Mammas Dagbok

För fyra dagar sedan närmare bestämt den 21 februari så skrev jag om min mamma och pappas brev från 1952. Brev som skrevs när pappa gjorde militärtjänstgöring i Göteborg. Det var bl.a. i de här breven som de planerade inför sin förlovning på Hotel Casa i Norrköping på Nyårsaftonen 1952.

Idag skriver jag om mammas Dagbok som legat undangömd tillsammans med breven ända sedan jag var barn. Jag vet att jag frågat mamma flera gånger om jag fick titta och läsa men att svaret alltid varit att när jag och pappa inte längre finns, då får du läsa.

Jag kan nu här återberätta några av de saker som min mor har skrivit om i sin Dagbok. Givetvis tar jag inte upp allt som står skrivet i den men det som ändå hör ihop med det som man normalt kan skriva om i vanlig levnadsberättelse kommer ni här få några exempel på. Avslutningsvis kommer lite mer om mamma och pappas förlovning som jag tidigare återgav från breven i inlägget för fyra dagar sedan

Dagboken som mamma fick av sina föräldrar den 1 november 1950 på sin 15-åriga födelsedag

 

Den  allra första Dagboksnoteringen från 11 november 1950:

”Lördagen den 11 november 1950

På morgonen kom mor och mormor in och bjöd mig på kaffe. Jag fick denna Dagbok av mor och en mockajacka av mormor. Jag började arbetet klockan åtta och hade sedan middag mellan halv ett och ett. På middagen gratulerade mormor mig med en sked och Hans med en Tårtspade. Jag slutade arbetet för dagen klockan fyra. Det var då tid för att klä sig för kvällen. På kvällen var Stig och jag i Rimforsa.”

Därför vet jag nu att mor och far hade träffats redan före mammas 15-årsdag 1950. Jag vet också att de möttes allra första gången på en bänk i Folkets Park i Åtvidaberg.

”Onsdagen de 7 februari 1951

Stig och jag har haft sällskap ett halvår. Vi gick till Adelsnäs och vände och talade om gamla minnen och hade en trevlig kväll tillsammans”

Då borde det ha varit i början av augusti 1950 som de träffades på bänken i Folkets Park, kanske rentav den 7 augusti .

Den första gemensamma Semesterresan:

”Söndagen den 22 juli 1951

Stig och jag for från Åtvidaberg kl 11 på semester. Vi for upp till Stockholm där vi var kl 4 på e.m. Vi skulle bo på Frälsningsarmens inackorderingshem (Grev Turegatan 66). Vid 6-tiden gick vi ut och letade oss fram till Skansen där vi gick och tittade på djuren till klockan 9, då vi gick till Gröna Lund som låg i närheten. Osv.”

Stig och Margot på sin första gemensamma semesterresa i Stockholm 1951

”Tisdag den 24 juli 1951

Vi for nu till Nynäshamn. Därifrån skulle vår båt avgå till Gotland kl 12 på natten. Stig och jag bäddade våra sovsäckar och filtar på övre däck, där vi tänket sova lite.”

Stig och Margot i Visby 1951

”Tisdag den 31 juli 1951

Vi hade varit i Visby en vecka. En mycket härlig och underbar vecka, men nu skulle vi fortsatta vår resa, Vi for från Visby kl 10.. Vi fick sällskap med ett par Stockholmare. Resan skulle fortsätta till Kalmar och vidare på kvällen till Trekanten.”

”När vi närmade oss Kalmar började jag att bli nervös det var första gången jag skulle träffa Stigs föräldrar.”

”Det visade sig emellertid att Stigs föräldrar var de snällaste och raraste människor jag fått träffa.”

Stig med sina föräldrar Otto och Gunborg Wåhlin i Ramneryd, Trekanten

Förlovningen:

”Nyårsafton 1952

Vi for till Norrköping. Det var jag Stig, jag Sonja och Kalle. Vi for dit för att förlova oss. Vi bodde på Hotell Casa. Klockan tjugo min i fem bytte Stig och jag ringar. Det var en av de underbaraste stunder i mitt liv. Nu visste jag jag ju att den jag älskade över alla andra var min. Jag har aldrig känt mig så jublande glad förr som då i den stunden Stig trädde ringde på min finger och kysste sedan den ringklädda handen”

I och med den noteringen i Margots Dagbok så har vi nu också knutit ihop Dagboken med breven som jag skrev om för fyra dagar sedan. Vi får se om jag i framtiden väljer att skriva om något mer från mammas Dagbok. Det som idag är mest intressant för mig är att kunna koppla ihop det mor skrev i i sin Dagbok med de fotoalbum som jag också har tillgång till. Bilderna i albumen säger mig så mycket mer när jag samtidigt kan läsa om händelserna på bilderna i Dagboken.

