En viktig milstolpe är uppnådd. Min första släktbok är klar!

Intresset för släktens historia ärvde jag ifrån min mor. Hon hade samlat gamla foton på äldre släktingar i ett fotoalbum och där noterat uppgifter om dessa släktingar. Som barn tyckte jag att det både var intressant och roligt att bläddra i det fotoalbumet. Jag började sedan själv att släktforska omkring 1980.  Mitt mål har hela tiden varit att ”någon gång i framtiden” skriva en släktbok. 

Det skapas hela tiden nya möjligheter till att kunna släktforska och därmed hitta nya intressanta uppgifter. Det är därför svårt att sätt punkt för forskningen och säga till sig själv att ”nu är du klar och kan börja skriva släktboken.”

Jag har nu konstaterat att jag aldrig kommer bli helt klar med forskningsarbetet. Resultatet av det konstaterandet ser du här nedanför. Det här är den första av det som är nu istället är tänkt att bli fyra släktböcker. Det kommer att bli en bok för var och en av både Helenas och mina föräldrar.

Strax före jul lämnade jag in underlaget till boken om Helenas pappa Allan Bengtsson till tryckeriet. Jag har därefter kommit en bra bit även på den andra släktboken som handlar om Helenas mamma Eivor Karlsson gift Bengtsson. Sedan återstår ”bara” böckerna om mina egna föräldrar.

Här kan du se resultatet i form av bilder på några av sidorna i boken om Helenas pappa. Han fick själv ta emot ett exemplar av den helt nytryckta boken i julklapp.

Klicka på bilderna här nedanför för att se dem i större format

Om ni undrar var jag har tryckt boken så kan jag nämna att det är Responstryck AB i Borås som fick uppdraget och jag är mycket nöjd över resultatet. Boken är på 100 sidor och omslaget på boken är laminerat.

Avslutningsvis vill jag också säga att jag är mycket glad för att säkerställt att ett oräkneligt antal timmars arbete nu är lättillgängligt för andra att kunna ta del av.

Min farfars syskon

Att det förr var mycket vanligare med många barn i varje familj tror jag att de flesta vet. Men ibland blev det till och med så många barn att det till slut blev svårt att hålla reda på alla och i vilken ordning de var födda. Min farfars föräldrar kom på en lösning på det problemet och började efter barn nummer åtta associera barnens namn med räkneorden. Min farfar var barn nummer åtta och döptes till Otto. Vill du veta hur det fortsätter med namn och räkneorden så är det bara att hänga med i den här berättelsen om farfars syskon och deras skiftande öden.

1. Anna Elisabeth Wåhlin (1876-1877)

Föddes den 12 december 1876 i Kalmar men fick bara vara med en kort stund på jorden. Hon avled till följd av lungsjukdom den 22 maj 1877 och begravdes samma år den 27 maj.

2. John Emrik Filemon Wåhlin (1878-1922)

Filemon Wåhlin-1

Filemon och Anna Wåhlin med fyra av sina barn Julen 1908. Barnen från vänster: Alf Birger Wilhelm, Aina Kristina, Tor Oskar Edvard och Saga Viktoria

Philemon Wåhlin föddes den 8 mars 1878 i Kalmar stadsförsamling. När han var 20 år gammal och gjorde Militärtjänst så rymde han från sin tjänstgöring och i tidningen Kalmarposten stod den 20 juni 1898 att läsa följande notis.

Efterlyst soldat. Af konungens befallningshafvande i Skaraborgs län har efterlysts hantverkssoldaten n:o 39 John Emrik Philemon Wåhlin, hwilken olovligen undanhållit sig från bataljonen och garnisonsorten sedan den 12 sistliden månad. Wåhlin är född i Kalmar den 8 mars 1878”

Den 23 juli 1900 i Kalmarposten kom följande notis:

Efterlyst sjöman. 3:e klass sjömannen vid 1:a matroskompaniet af sjömanskåren i Karlskrona n:o 561 John Emrik Filemon Wåhlin, hvilken olofligen afvikit från stationen, efterlyses. Wåhlin är född den 8 mars 1878 i Kalmar Stadsförsamling”

Den 10 november 1900 i Kalmarposten följande notis:

Häktad rymmare. 3:e klass sjömannen vid 1:a matroskompaniet af sjömanskåren i Karlskrona n:o 561 John Emrik Filemon Wåhlin vilken den sistliden juli månad olovligen avvikit från kåren och sedan dess hålla sig undan, blev i går här i staden anhållen och af t. f. stadsfiskelaen häktad och förpassad till länsfängelset för att genom konungens befhdes försorg till sin tjänst vid sjömanskåren återföras.”

”Fångrulla vid Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona 

Fånge nr: 541 

Ankomst datum 1900-11-27 kl 02:30 em

Wåhlin John Emrik Filemon född den 8/3 1878 i Kalmar.; skriften i Karlskrona Amarilitetsförsamling 3:e klassen sjöman vid 1:a Matroskompaniet No 561, ogift. Längd:1,70 Ögon: Gråbruna, Hår: Brunt, Ansikte: Ovalt. För att undgå utdömt Fänglestraff Stationsbefälhavaren i Karlskrona. Brott mot Krigslagarna i 8 månaders fängelse. 

Enligt Stationskrigsrätten i karlskrona utslag den 22 november 1900 har Wåhlin blifvit dömd med tillämpning af 59,62 och 199 § Strafflagen för krigsmakten för andra gången rymning till fängelse fyra månader samt för andra gången persedelförskingring till fängelse lokaleds fyra månader eller till fängelse i sammanlagt åtta månader, Hvarmed Wåhlin den 26 i samma månad inför vederbörande militärbefäl förklarade sig nöjd

Började den 26/11 1900

Slutar den 26/7 1901

Medhavda persedlar:

1 p byxor

1 mössa

2 skjortor

1 p. skor

1 p. strumpor

Arbetsförtjänst:      2:55

Arbetspremier       11:44

Uttag                         11:04

Vid Frigivningen     2:95

Frigiven den 26 juli 1901 kl 8 fm. Förut ostraffad”

Källa: Kriminalvårdsanstalten i Karlskrona D2AC:44 (1900-1900) Bild 2560

Det kanske inte var så smickrande att att bli onämnd i tidningen flera gånger och satt i fängelse för just sådana här händelser. Men det slutar faktiskt inte med omnämnanden i tidningen i och med detta, fortsättning kommer. Men först lite om andra saker i Filemons liv. Den 20 december 1902 gifter sig Filemon med Anna Viktoria Peterson. Hon är född den 22 maj 1884 i Kalmar och är alltså 18 år gammal när hon gifter sig med Filemon. Hon är då gravid med deras första barn Aina Kristina som föddes den 25 maj 1903. Hon var den första av totalt sju barn äktenskapet.

