och penna samt en kamera i din hand. Prata med folk som bor i dina äldre släktingars hembygd, många har väldigt intressanta saker att berätta om för dig. Avslutar detta blogginlägg med en bild av svensk landsbygd och tre betande kor nedanför Bodsgård i Gärdserum.

DSC_2515b

Carl Otto Löf (”Överste Löwenhjelm”) och Emma Matilda Fredriksdotter

Karl_Loof (2)

Låt mig börja med att klara ut Carl Löf inte alls var någon överste eller på annat sätt tillhörde de högre eller finare samhällsklasserna. Nej han var en helt vanlig människa som levde på landsbygden som de flesta andra i Sverige på den tiden. Som många försörjde de sig på vad man själv kunde bruka och odla till sig själv och sin familj. Men det berättas att när han var en gammal man och kanske ville göra sig själv lite mer märkvärdig eller framförallt skoja lite med de yngre generationerna i släkten så tog han på sig finhatten och sa till dem att nu är jag ”Överste Löwenhjelm”.

Min hustrus mormors far Carl Otto Löf föddes den 18 april 1864 på gården Basunda i Oppeby socken (E). Det var samma år som hans mammas bror rymde till Amerika och lämnade kvar sin gravida hustru men två barn och en ofödd son. Gården Basunda brukades då av hans föräldrar men även av hans morfar och mormor. Föräldrarna hade knappt ett och ett halvt år tidigare fått en annan son som de också hade döpt till Carl Otto men som avled endast 15 dagar gammal den 18 december 1862. Att återanvända avlidna barn namn var inte alls ovanligt och sågs nog på den tiden som ett sätt att hedra det avlidna barnets minne. När Carl Otto är drygt två år gammal föds den 4 juli 1866 hans bror Per Viktor, men även han avlider efter kort tid den 24 november samma år. Den 23 augusti 1868 föds han yngre syster Emma Olivia Elisabet. Carl Löf har nu 8 levande syskon och familjen består totalt av elva personer. De lever också nära hans morfar och mormor och hans mamma hade 5 syskon som även de levde i Basunda men som  flyttade ut vart efter de fick arbetade på olika gårdar eller gifte sig och flyttade av den anledningen.

Nio dagar innan Carl Löf fyller 10 år i april 1874 flyttar familjen från Basunda till Björkesbo 1/8 mantal Frälse utjord, Oppeby (E). Hans mormor Greta Sofia Bengtsdotter har då varit död i nästan fyra år men hans morfar Niklas Danielsson flyttar med familjen dit och lever ”Till hus”. De 22 maj 1977 flyttar familjen till Ukna(H) och gården Nedre Gruvdalen. Morfar Niklas flyttar även denna gång med familjen Löf. Morfar avlider 2,5 år senare av ålderdom 84 år gammal i Nedre Gruvdalen den 5 december 1879.

Matilda Fredriksdotter

Den 21 oktober 1893 gifter sig Carl Löf med Emma Matilda Fredriksdotter. Hon är född den 24 juli 1873 i Stjälkhammar Ukna (H) och hon flyttar därifrån i samband med bröllopet till sin make i Nedre Gruvdalen. Bara två veckor efter bröllopet så avlider Carl Löfs pappa Otto Göran Löf 73 år gammal av en magåkomma. Otto Göran står då som ägare till 1/6 mantal Gruvdalen och sonen Carl Löf som arbetare på gården. När fadern avlidit så står Carl Löf istället som brukare till gården.

I församlingsboken Alla:1 sid 123 står Carl Löfs mamma Brita Lovisa Niklasdotter som ägare till 7/128 av Otto Göran Löfs sterbhus. Hon avlider av bröstlidande den 25 april 1903 när hon är på ett tillfälligt besök i Oppeby men hon är då skriven i Gruvdalen.