Tack mamma för att du sparade så mycket från ditt eget liv som jag har så mycket glädje av att få ta del av idag.

En drygt 20-årig Släktforskningsgåta som till slut fick sin lyckliga upplösning.

Nästa person i min serie om olika levnadsöden handlar om min farmors pappa            Peter (Per) Gustaf (August) Petersson

Det här är en person som orsakat mig mycket problem och riktigt stora utmaningar i själva släktforskningsarbetet. Men om sanningen ska fram så är jag antagligen också själv orsak till en del av problemet och att utmaningen blev så enormt stor. När man börjar släktforska så vill man ofta komma snabbt bakåt i tiden och då är det väldigt frustrerande när man kör fast redan på tidiga generationer. Jag tyckte också att det här bildade en stor och irriterande lucka i min forskning. Men Peter Gustaf var en sådan person som jag hela tiden gick bet på och jag kom helt enkelt aldrig vidare med hans anor. I mitt tidigare inlägg så skrev jag lite allmänna tips och råd och trycker igen på vikten av att noga notera källor och även lite om var man sökt och vad försökt med tidigare, även om det inte givit förväntat resultat.

Jag hade tidigt uppgifterna om Peter Gustavs födelseuppgifter ifrån bl.a Husförhörs-längder men jag  kunde aldrig hitta hans födelsenotis för att på så sätt hitta hans föräldrar och komma vidare bakåt i hans anor. Jag letade och letade många gånger och under ett stort antal år. Lade helt enkelt ner spåret och gav upp. Detta för att ta upp det igen med samma resultat igen eftersom jag hela tiden återkom till samma platser i källorna och gjorde om samma misstag om och om igen många gånger. Nu var detta ett lite extraordinärt problem också men du kan säkert råka ut för något liknade själv någon gång.

Det som orsakade sådana problem för mig var att i Husförshörslängderna i Mörbylånga (H) där jag inte hade några som helst problem att hitta honom så står han angiven med namnen Peter Gustaf och födelseförsamling angiven till Arby (H). I Arby födelselängd fanns flera Peter Gustaf det året men ingen med rätt datum och rätt Patrinymikon. Kunde ej heller hitta något Idehult i Husförhörslängderna i Arby församling för dessa år trots att jag letade från pärm till pärm flera gånger. Jag har säkert försökt lösa gåtan i minst 20 år och misslyckats gång på gång.

Till slut kom jag ändå vidare och det här är lösningen på gåtan med Peter Gustaf Petersson anor:

Peter Gustav Petersson föddes den 2 juni 1846 i Idehult i Arby (H) precis så som det stod i Husförshörslängderna i Mörbylånga (H) Men i födelselängden så står han istället namngiven med namnen Per August. Fortfarande dock inget Idehult i Husförhörsländerna i Arby (H). Men i Husförhörslängden för Karlslunda (H), som även kallas för Arby kapell, så hittade jag slutligen platsen Idehult. Där står han angiven med sina föräldrar och med namnen Per Gustaf samt att namnet August också finns med men det namnet är sedan överstruket av prästen. Frågan är om prästen skrivit fel i födelselängden eller om föräldrarna senare ångrat sig och bytt förnamn. Framöver kallas han för Per Gustav i dessa kyrkoböcker medan när han kommer till Mörbylånga församling så anges han med namnet Peter Gustav Petersson. Det faktum att Karlslunda är en kapellförsamling till Arby och att namnen ändrats i två omgångar var det som var den stora utmaningen att lösa för att komma vidare i hans anor.

Peter Gustaf Petersson tillhörde en syskonskara med totalt sju barn och föräldrarna hette Peter Persson och Maria Mattiasdotter. Även fadern var född i Idehult Arby(H). När han hade fyllt 17 år så började han med täta intervaller att flytta runt som dräng på olika gårdar i olika församlingar runt sin hembygd fram till dess att han fyllde 25 år.

Den 10 november 1871 skrevs han in på Konungens Andra Lifgarde på Göta Lifgarde i Stockholm som nummer 89 vid Lifkompaniet (1:a kompaniet) och hans kompanichef hette då von Rosen. Andra Lifgardet bytta namn år 1894 till Göta Livgarde och benämns också såsom I 2.