Aina Kristina Wåhlin född 1902-05.25 i Kalmar (H), gift den 15 december 1923 med styrman Rudolf Valter Wijkander född 1900-02-14 på Blidö Gård (AB)

Aina Wåhlin gift Wijkander-1

Tor Oskar Edvard Wåhlin född 1905-03-08 i Kalmar (H), gift med Tyra Ingegärd Lidén född 1910-12-10 i Söderåkra (H).

Saga Viktoria Wåhlin född född 1906-10-27 i Kalmar (H), gift den 19 april 1930 med Fyrmästare Karl Alexius Holmberg född den 11 april i Alböke (H). Vid giftermålet var han extra fyrbiträde på Fyrskeppet Utgrunden, senare mellan 1960 och 1967 Fyrmästare på fyren Långe Erik på Ölands Norra Udde.

Alf Birger Wilhelm Wåhlin 1908-05-26 i Kalmar (H), död 1960-04-25 på Östgötagatan 56 i Katarina församling i Stockholm

Gullan Wåhlin född 1910-05-07 i Kalmar, gift den 2 augusti 1952 med Karl Einar Öhlin född 1898-02-25. Båda avlidna i Kläckeberga församling (H)

Jarl Åke Teodor Wåhlin född 1915-02-13 i Kalmar (H)

Maj-Britt Elisabet Wåhlin född 1918 05-30 i Kalmar (H), gift den 24 december 1947 med Tore Ragnar Georg Eriksson född 1914-01.11 i Dörby (H). Hon var affärsinnehavare i Helsingborg

Som jag skrev tidigare så kom Filemon Wåhlin att omnämnas minst en gång till i tidningen och den 31 augusti 1910 kunde man läsa följande notis:

John Fielemon Wåhlin-1

Skriv en bildtext

 

Förskringring af Kalmar arbetarekommuns medel. I söndags förmiddag ingavs till stadsfiskalen Lindell från Kalmar Arbetarekommun en angivelse av redaktören för Nya Folkbladet målaren J. F. Wåhlin för det den skulle hafva från kommunens förskingrat omkring 345kr. Hvilka han dagarna förut uppburit för försålda biljetter till en lustresa Kalmar-Växjö. Wåhlin säges hafva avrest från staden utan att lämna nöjaktig förklaring eller redovisning, hvarför grundad anledning föreligger att W:s afsikt är att lämna landet.

Med anledning häraf avsände omedelbart stadsfiskalen härstädes telegram till flera olika platser begäran om W:s efterspanande och anhållande, men denne har ännu icke anträffats,

Wåhlin är gift och har 5 barn är något öfver 30 år.”

I vår släktgren har det endast tidigare berättas om att farfars bror Filemon for till Amerika och att han lämnade sin fru och barn kvar hemma i Kalmar. Han hördes aldrig av och att man därför trodde att han avlidit strax efter ankomsten till Amerika. Det finns också en berättelse om att man i ett brev omtalat en man som hittats död i en öken som eventuellt kunde ha varit Farfars bror. Jag har sökt i passagerarlistor på båtar till Amerika vid den tiden men inte funnit hans namn där.

Mellan barnen Gullan (född 1910) och Jan-Åke Teodor (född 1915) är det fem år. Men redan år 1917 finner jag honom skriven med sin familj i Kalmars Norra kvarter nr 343 (Kalmar stadsförsamling AIIa:13 (1917-1923) Bild 32 / sid 533) och han därifrån överförs till boken för på församlingen skrivna år 1922 (Kalmar stadsförsamling AIIa:24 (1918-1925) Bild 175 / sid 2983). Där finner man också att han avled den 23 november 1922.

I hans dödsnotis kan man läsa att han dog i samband ned en olyckshändelse vid en järnvägsövergång i Kansas City U.S. i samband med bogsering av en bil.

Värt att tilläggas kan också vara att Filemons hustru Annas Viktoria Peterssons bror Oscar Alfred Petersson Törnqvist deltog i det andra Boerkriget i Sydafrika på den Engelska sidan. Han var soldat vid 4th Batalion Railway Requirement, fick ett sår tillfogat vid drabbningsb vid Zuurfontein den 3 mars 1901. Död 4 mars i Germiston, Sydafrika enligt avis från generalkonsulatet i London den 27 september 1901.

Modern fick en medalj sänd till sig från London

Boerkriget-1

Boerkriget Oscar Alfred

3. Alma Juliana Wåhlin (1879-1900)

Alma Juliana föddes den 6 december 1879 i Åby (H) Hon avled 20 år gammal den 11 juli 1900, Vid hennes död så arbetade hon som väverska på Jonsereds Fabriker i Partille (O). Se även nästa syskon, hennes yngre syster Olga

4. Olga Eugenia Wåhlin gift Zacharoff (1882-1958)

Olgaforlovning

Kort taget troligen vid Salomon och Olgas förlovning

Olga föddes den 10 februari 1882 i Åby (H). Hon gifte sig med Salomon Zacharoff född den 9 augusti 1884 i Partille (O) Olga och hennes äldre syster Alma Juliana samt yngre syster Bertha Maria flyttade alla som unga till Partille och började att arbeta som väverskor på Jonsereds fabriker. Olga gifte sig således Salomon Zacharoff som tillhörde en släkt där stamfadern Ivan Zacharoff född 1750 i Ryssland flyttade som fånge från Nyslott i Finland till Sverige år 1790. Flera i släkten Zacharoff var verksamma vid Jonsereds fabriker.