Carl Löf och Matilda Fredriksdotter får tillsammans fem barn som är födda i Gruvdalen i Ukna (H)

Gustav Ivar Löf, född den 4 mars 1894

Carl Alvin Löf, född den 14 oktober 1895

Jenny Ingeborg Linnea gift Franzén, född den 1 januari 1898

Anna Matilda Gunborg gift Svensson, född den 28 februari 1900

Agnes Frideborg Lovisa gift Karlsson, född den 15 augusti 1902 (min hustrus mormor)

Karin Olivia Elvira gift Karlsson, född den 12 juli 1905.

Den 30 juni 1908 flyttar familjen ifrån Gruvdalen till Åsebo i Gärdserum (E) Där står Carl Löf angiven som Arrendator till 3/8 delar av Åsebo No 1 och här föds ytterligare tre barn.

Margit Valborg Maria gift Silverduk, född den 11 juni 1908

Harald Otto Emil Löf, född den 23 april 1911

Bror Ivan Henrik Löf, född den 19 april 1914

skolrad_1024

Skolrådet i Gärdserum år 1918. Bakre raden fr vä: Allan Ohlsson Bodsgård, Johan Karlsson Broddebo, Gustav Strid Kvistrum, Johan Andersson Halsebo, Axel franz’en Gullebo Främre raden fr vä: NN, Karl Löf Åsebo, Edvard Andersson Falerum, K A Andersson Börsebo, Svante Petersson Nannersbo, NN

Den 19 april 1918 flyttar familjen Löf till Öjantorp No1 i Gärdserum och den 22 november 1922 vidare som arrendator till 3/20 i Rumma Hannäs (H). De bor kvar på gården i Rumma åtminstone till 1938.

karlloov_1024

Alvin Löf och Carl Löf med sina hästar

karlloov4

Carl och Matilda med familj på gården i Rumma. De tre personerna längst till vänster är okända, övriga från vänster nr 4 Ivan Löf, nr 5 Harald Löf, Nr 6 Carl Löf, Nr 7 Matilda Fredriksdotter, Nr 8 Karin gift Karlsson, Nr 9 Agnes gift Karlsson, nr 10 Alvin Löf

karlloov3_1024

Foto från Mosshult på besök hos familjen Silverduk. Från vänster kusinerna Ulla-Britt Silverduk, Barbro Karlsson gift Rehn, Eivor Karlsson gift Bengtsson, Birgitta Silverduk. Bakre raden från vänster Carl Löf, Matilda Fredriksdotter, dottern Agnes gift Karlsson och Nils Karlsson samt dottern Valborg Silverduk

Den 6 maj 1948 avlider Matilda Fredriksdotter i en ålder av 74 år på gården Fridstorp Tingetorp 1:11 i Gärdserum (E). På samma plats avlider sedan Carl Löf den 10 januari 1950 i en ålder av 84 år. Carl Löf hade också innehaft en del olika förtroendeposter i kyrkorådet, skolrådet och kommunalnämnden.

karlloov2

Carl Löf firar sin 85-årsdag. Bilden är tagen den 18 april 1949 utanför torpet Sjövik under Tingetorp i Gärdserum och som då arrenderades av dottern Agnes och hennes make Nils Karlsson 

103

Bilderna i det här blogginlägget kommer från Barbro Rehn, Lisbeth Peterson samt från CDn Gärdserums kyrkogård av Lisbeth Petersson, www.nannersbok.se

 

Min hustrus mormors farfar och farmor Otto Göran Löf och Brita Lovisa Niklasdotter

Jag har tidigare skrivit ett inägg här bloggen om Göran Jönsson Löf och hans hustru Anna Cajsa Abrahamsdotter, jag tänker nu fortsätta med att skriva om några av deras ättlingar med start med sonen Otto Göran Löf. 

Min hustrus mormors farfar Otto Göran Löf föddes den 2 november 1820 i Härstorp, Åtvid (E). När Otto Göran är 17 år gammal avlider hans mor av Vattusot, den 1 december 1837. Otto Göran är då själv omyndig och han har också två yngre syskon, Carolina Matilda 14 år och Margareta Elisabeth 7 år.