De 6 november 1878 skrivs han ut från Konungens Andra Lifgarde, Gösta Lifgarde (AB) och han flyttar då till Ekerö (H) där han under nio år arbetar som Tegelbruksarbetare.

Den 28 april 1887 flyttar Peter Gustaf  sedan till Mörbylånga (H) och övertar där gården Södra Bårby nr 6 av f.d. Sjökapten Olaus Andersson som med sin familj i sin tur flyttade till Nordamerika den 15 juni 1888. År 1890 står han skriven på Södra Bårby nr 5 och 1892 är han skriven på Södra Bårby nr 6 åter igen.

Han gifter sig den 18 december 1892 med min farmors mor Ida Carolina Petersson som är född den 4 mars i just Södra Bårby nr 5. Hon är vid äktenskapet 13 år äldre än sin make men får ändå leva såsom änka i 36 år eftersom Peter Gustaf avlider i sviterna av en lunginflammation 57 år gammal den 25 maj 1904. Ida lever själv som änka fram till den 21 augusti 1940 men säljer 1921 gården Södra Bårby nr 5 till sin son Gunnar för 10 000kr, vilket idag motsvarar drygt 190 000kr.

Gården Södra Bårby nr 5 har tidigare också brukats av Idas pappa Peter Gustav Andersson och även av i sin tur av hans far Anders Nilsson. Även Anders Nilssons far Nils Andersson brukade gården och slutligen även hans far Anders Olofsson. Anders Olofsson dog den 6 mars 1783 och hans son Nils föddes 1761. Så gården Södra Bårby nr 5 i Mörbylånga har verkligen varit en en släktgård på min pappas sida. Allt ifrån minst någon gång under första halvan av 1700-talet, eventuellt ännu längre tillbaka i tiden, fram till någon gång år 1905. Men det är faktiskt så att gården fortfarande finns i släkten eftersom den idag ägs av ett barnbarn till Peter Gustaf och Ida, m.a.o så ägs den idag av en av mina egna 3-männingar. Men det är inte den ursprungliga gården det handlar om efter år 1905

Det finns nämligen sedan också en muntlig berättelse i släkten om hur Södra Bårby nr 5 brann upp i en brand någon gång år 1905 och att en ny gård byggdes upp precis söder om den ursprungliga gården Jag har inte närmare kunnat utreda omständigheterna kring detta men gården på bilden nedanför ska var den gård som försvann i den branden.

Peter Gustaf och Ida får tillsammans 5 barn varav ett av barnen således var min farmor Gunborg Karolina Peterson gift Wåhlin. Hennes syster Agnes och hennes make Gustav Fernstedt har jag skrivit om här i bloggen i ett tidigare inlägg ”Barnhusbarnet som blev Mörbylångas sista åkare och fick en gata uppkallad efter sig”.

Både Peter Gustaf och Ida vilar i Idas pappas Familjegrav på Mörbylånga kyrkogård.

Frid över deras minne

Några slutord: 

Att en person byter namn i kyrkoböckerna vid två tillfällen från Per August till Per Gustav och slutligen till Peter Gustaf kan i sig orsaka viss förvirring i forskningen. Detta tillsammans med att samma persons födelsenotis står angiven i födelsboken för Arby(H) samtidigt som hans första notering i en Husförhörslängd anges i Karlslunda (H), kapell församling till Arby (H) så blev det här från början en omöjlig gåta. Den fick ändå till  slut sin lösning och efter drygt 20 års letande efter Peter Gustavs anor kunde också  luckan i min släktforskning därmed täppas igen och släkt-trädet bli mer komplett. Jag ska också medge att jag löste detta med hjälp från andra släktforskare på Rötters Anbytarforum som var betydligt bättre bevandrande i själva församlingsstrukturen i det aktuella området. Stort tack till dessa släktforskare och tack för Anbytarforum finns tillgängligt för oss släktforskare på Rötters Hemsida.

Länk till Anbytarforum:

http://aforum.genealogi.se/discus/

Länk till Myntkabinettet där man fritt kan omräkna penningvärdet från och med 1873 när kronan infördes och fram till 2010:

http://www.myntkabinettet.se/web/rakna_ut_penningvardet.aspx

Barnhusbarnet från Stockholm som blev Mörbylångas ”sista åkare” och fick en gata uppkallad efter sig.

Den här berättelsen om ett levnadsöde handlar om min farmors systers                         Agnes man Gustav Ernst Julius Fernstedt.