Jonsereds fabriker är idag ett område med riksintresse. Fabrikerna startades av Skottar och Engelsmän som kom till Jonsered i samband med Napoleonkrigen 1803-1815. Fabriken grundades 1833 och var verksam i närmare 150 år. Gibson och Keiller grundade något mer än en fabrik, de byggde också ett patriarkaliskt mönstersamhälle där industrin skulle veta att tillgodose de anställdas alla behov och intressen, från vaggan till graven. Däremot var det länge förbjudet för arbetarna att engagera sig politiskt och i fackföreningar. Fabriken byggde en egen kyrka, en egen affär, egen sjukstuga med förlossningsavdelning, den första i Sverige på ett bruk, en egen barnkrubba, egen skola, eget ålderdomshem. I Jonsered byggdes även Sveriges första radhus och landets första kolonistugeområde.

(Källa: http://www.partille.se/Upptack-Partille/Kulturmiljoer/Jonsereds-fabriker/)

Olga och Salomon fick sju barn i sitt äktenskap:

Harald Zacharoff, född 1905-12-28
Einar Zacharoff, född 1907-08-17
Gullo Viktoria Zacharoff, född 1909-09-04
Asta Zacharoff, född 1912-07-19
Sven Zacharoff, född 1915-03-29
Erika Zacharoff, född 1919-10-24
Ella Zacharoff, född 1924-11-03

Här några foton på familjen Salomon och Olga Zacharoff som jag har fått från ett barnbarn till Olga och Salomon.

Detta bildspel kräver JavaScript.

5. Rudolf Zepanius Wåhlin (1883-1903

rudolf

Född 1833-12-03 i Åby (H), förliste med Briggen Hugo utanför Morup på Västkusten den 10 december 1903.

Det kan mycket väl vara den här personen och hans levnadshistoria som från början lade grunden till mitt stora intresse för att släktforskning. Min farfars bror Rudolf Wåhlin och hans tragiska öde när han förliste under en fruktansvärd storm på Västkusten den 10 september 1903. Rudolf ligger begravd på kyrkogården i Morup tillsammans med två andra besättningsmän från det förlista fartyget Briggen Hugo av Kalmar och han har redan tidigare fått ett helt eget blogginlägg som du kan läsa om du följer den här länken:

https://dickwahlin.wordpress.com/2013/12/30/briggen-hugo-av-kalmar-motte-precis-samma-tragiska-ode-som-briggen-blue-bird-av-hall-i-den-kanda-visan-av-evert-taube-2/

6. Hjalmar Theodor Virgilius Wåhlin (1886-1953)

Född 1886-01-31 i Åby (H), gift den 13 juni 1909 med Syster Lovisa Alexandra Carlsson född den 2 juli 1886. De är begravda i en familjegrav på Söderåkra kyrkogård tillsammans med tre av barnen, Arvid, Harald och Jonas.

De fick följande barn:

Göte Hjalmar Alexander Wåhlin, född 1910-01-13 i Rotavik, Söderåkra (H)
Karl Oskar Emanuel Wåhlin, född 1913-06-10 i Mortorp (H)
Rosa Julia Andrietta Wåhlin, född 1915-04-12i Skälby, Kalmar landsförsamling (H)
Bror Arvid Göte Wåhlin, född 1917-03-07 i Kalmar (H)
Irma Wåhlin
Harald Vigilius Wåhlin, född 1924-03-24 i Söderåkra (H)
Jonas Rudolf Wåhlin, född 1927-03-10 i Söderåkra (H)

Här en artkel från den 5 mars 1981 om sonen Arvid Wåhlin

Arvid Wåhlin kopiera

Artikel om Arvid Wåhlin den 5 mars 1981

7. Bertha Maria Wåhlin (1888-1908)

Född 1888-07-02 i Kalmar Stadsförsamling (H) Flyttade till Jonsereds Fabriker precis som sina yngre systrar Alma Juliana och Olga. Hon dog av lungsot den 12 februari 1908 i Jonsered, Partille (O). Hon hade en oäkta son Bertil Nathanel född den 27 december 1907 i Wasstorp, Ljungby (H). Han levde några månader med sin mor i Jonsered när modern dog så flyttade han hem till sin morfar och mormor i Ljungby (H) där även han avlider av lungsot den 30 juni 1908.

8. Otto Viktor Wåhlin (1888- 1964), min farfar.

otto

Han har givetvis ett eget blogginlägg, följ den här länken:

https://dickwahlin.wordpress.com/2014/01/19/min-farfar-och-farmor-otto-gunborg-wahlin-samt-om-deras-liv-pa-garden-grondal-16-i-ramneryd-forlosa-socken-h/

9. Nina Cecilia Wåhlin gift Engström (1891-1955)

Född 1891-11-22 i Ängö N:o 9 Kalmar Stadsförsamling (H), hon gifte sig den 22 november 1913 med Johan Gustav Karlsson Engström född den 21 maj 1881. De levde i Kattemåla, Trekanten. och de fick tre barn:

Gustaf Emil Engström född 1913-10-03 i Ljungby (H)
Rut Helfrid Viktoria Engström gift Slatte, född 1914-10-13 i Kattemåla, Ljungby(H)
Karl Engström

10. Tilia Erika Wåhlin gift Bergström (1894-1969)

Född 1894-01-24 i Kalmar Stadsförsamling (H), gifte sig i november 1915 med Fodermarsk Hjalmar Tage Alexius Bergström född 1889-10-28 i Kalmar (H)

De hade inga barn

11. Elvira ”Ella” Alexandra Wåhlin gift Söderström (1897-1973)

09042016-DSC_0056-2

Född 1897-02-16 i Kalmar Stadsförsamling (H), hon gifte sig den 1 april 1917 med Axel Bror Anton Söderström född den 4 september 1892 i Vislanda (G där hans far var Banvaktare).

Barn:

Axel Gösta Ferdinand Söderström, född 1916-04-04i Ljungby (H)

De här var min farfar och hans syskon och så som jag inledde den här berättelsen så började föräldrarna att döpta barnen efter räkneorden från och med min farfar, 8. Otto, 9. Nina, 10. Tili och slutligen barn nr 11. Elvira.

Mammas Dagbok

För fyra dagar sedan närmare bestämt den 21 februari så skrev jag om min mamma och pappas brev från 1952. Brev som skrevs när pappa gjorde militärtjänstgöring i Göteborg. Det var bl.a. i de här breven som de planerade inför sin förlovning på Hotel Casa i Norrköping på Nyårsaftonen 1952.