År 1839 flyttar Otto Göran från Härstorp till Närstad Åtvid (E) och han arbetar där som dräng i ett år. Därifrån flyttar han 1840 till Storkestorp under Slättfalls ägor och arbetar även där i ett år som dräng. År 1841 flyttar han tillbaka hem till familjen Härstorp igen men då bara för en kortare tid eftersom familjen samma år flyttar till Nackeberg. I Nackeberg bor Otto Göran kvar fram till år 1845 då han flyttar till Östra Bjässerum, Åtvid (E) och där arbetar han som dräng hos brukaren Niklas Danielsson och hans hustru Greta Sofia Bengtsdotter. I brukar familjen finns 2 döttrar och tre söner, äldsta barnet är en dotter vid namn Brita Lovisa född den 3 februari 1826 och därmed också i lämplig ålder för Otto Göran.

Dräng träffar alltså brukarens dotter och tycke uppstår och den 9 oktober 1847 gifter sig drängen Otto Göran Löf med brukarens dotter Brita Lovisa Niklasdotter. Året efter står Otto Göran även han angiven som brukare av 1/2 mantal Östra Bjässerum tillsammans med sin hustru Brita Lovisa Niklasdotter samt barnen Anna Sofia och sonen Göran August. Dottern Anna Sofia är född den 20 januari 1848, med andra ord bara drygt tre månader efter det att föräldrarna gifte sig.  I Husförhörslängden AI:23 på sid 83 noteras att Otto Göran med familj avträder Gårdsbruket den 14 mars 1852 och familjen flyttar den 22 maj samma år till Oppeby församling. Men även svärföräldrar flyttar samtidigt till samma församling Oppeby.

År 1852 flyttar både svärföräldrar och familjen Otto Göran Löf från Åtvid till Basunda i Oppeby (E). Gården Basunda står som 1/2 mantal Frälse och ägare är Baron Duwall i Dalhems socken. Det finns flera brukare och Otto Göran Löf med familj är en av dessa och även svärföräldrarna står där som brukare. Familjen har tidigare i Åtvid utökats med sönerna Göran August född den 30 september 1849 och Anders Gustaf född den 24 augusti 1851. De har också två stycken pigor inneboende hos sig. Här i Basunda föds barnen Svante Alfrid den 24 februari 1854, Axel Johan den 22 februari 1857, dotterin Jenny Matilda den 28 december 1858.

I Husförhörslängden Oppeby AI:12 (1856 – 1860) sid 7 står tydligt ordet ”God” skrivet i kolumnen för Särskilda anteckningar på både raderna för Otto Göran och hans hustru Brita Lovisa. Otto Göran Löf anges här som Arrendator men även som måg. I Husförhörslängden AI:14 (1866-1871) sid 1 står svärföräldrarna Niklas Danielsson och Greta Sofia Danielsdotter angivna med ordet ”Välkänd” angivet under Särskilda noteringar. På sidan 2 i samma husförhörslängd anges både Otto Göran och Brita Lovisa åter igen med ordet ”GOD” tydligt angivet.

Familjen Löf växer nu ytterligare och den 10 januari 1861 föds dottern Elin Lovisa, den 18 april 1864 min hustrus mormors far Carl Otto Löf. Den 4 juli 1866 föds sonen Per Viktor men han avlider redan den 24 november samma år. Den 23 augusti 1868 föds dottern Emma Olivia Elisabet.

År 1864 så rymmer Brita Niklasdotter’s yngre bror Bengt August Niklasson (född 23 december 1832) till Amerika och lämnar sin hustru med tre barn kvar hemma i Sverige.  Förresten är hans yngsta son Per August inte ens född när fadern rymmer. Detta står noterat i Husförhörslängden AI:15 på sidan 2, men i övrigt kan man inte utläsa mer än så om vad anledningen kunde vara. Hustrun och de tre barnen flyttar 1875 till Östra Skrukeby (E)

Den 26 juni 1870 avlider Otto Görans svärmor, Brita Lovisas mor Greta Sofia Bengtsdotter i en ålder av 69 år i Basunda i Oppeby församling. Den 9 april 1874 flyttar familjen från Basunda till Björkesbo, Oppeby (E). Svärfadern Niklas Danielsson flyttar också med dit.