Han föddes den 31 mars 1888 i Klara församling i Stockholm som ett så kallat Barnhusbarn med nummer 3042 på det Allmänna Barnhuset i Stockholm. I  kyrkobokens födelselängd står det att hans föräldrar är okända och det var det man oftast ville uppnå när man födde barn på Barnhus. Ingen skulle kunna spåra föräldrarna och modern kunde också i detta fallet vara helt anonym. Men det var inte gratis att föda på sina barn på Barnhuset i Stockholm. I detta fall betalades till Barnhuset den 3 april 1988 en summa av 400 kr enligt kvittot på bilden nedan. I dagens penningvärde så motsvarar det drygt        23 000kr, vilket innebär att det inte var de som hade det allra sämst ställt som kunde ordna med det på det här viset .

 I många andra fall med barn som föddes utom äktenskapet så står ofta moderns namn i kyrkoboken och barnet angivit som ”oäkta barn” (Hur nu någon levande människa kan kallas för att vara oäkta…) Oftast finns ingen fader angiven i kyrkoboken medan den ibland kunde anges vem som erkänt sig som fader. I några fall har jag också sett noteringar om ”Trolovnings barn”, med andra ord att föräldrarna inte riktigt hunnit med att gifta sig innan barnet föddes.

Jag har en liten teori om vem som var Gustav Fernstedt’s moder eftersom jag har hittat honom i Stockholms Rotemansarkiv i en fastighet på Stora Badstugatan 5 i Stockholm. Den fastigheten låg precis i närheten av där Stockholm Konserthus nu är är uppförd på Hötorget. Men eftersom det inte går att vederlägga till fullo att detta är den verkliga och rätta modern så behåller jag min teori för mig själv. Men jag kan ändå nämna att den jag tror är Gustavs mamma emigrerade till Amerika 1899 för att återkomma till Stockholm 1905 och därefter återigen utvandra till Amerika år 1908.

Gustav Fernstedt växte upp hos Johan August Nilsson och Sara Brita Persdotter i Vickleby, Mörbylånga (H) på Öland. Det var också de som själva hämtade Gustaf på Barnhuset i Stockholm. De hade även ytterligare ett fosterbarn som också var ett ”Barnhusbarn”,  hon hette Anna och var född den 8 juni 1889 i Klara församling i Stockholm.

 

Jag har bara själv några små vaga minnen av Gustav när jag som barn besökte min farmors syster på Öland. Det som jag minns väl var den gamla bil som stod undanställd i ett garage på gården. Det var en gammal Dodge med sidventilsmotor från 1940-talet. Han hade inget körkort själv men han hade köpt bilen så att hans söner kunde köra honom runt så att han fick se lite av sitt kära Öland när han hade blivit äldre.

Jag har också hittat följande artikel i tidningen Barometern från 1963 då man skrev följande om Gustav Fernstedt 

Åkaren Gustaf Fernstedt nu 75 år, har sedan 1908 drivit den åkerirörelse som han då övertog av handlanden Albert Lindström. Under alla dessa år har Fernstedt haft ansvaret för transporterna av sprit från källaren till utskänknings-butiken, den enda sysselsättning som nu är kvar inom åkeri-rörelsen. När ja körde mitt första lass för Mörbylånga spritbolag, omtalar hr Fernstedt, hade jag 1,50 för vart brännvinsfat, som innehöll 250 liter. Faten hämtades då vid hamnen och kördes först till lagerkällaren och sedan därifrån till butiken.

På den tiden var det ingen ransonering och bolaget kunde då tidvis ha det besvärligt med konkurrensen. Vem som helst kunde köpa brännvin i fat från grossisterna och så kunde byalagen skicka efter ett fat och dela upp innehållet.

Det var visserligen olagligt att dela med sig av varan men, men i Röhällaskogen där har många brännvinsfat tappats säger han med en liten glimt i ögat.

Nåja tiderna har ändrats och sysselsättningen har ökat, skämtas de vidare. Under semestern och till helgerna kör vi två dagar i veckan annars bara en och till hösten tar det slut riktigt med jobbet, men då har man väl en stor pension att vänta från systemet hoppas jag, säger hr Fernstedt.

Några slutord: 

Gustav Fernstedt levde hela sitt liv i Mörbylånga på Öland, förutom de sex dagar som förlöpte då han föddes på Barnhuset i Stockholm och var skriven på Stora Badstugatan 5 i Stockholm.  Gustav Fernstedt dog den 9 maj 1967 och gården som låg på Statsäga nr 19 i Mörbylånga är nu sedan många år tillbaka riven.

Men gatan i Mörbylånga som Gustavs gård låg vid heter idag Åkaregatan och är döpt och uppkallad efter Gustav Fernstedt