Idag skriver jag om mammas Dagbok som legat undangömd tillsammans med breven ända sedan jag var barn. Jag vet att jag frågat mamma flera gånger om jag fick titta och läsa men att svaret alltid varit att när jag och pappa inte längre finns, då får du läsa.

Jag kan nu här återberätta några av de saker som min mor har skrivit om i sin Dagbok. Givetvis tar jag inte upp allt som står skrivet i den men det som ändå hör ihop med det som man normalt kan skriva om i vanlig levnadsberättelse kommer ni här få några exempel på. Avslutningsvis kommer lite mer om mamma och pappas förlovning som jag tidigare återgav från breven i inlägget för fyra dagar sedan

IMG_0340

Dagboken som mamma fick av sina föräldrar den 1 november 1950 på sin 15-åriga födelsedag

 

Den  allra första Dagboksnoteringen från 11 november 1950:

”Lördagen den 11 november 1950

På morgonen kom mor och mormor in och bjöd mig på kaffe. Jag fick denna Dagbok av mor och en mockajacka av mormor. Jag började arbetet klockan åtta och hade sedan middag mellan halv ett och ett. På middagen gratulerade mormor mig med en sked och Hans med en Tårtspade. Jag slutade arbetet för dagen klockan fyra. Det var då tid för att klä sig för kvällen. På kvällen var Stig och jag i Rimforsa.”

Därför vet jag nu att mor och far hade träffats redan före mammas 15-årsdag 1950. Jag vet också att de möttes allra första gången på en bänk i Folkets Park i Åtvidaberg.

”Onsdagen de 7 februari 1951

Stig och jag har haft sällskap ett halvår. Vi gick till Adelsnäs och vände och talade om gamla minnen och hade en trevlig kväll tillsammans”

Då borde det ha varit i början av augusti 1950 som de träffades på bänken i Folkets Park, kanske rentav den 7 augusti .

Den första gemensamma Semesterresan:

”Söndagen den 22 juli 1951

Stig och jag for från Åtvidaberg kl 11 på semester. Vi for upp till Stockholm där vi var kl 4 på e.m. Vi skulle bo på Frälsningsarmens inackorderingshem (Grev Turegatan 66). Vid 6-tiden gick vi ut och letade oss fram till Skansen där vi gick och tittade på djuren till klockan 9, då vi gick till Gröna Lund som låg i närheten. Osv.”

Stockholm 1950

Stig och Margot på sin första gemensamma semesterresa i Stockholm 1951

”Tisdag den 24 juli 1951

Vi for nu till Nynäshamn. Därifrån skulle vår båt avgå till Gotland kl 12 på natten. Stig och jag bäddade våra sovsäckar och filtar på övre däck, där vi tänket sova lite.”

Stig o Margot1951

Stig och Margot i Visby 1951

”Tisdag den 31 juli 1951

Vi hade varit i Visby en vecka. En mycket härlig och underbar vecka, men nu skulle vi fortsatta vår resa, Vi for från Visby kl 10.. Vi fick sällskap med ett par Stockholmare. Resan skulle fortsätta till Kalmar och vidare på kvällen till Trekanten.”

”När vi närmade oss Kalmar började jag att bli nervös det var första gången jag skulle träffa Stigs föräldrar.”

”Det visade sig emellertid att Stigs föräldrar var de snällaste och raraste människor jag fått träffa.”

Stig o Margot1951_0001

Stig med sina föräldrar Otto och Gunborg Wåhlin i Ramneryd, Trekanten

Förlovningen:

”Nyårsafton 1952

Vi for till Norrköping. Det var jag Stig, jag Sonja och Kalle. Vi for dit för att förlova oss. Vi bodde på Hotell Casa. Klockan tjugo min i fem bytte Stig och jag ringar. Det var en av de underbaraste stunder i mitt liv. Nu visste jag jag ju att den jag älskade över alla andra var min. Jag har aldrig känt mig så jublande glad förr som då i den stunden Stig trädde ringde på min finger och kysste sedan den ringklädda handen”

Stig o Margot1951_0002
I och med den noteringen i Margots Dagbok så har vi nu också knutit ihop Dagboken med breven som jag skrev om för fyra dagar sedan. Vi får se om jag i framtiden väljer att skriva om något mer från mammas Dagbok. Det som idag är mest intressant för mig är att kunna koppla ihop det mor skrev i i sin Dagbok med de fotoalbum som jag också har tillgång till. Bilderna i albumen säger mig så mycket mer när jag samtidigt kan läsa om händelserna på bilderna i Dagboken.

Tack mamma för att du sparade så mycket från ditt eget liv som jag har så mycket glädje av att få ta del av idag.

Härstammar jag från Tutankhamon född 1358 f.Kr, död 1339 f.Kr?

Nu i veckan har jag fått svaret på mitt andra DNA test, ett så kallat Y-DNA test som följer faderslinjen rakt bakåt i tiden. Jag har verkligen väntat med stor spänning på det här resultatet och även haft en del förhoppningar om att kunna lösa gåtan om vem som är min min farfar farfar. Min farfars far Johan Wåhlin var född som ”oäkta barn” och med okänd fader. Det finns sedan en muntlig släktberättelse om att han ska vara son till en av bröderna Clark från Storbritannien som ägde fabriken där man tillverkade Clarks sytråd.

Mitt tidigare resultat på Autosomalt DNA (FamilyFinder) gav mig 220 träffar och det går givetvis inte att utreda alla dessa. Men nu när jag även har mitt Y-DNA testet så kan jag säkert hitta ett antal av dessa som kan vara riktigt intressanta att kontakta för att se om det går att knyta nya släktband med någon av dessa personer.

Hur många träffar gav mitt Y-DNA test ?

Här får man sitt resultat uppdelat på olika nivåer och svaret beror på hur omfattande man själv har beställt och hur mycket man också har varat villig att betala för sitt test. Jag har fått mitt svar på tre olika nivåer och där resultat med högre antal markörer räknas som betydligt bättre än de med ett lägre antal markörer.