År 1877 den 22 maj flyttar familjen Otto Göran Löf till Nedre Gruvdalen i Ukna (H) och även denna gång så flyttar svärfadern Niklas Danielsson med sin dotter och måg. Niklas Danielsson avlider av ålderdom i Nedre Gruvdalen den 5 december 1879 i en ålder av 84 år.

År 1893 den 5 november avlider Otto Göran Löf i Nedre Gruvdalen i sviterna av en magåkomma i en ålder av 73 år. Hustrun Brita Lovisa Niklasdotter lever sedan i tio år som änka och avlider den 25 april 1903 skriven i Nedre Gruvdalen i Ukna, men hon avled under tiden hon befann sig på något besök i Bäck i Oppeby socken av bröstlidande i en ålder av 77 år

Sonen Carl Otto Löf (”Överste Lövenhjelm”) bor kvar som brukare i Nedre Gruvdalen fram till år 1908. Carl Otto Löf är min hustrus mormors far och om honom och hans liv kommer nästa berättelse jag skriver att handla om.

Fredric Oscar Robbert från Öndal i Ukna, oäkta son till garvaren O. Hultmans vanvettiga dotter Eufrosyna Hultman och hans far Hagen Pedersen Rolvstad från Christiana i Oslo

Jag brukar normalt skriva en levnadsberättelser om någon specifik person från mina egna eller min hustrus anor.  Den här gången gör jag ett undantag och skriver istället om en person och flera av hans anor i en och samma berättelse. Så detta blir med andra ord mer skrivet som en antavla med små berättelser om flera olika personer. Det börjar med Fredric Oscar  Robbert i Ukna och forsätter sedan ner till hans mormors far, Coopvaerdiekapten Jes Assmusson från Västervik och även vidare till släkterna Fischer och Baurmeister. OBS att det inte är den kompletta antavlan utan enbart den anlinje som jag vill beskriva.  Det här är också en gren som jag inte forskat klart på, jag tar därför givetvis tacksamt emot alla eventuella kompletteringar som kan göras till dessa anor.

Antavla Fredric Robbert

Proband:

Fredric Oscar Robbert föddes den 3 december 1846 i Öndal i Ukna socken (H). Hans mor står angiven i hans födelsenotis som aflidne Garvare O. Hultmans vanvettiga dotter Eufrosina Hultman i Öndal. Fadern uppges vara Norska Garvaregesällen Hagen Pedersen Rolsted.

Fredric Oscar fdl

År 1869 den 23 oktober så gifter han sig med bondedottern Emma Dorothea Jonsdotter som är född den 6 februari i Stjälkhammar i Ukna socken (H) och de får tillsammans fem barn varav ett av barnen är min hustrus ana. Emma Dorotheas anor går tillbaka till släkten Skarin vars stamfader är Nils Bengtsson Skarin född 1653 och död den 25 april 1734 i Söräng, Dalhem (H). I Tjusts Häradsrätt kan man läsa om hur Emma Dorothea 1881 ansökte om lagfart för 16/2187 mantal Stjälkhammar med andel i Ekhults jord. Detta skedde som en följd av arvskiftet efter hennes mor Anna Stina Lorensdotter som avled i Stjälkhammar den 31 mars 1880.

Fredric Oscar Robbert börjar arbeta som dräng när han är omkring 17 år, 1863 i Stjälkhammar, Ukna. Flyttar 1866 till Kolsebro, Ukna (H) och börjar där som Arbetare, därifrån tillbaka  Stjälkhammar 1869. Vidare 1874 till Nelhammar, Ukna och därefter till Örbäcken, Ballersberg i Ukna (H) från 1874-75. Därifrån tillbaka till Stjälkhammar och från 1889 bor han i Tjustad Comminsterboställe, Ukna (H).