37 markörer      –       1 träff

25 markörer      –       3 träffar

12 markörer      –       7 träffar

Alla träffar, förutom en, är personer som inte bor i Sverige, vilka givetvis skulle kunna vara intressant att gå vidare med om man tror på berättelsen om bröderna Clark. Personligen är jag redan från början väldigt skeptisk till berättelsen om bröderna med fabriken som tillverkade tråd och trådrullar. Det var nämligen inte så ovanlig förr att man förskönande sin egen antavla för att bli lite mer intressant… Däremot så har jag hittat en träff på en person på 12 markörers nivån som för mig verkar vara mycket mer intressant att gå vidare med. Jag har också redan skapat en första kontakt med den personen via epost. Men han är på väg utomlands och är tillbaka först i mitten av februari nästa år, då ska vi höras av igen. Jag får med andra ord vara förväntansfull och nyfiken en tid till innan vi eventuellt kan hitta några svar på hur vi kan vara släkt med varandra genom våra respektive faderslinjer. Men det är också så att sannolikheten att hitta släktskapet är betydligt högre om båda har gjort test med 37 markörer.

Anledningen till att min första kontakt ändå togs på en träff på 12 markörers nivån är den geografiska närheten till min ana Johan Wåhlin. Den här träffen visar på en person i raka faderslinjen som är född i Ålem (H) och Johan Wåhlin är född i Åby (H). Avståndet mellan dessa båda platser är endast 23 km vilket gör att den här träffen är väldigt intressant för mig att utreda vidare.

Jag har inte heller riktigt kunna hålla mig helt ifrån detta och vänta ända fram till mitten av februari. nästa år Jag har därför gjort en snabb översiktlig släktutredning på personens ana i Ålem som jag fick träff på och den ser ut så här:

Proband: NN född 1873 Ålem (H)

1:1           NN född 1845 i Ålem (H)

2:1           NN född 1811 i Ålem (H)

3:1           NN född 1780 i Ålem (H)

Personen 3:1 har också en son som är född 1821 i Ålem (H) och som år 1855 fick betyg av prästen för att avlägga Ed i Häradsrätten år 1855. Min ana Johan Wåhlin är född den 20 juni 1854. Kan det vara så enkelt? – Nej troligen inte, men tillräckligt intressant för att fortsätta att leta vidare. Har inte bestämt mig ännu för om jag ska ta mig till landsarkivet i Vadstena och läsa Häradsrättens dombok från år 1855 eller om jag ska vänta på att min kontakt kommer hem till Sverige igen i mitten av februari nästa år. I en låda hemma hos honom finns i vart fall en släktutredning som hans far har gjort som kan vara intressant att ta del av. Svaret på vad det här ger eller inte ger återkommer jag till senare när jag har mer att berätta.

Istället berättar jag nu här om ett helt annat fynd som jag har gjort tack vare mitt Y-DNA test. Det får väl läggas till min släktutredning i facket för ”Kuriosa – upptäckter” och har väl inte egentligen så särskilt stort värde i släktforsknings hänseende.

Tutankhamons DNA

Tutankhamon var en egyptisk farao av den artonde dynastin, han föddes år 1358 f.Kr och dog 1339 f.Kr. Han är välkänd för många. Kändiskapet beror nog till stor del på att hans grav i Konungarnas dal upptäcktes år 1922 av den brittiske arkeologen Howard Carter. Graven är väldigt magnifik och välbevarad. Den innehåller Tutankhamons mumie och som exempel på det magnifika även hans begravningsmask i massivt guld med en vikt på hela 10,2 kilo.  (Källa: Wikipedia)

År 2009 gjorde man ett DNA test på mumien och kunde då fastställa hans så kallade Y-DNA Haplogrupp till R1b1a2 (eller R-M269 som gruppen också benämns för). Nu när jag har fått mitt resultat så är det bara att konstatera att jag tillhör den 50% -iga andel av Västeuropeiska män som gjort ett Y-DNA test och som tillhör samma Haplogrupp som Tutankhamon. Så någon sanning kanske det finns om jag faktiskt påstår att jag är släkt med den kände Faraon Tutankhamon. (Källa: igenea.com)

 

Fotnot:

Efter det att jag skrivit det här blogginlägget så har jag fått ny kunskap. Det är rätt att påstå att jag tillhör samma ursprungliga gren på Y-kromosom trädet som Tutankhamon. Men Tutankhamon hade inga barn som överlevde honom och han själv var bara 19 år gammal när han dog. Men någonstans där riktigt långt bak i tiden så finns det en gemensam nämnare mellan oss. Mutationen på Y-kromosomen som benämns R-M269 uppstod för minst 6 400 år sedan och Tutankhamon levde för ca 3 500 år sedan. Jag kan därför ändå med visst stöd påstå att det finns ett släktskap mellan oss. Men det är inte särskilt unikt för mig utan det är ett förhållande som jag  faktiskt delar med en väldigt stor mängd andra nu levande människor.

Min far Stig Wåhlin 1931.05.08 – 2015.12.07

stigporträtt

Stig Wåhlin 1931 – 2015

Stig Erland Wåhlin föddes fredagen den 8 maj 1931. Hans föräldrar var skomakare Otto Wåhlin (1890-1964) och Gunborg Wåhlin (1895-1985).  Gudföräldrar och faddrar vid dopet var Karl (1882- ) och Ebba Olsson (1887- 1970) från Mossebo 3/16 mantal.

Stig föddes och växte upp på den lilla gården Gröndal 1:6 i Ramneryd Förlösa socken mellan Kalmar och Nybro. Han hade fem äldre syskon och de fick alla hjälpa till att arbeta på gården för att klara av familjens försörjning under mycket knappa förhållanden. Gården i Ramneryd var på 1/8 mantal och 5 tunnland skog. Boningshuset var 38 fot långt och 14 fot brett. Det innehöll tre rum en liten förstuga samt ett kök med vedspis och en bakugn som var inmurad i murstocken. Det fanns inget vatten indraget utan det fick man hämta  ute i brunnen på gården. I själva byn Ramneryd så fick man el framdraget år 1931. Troligen fick även farmor och farfar el till belysning samma år eftersom ett nytt lån togs på fastigheten i september 1930. Värme fick man från vedkaminer som eldades med ved från den egna skogen. I ladugården fanns en häst som användes till både plöjning av åkrarna och skogsarbeten samt ett par kor som gav mjölk till familjen. Det fanns också någon gris, lite får samt några höns på gården. På åkrarna odlades det säd, potatis, grönsaker.

 

När Stig hade fyllt sju år började han i Mossebo Folkskola, hans lärarinna hette Sigrid Johansson (1889- 1971). Det var en lång väg att gå till skolan och på vintern turades eleverna i klassen om att vara där extra tidigt på morgonen för att elda  med ved i spisen. Detta för att det skulle var varmt i skolsalen när de andra eleverna kom fram till skolan. Den 30 juni 1945 var Folkskoletiden slut och Stig började därefter i Fortsättningsskola i Gösbäck i Förlösa i ett år fram till den 10 april 1946.

Hembygdsboken

Stigs Hembygdsbok från årskurs 2 i Folkskolan

Den 18 maj 1946 konfirmerades sedan Stig i Förlösa kyrka i en konfirmandgrupp på tio, fem pojkar och fem flickor

IMG_0247

När Stig var 15 år gammal 1946 så började han att arbeta på Nybro Svarveri AB. Först med hantlangning och senare även en del monteringsarbete. Anställningen där varade i två år till år 1948

År 1948 kom Stig till Åtvidaberg och började som lärling på FACITS Yrkesskola för att utbilda sig till verktygsmakare.  Han bodde i de så kallade ”Kaningårdarna”, ett namn som de infödda pojkarna i Åtvidaberg benämnde lärlingsskolans elevhem för. Det var inte så populärt när lärlingar som kom från från andra orter träffade flickvänner i Åtvidaberg. Åtvidabergs grabbarna gillade helt enkelt inte konkurrensen från de utsocknes lärlingarna på FACIT.

Stig och Margot träffades första gången onsdagen den 9 augusti 1950 på en bänk i samband med en dans i Folkets Park i Åtvidaberg. Det var inte tillåtet att ta med sig flickvänner till elevhemmet  och därför fick man försöka att hitta andra platser att träffas på. En gång lånade Stig och Margot en båt och rodde ut till Helena ö som ligger i Bysjön. Men de fick inte vara i fred ute på ön så särskilt länge. Efter en stund kom nämligen husmor på elevhemmet roende med stadiga tag med årorna i annan båt och skulle få bort dem därifrån. Men tydligen hade husmor ett gott öga till just Stig och Margot och sa när  hon fick syn på dem ”-Jasså var det bara ni…”

”Kaningårdarna” låg nära Bysjöns strand men började att bli lite slitet. En flytt av elevhemmet till Solvik var beslutad men natten innan de skulle flytta så brann Solvik ner i en oförklarlig brand och därför blev heller flytten dit aldrig av.

Den 4 juli 1952 så ryckte Stig in på Lv6 i Göteborg för att fullgöra sin värnpliktstjänstgöring. Han utbildades till Pjäsmekaniker på Luftvärnspjäser.  Under värnpliktstiden brevväxlades det flitigt mellan Stig och Margot. Ibland var Stig hemma i Åtvidaberg på permission och de planer de då pratade om inför framtiden fortsatte sedan att diskuteras i hemlighet via breven. De förlovade sig på Nyårsafton 1952 på Hotel Casa i Norrköping. Den 27 mars 1953 avslutades värnpliktsutbildningen med ett sista kommando av befälen som ropade Militär Utryckning i Civila Kläder (MUCK) höger vänster om marsch. Efter värnplikten fortsatte Stig att arbeta som verktygsmakare på FACIT AB i Åtvidaberg fram till 1963.

IMG_0008

 

År 1955 åkte Stig och Margot på Motorcykelsemester i södra Sverige. Pappa har gärna och ofta berättat om när han med Margot bak på bönpallen körde i 140 km/h på Sveriges första motorväg mellan Lund och Malmö. De behövde inte vara oroliga för fortkörningsböter eftersom det var fri fart på den tiden på motorvägar.

Den första bilen köptes den 22 maj 1956 på Lennart Jöhncke Bil AB i Linköping. Det var en Volkswagen 1952 års modell med registreringsnummer E 26220 och den kostade 4 527 kr och 65 öre inklusive Registreringsavgift och ränta fram 30 juni -56. I inbyte lämnades en Motorcykel av märket Triumph årsmodell 1953 med registreringsnummer E 986 som värderades till 1 500kr. (Källa: Faktura Nr 47655)

På Påskafton 1957.04.20 gifte sig Stig och Margot i Åtvidabergs Nya Kyrka. Efter bröllopet bjöds det på middag och fest i Åtvidabergs Hembygdsgård för 75 gäster.

Stig&Margot

Flyttade 1963.06.20 till Granvägen 24 i Varberg, Stig arbetade i Varberg på Svedaverken som Verktygsmakare. Det var några fler familjer som ungefär samtidigt flyttade från Åtvidaberg till Varberg och som lockade dit av arbeten på Svedaverken.

Flyttade ifrån Varberg 1965.05.01 till Klingsbergsgatan i Norrköping. Flyttade i december 1965 Holmstagatan 5 c  i Norrköping.  Arbetade först på Lindöverken i Norrköping. Började sedan på Makroplast i Söderköping som Verktygsfräsare.

MakroplastPå somrarna 1973 och 1974 sommarjobbade jag på sommarloven på Makroplast och det var först då som jag själv fick veta och upptäcka vilken oerhört skicklig yrkesman Stig var. Jag såg själv när han från ett stort stycke stål fräste ett verktyg för plast gjutning av instrumentbrädor till SAAB bilar.  Det här var innan det fanns några numeriskt styrda maskiner. Med enbart hjälp av sin fräsmaskin, en stor ritning och ett skjutmått så fräste han fram formen till instrumentbrädan med en tolerans på någon tiondels millimeter. De som sedan skulle fila och putsa fram den sista finishen på verktyget hade ett förhållandevis enkelt arbete kvar. Även om det givetvis krävde en stor yrkesskicklighet för det jobbet också. Men hans arbetskamrater sa till mig att de verktyg som Stig hade fräst var de verktyg som de som filade och putsade uppskattade mest av alla att sedan få slutföra. 

 

Stig började efter tiden på Makroplast på Norrköpings Mekaniska verkstad som Arbetsledare

Han arbetade sedan på AMU-Center från 1977 först som obehörig Yrkeslärare inom Maskinreparation. Utbildade sig sedan som behörig yrkeslärare i Stockholm 1980 och bodde då i en liten lägenhet på Östermalm i Stockholm.