1:1 Far

Hagen Pedersen Rolvstad föddes i Christiana i Norge 1803 och han var Garvargesäll i Ukna. Hans far var Korpral Peder Larsen Rolvstad född 1869 och moder var Rebecca Haagensdotter född 1763

1:2 Mor

Eufrosyna Constantia Hultman föddes den 20 mars 1817 i Tryserum (E). Hennes far var Garvaren Olof Hultman som föddes i Kärnhult i Tryserum (E) och avled i Önhult, Ukna (H) den 5 februari 1844. Hennes mor var Johanna Charlotta Asmussdotter som föddes i Västervik den 20 mars 1791, se vidare nästa ana I husförhörslängden i Ukna för åren 1839- 1848 (AI:8 sid 382) så står det han hon är döv och vanvettig. Det sistnämnda ordet används också senare i sonens födelsenotis. Hon har också en syster som benämns som stum, vanvettig och svagsint. Hon avlider av Bröstsjukdom den 29 augusti 1879, 62 år gammal i Lilla Ängkullen, Ukna (H)

2:4 Mormor

Johanna Charlotta Asmussdotter föddes i Västervik den 20 mars 1791. Hon döps den 25 mars och ett dopvittne var då Brukspatronessan Anna Margareta Hultman och som antas vara maka till Brukspatronen på Gunnebo Bruk.

3:7 Mormors far

Jes Assmusson, Coopvaerdie Capitaine (Kofferdikapten = Kapten inom Handelsflottan) Han föddes 1738 och dog som änkling den 14 juli 1807 i Flenburg av Flussfeber. Han är begravd i St Maria kyrka i Flensburg. 1790 var han boende i Västervik i kvarter nr 12. Vid sin död i Flensburg så förde han skonerten Maria.

Från Västerviks  Rådhusrätt den 3 april 1773

Till behörigt fribrefs erhållande för Galliothen Patientia om 35 swåra läster och bygd härstädes af Ek på Crawel samt föres af Skepparen Jess Assmunsson, werificerade med livlig röst och hand å bok Rådmannen Herr Diedric Maechel 3/8 parter. Madame Christina Lorentsson * de part, Handelsman Niclas Gieurlihn 1/8 part, Skepparen Jess Asmusson 1/8 part och Skepparen Petter Palmgren 1/8 part, hwartill de ensamma äro ägare uti berörde fartyg, hwilken Ed aflades efter thet wanliga Eds formulairet, och bewiljades i anledning theraf behörigt Certificat.Com Coll:r S.D.  Anmälte Handelsman Niclas Gieurhlin att han till Skepparen Jess Assmusson försålt 1/8 part uti Galleothen Patientia, hwilket uti Protokollet till minnes antecknades.

3:8 Mormors mor

Magdalena Charlotta Ficher föddes den 6 september 1756 i Fogelvik i Tryserum (E) och avled den 27 juli 1798 i Västervik.

Hennes far var arrendatorn på Fågelvik Carl Fredrik Fischer och som föddes i Linköpings Domkyrkoförsamling den 18 juni 1726.  Han avled i en ålder av 36 år den 26 november 1762 i Drothems församling (E)  Han var i sin tur son till den ”tyske färgaren” Christian Fischer. Christian var född i Tyskland 1691 och avled den 27 maj  1773 i Linköping. Han byggde på 1720-talet den så kallade Skönfärgaregården som nu finns i uppbyggd på Hovslagaregatan 4 i Gamla Linköping dit den flyttades från sin ursprungliga plats på Klostergatan 21 i Linköping.

Hennes mor var Catharina Helena Baurmeister född den 25 januari 1728 i Ystad (M) och avled den 21 september 1769 i Östra Stenby (E) Hennes far hette Johan Christian Baurmeister och var troligen född i Tyskland, möjligen i Danmark. Han var stadsmusikant i Ystad och han avled där den 20 januari 1730.

Flera av uppgifterna i detta inlägg har jag fått hjälp med att ta fram av andra släktforskare och jag vill nämna särskilt följande personer:

Rolf Boettge från Täby, tack för uppgifter om släkten Fischer och Baurmeister, Holger Kanth från Västervik, tack för uppgifter om Jes Asmusson. Även ett tack till möjligen någon mer som också borde ha nämnts här.