När Margot behövde mera vård och tillsyn så flyttades hon 2008 till Rosengården 1 i Åtvidaberg och samtidigt flyttade Stig till en liten lägenhet på Stenhusgatan. När Stig år 2012 också fick svårart att klara sig själv så flyttade han till Rosengården 3. Strax efter att Stig flyttat dit så avled Margot den 7 november 2012. På natten den 7 december 2015 avled Stig efter en tids sjukdom.

Pappa har nu tänkt sina sista tankar och även hans tidigare tankar, hans kunskaper och erfarenheter är nu borta för alltid. Sorgen efter honom är som vågorna på havet efter stormen Helga som rasade över Östergötland samma dag jag fick samtalet jag visste om snart skulle komma. Men jag vet också att vågorna på havet kommer att bli mindre och mindre vartefter tiden går. Havet blir dock aldrig helt stilla även om vågorna ibland knappast syns., precis så som sorgen och saknaden kommer att bli. Jag har många fina minnen i mitt huvud men är framförallt är jag mycket tacksam för den tid jag har fått tillsammans med mina föräldrar.

Jag minns när vi:

– i vår lilla Volkswagen åkte på tältsemester till Stensö camping i Kalmar för att kunna hälsa på farmor och farfar i Ramneryd. Trafiksäkerhetstänkande var inget som var uppfunnet ännu. Min lillasyster Lena fick ligga och sova under bilfärden i den lilla nedsänkningen som fanns mellan baksätet och bakrutan på den bilmodellen. När vi senare hade bytt upp oss till en Volvo PV 444 så bäddades det med luftmadrasser och sovsäckar på golvet mellan fram och bakstolarna så att både jag och min syster kunde ligga där bak och sova. När vi inte sov så hade vi noga kontroll på varandra så att ingen kom över på den andras sida i bilen. – Ja lite stök och bök mellan syskonen tillhörde ofta bilresor. Men det är väl det som ibland också kallas för syskonkärlek.

– på vintern packade vi en ryggsäck med termos med varm mjölkchoklad och ostsmörgåsar och åkte upp till Vrinneviskogen i Norrköping för att åka längdskidor. Ofta blev det röda 5 km spåret men var vädret riktigt bra så hände det också ibland att det blev det gula milspåret På höst och vår gick vi istället tipspromenad på söndagarna i samma skog.

– köpte vår första husvagn år 1971 och ställde upp den på säsongplats på Bodavikens camping i Kolmården. På lördagskvällarna var det dans på Serveringsbergets Festplats. Under semestrarna fortsatte vi att åka till Stensö Camping i Kalmar och även till Eriksöre på Öland. Där hade min syster och jag flera sommar vänner som också återvände dit år efter år. Vi träffade också farbröder och faster samt våra kusiner på semestern.

Det finns givetvis många andra fina minnen, men de skriver jag ner och sparar till ett annat och senare tillfälle.

Avslutningsvis så vill jag tacka min far och mor för deras allra mest värdefulla gåva som de har givit till mig . Den gåva som jag tänker på är det liv som jag har fått av dem och som jag nu får fortsätta. att leva utan att ha några föräldrar kvar i livet. Till den gåvan hör också att det här livet även har givit mig en fantastisk hustru Helena och två underbara barn, Christoffer och Emelie. Även min syster Lena och hennes son Johan har fått livet som gåva genom Stig och Margot Wåhlin.

Frid över deras minne.

DSC_7482 Stig Wåhlins begravning äger rum den 23 december 2015  i Åtvidabergs G:a kyrka. Hedra gärna Stig med en gåva till Cancerfonden tel 020-595959

Berättelsen om ett besök från USA samt ett Amerikabrev daterat den 12 oktober 1873.

Del 1 av 3, Kättilstad kyrka samt Vena by.

(English translation of the text below)

Den här berättelsen kommer att starta med ett mejl från hösten 2014 och avslutas med ett Amerikabrev från 1873.

Jag kunde aldrig i förväg ana eller föreställa mig att det blogginlägg som jag skrev den 21 juni 2014 skulle leda till att jag sommaren 2015 fick möjlighet att vara värd för en Amerikansk familjs resa i sina svenska förfäders fotspår. Rubriken på det här blogginlägget kunde därför också lika gärna ha varit: ”Allt för Sverige”- äventyret i Kättilstad socken sommaren 2015. Hela berättelsen omfattar tre delar, en del för varje dag av besöket från USA, (27, 28 och 29 juni 2015).

Den 21 juni 2014 skrev jag ett blogginlägg om min hustrus farmor.  Titeln på det blogginlägget är: Anni Maria Karlsson gift Bengtsson – Den vackraste flickan i byn Hvena, Kättilstad (E). Hösten 2014 fick jag ett mejl från Sara Kidd från USA som hade hittat det blogginlägget när hon googlat på namnet Anna-Stina Samuelsdotter (1799-1847), Anna-Stina Samuelsdotter var Annie Bengtssons morfars mor och är den första gemensamma anan för min hustru Helena och Sara Kidd och knyter därmed också ihop deras gemensamma släktled längre bakåt i tiden.

Sara och jag hade en fortsatt mejlkontakt och bytte uppgifter med varandra under hösten och vintern. Jag skrev också till Sara att om du kommer till Sverige någon gång i framtiden så kan jag guida dig runt i dina svenska förfäders fotspår. Under våren 2015 kom sedan ett mejl från Sara där hon skrev att hon hade fått en mycket trevlig present av sin man. Det var en kombinerad 40-års present samt även för det faktum att Sara och hennes man Tim firar 15-årig bröllopsdag lite senare i år. Presenten som hon hade fått av Tim var en resa till Sverige för att kunna besöka platser där hennes svenska förfäder hade levt sina liv. Där-med så startade också planeringen för den här sommarens ”Allt för Sverige”- äventyr.

Jag började omgående med att ringa runt till personer som bor i Vena by söder om Åtvidaberg. Det första telefonsamtalet ledde mig sedan vidare till nästa och sedan vidare till nästa och många samtal senare så förstod jag att nu har jag nog snart engagerat de allra flesta som bor i eller har koppling till Vena by i Kättilstad socken. Tack vare de här samtalen fick jag själv också mycket ny kunskap om Vena. Dessutom fann jag kusiner och sysslingar till både min hustru och min svärfar.

Den 27 juli startade det här äventyret med att Sara och jag hade bestämt att vi skulle mötas vid Järnvägsstationen i Åtvidaberg kl 10.00. I god tid före utsatt tid var vi där och väntade på Sara och hennes familj. Men det var inte bara vi som var där utan i en annan bil satt även två nyfunna sysslingar till min hustru Helena, Gösta och Rune Nyman. Gösta Nyman och hans fru hade jag träffats redan tidigare i sommar. Detta eftersom hans mormor och morfar var de sista i våra släktled som hade bott permanent i Vena. Gösta hade också samlat på sig en hel del gamla papper från huset i Vena. Gösta och hans hustru har fortfarande kopplingar kvar till Vena eftersom de äger ett sommartorp där som heter Källtorp.

Efter det att vi hälsat familjen Sara Kidd välkomna till Sverige och gått igenom dagens planering så körde vi söder ut på riksväg 134 i riktning mot Kisa. Vårt första resmål för dagen var Kättilstads kyrka. Hela det här äventyret har också kantats av mycket tur på vägen. Sara hade själv haft mejlkontakt med församlingen i Kättilstad eftersom hon också väldigt gärna ville komma in i kyrkan. Men de sista mejlen hade hon inte hunnit få svar på och det var därmed osäkert om vi kunde komma in genom den annars normalt sett låsta dörren till kyrkan. Men i ett hus bredvid kyrkan så bodde en tidigare vaktmästare som både kunde öppna dörren och även guida oss och berätta om lite kyrkans historia.

Efter besöket i Kättilstad kyrka så satte vi oss i bilarna och körde i riktning tillbaka mot Åtvidaberg till Vena by. Under bilfärden pratade vi om hur det kunde ha varit förr när man inte kunde ta bil till kyrkan utan i bästa fall åkte häst och vagn eller rentav fick fotvandra till kyrkan på söndagarna. När vi hade kört ungefär 1,5 mil från kyrkan så kom vi fram till Sandhagen i Vena. Där möttes vi av Lars-Gösta Petterson och hans syster Margareta. Margaretas dotter Carina anslöt också för att på engelska kunna berätta om Sandhagen för Sara Kidd. Anledningen till besöket var att en av Saras anor Jonas Peter Karlsson hade flyttat från Vena by till Sandhagen. I trädgården i Sandhagen fick vi också möjlighet att äta vår matsäck. Margareta visade oss ett album med gamla kort och efter en stunds prat så kom vi också fram till att både Sara och min hustru hade gemensamma släktband även med Lars-Gösta och Margareta. Men det skulle ta alldeles för lång tid att här också reda ut alla gemensamma släktled.

När vi var klara i Sandhagen så var det dags att fortsätta att följa Jonas Peter Karlssons fotspår. År 1859 flyttade han ifrån Sandhagen till Orremåla och därifrån vidare till Sjöände år 1862. På platsen där huset i Orremåla tidigare har stått så är idag en enkel skylt uppsatt. Själva byggnaden är sedan mitten av 1940- talet flyttad till Hembygdsgården i Åtvidaberg, mer om den byggnaden kommer i del 3 av den här berättelsen.

Efter ett kort besök i Gösta Nymans sommartorp från 1819 Källtorp så åkte vi vidare till dagens slutmål. Vi åkte till det hus i Vena som knyter ihop alla gemensamma släktband där Helenas farmor Annie Maria Karlsson gift Bengtsson föddes och där även Anna-Stina Samuelsdotter som gift levde resten av sitt liv. De nuvarande ägarna Kenneth och Peter Bergman hade här dukat upp till ett rejält kaffekalas och även bjudit in flera andra boende i Vena eller som på annat sätt hade intresse av det här besöket. Det blev ett fantastiskt och underbart besök med de otroligt engagerade värdarna Kenneth och Peter. Tillsammans gjorde den dagen här till ett underbart fint minne för livet för många människor inte minst för Sara Kidd och hennes familj. En av höjdpunkterna var när vi alla gemensamt stämde upp i ”Ja må hon leva” för att uppmärksamma Saras tidigare 40-årsdag och avslutades med ett sedvanligt fyrfaldigt hurra för både födelsedagen och Sara och Tims snart stundande 15-åriga Bröllopsdagen.

Amerikabrevet från 1873

För att knyta ihop den här första dagen av totalt tre av vårt eget ”Allt för Sverige”-äventyr så återvänder jag nu till själva rubriken för det här blogginlägget.

Tidigare i somras träffades Gösta Nyman (Helenas syssling), hans fru, Helena och jag hemma hos Gösta för att förbereda det här besöket från USA. Det visade sig att han bland alla sina gamla papper från Vena även hade ett gammalt brev som var skickat från Amerika till Vena. Vid närmare efterforskning så visar det sig att just det här brevet också var ett mycket lyckat sammanträffande i tid med besöket av Sara Kidd och hennes familj.

Saras ana Jonas Peter Carlsson (1823-1902), som vi följt i fotspåren av under dagen, fick 1855 en dotter som döptes till Johanna Mathilda Jonasdotter (1855-1921). Redan år 1869, när hon endast var 14 år gammal så började hon att arbeta som piga hos sin morbror Carl Johan Carlsson i Härsjö, Kättilstad (E). När hon var 22 år gammal år 1877 så emigrerade hon till Amerika. Till saken hör också att en annan yngling vid namn Carl Gustav Jonsson (1851-1929) utvandrade, även han 22 år gammal, från Brodalen nära Härsjö år 1873. Båda kom att utvandra till en plats som benämns Calmar i delstaten Iowa i USA. De gifte sig sedan strax efter det att Johanna Mathilda kommit (4 år efter Carl Gustav) till USA. En inte alltför kvalificerad gissning är att de båda hade träffats och blivit kära i varandra under tiden de fortfarande fanns kvar i Sverige. Det här båda personerna som gifte sig i Calmar, Iowa är Sara Kidds förfäder och som båda två utvandrade från Kättilstad socken i Sverige med 4 års mellanrum.

Det Amerikabrev daterat den 12 oktober 1873 och som fanns bland Gösta Nymans gamla handlingar visade sig vara ett brev som Sara Kidds ana Carl Gustav Jonsson skrev hem till Sverige bara någon månad efter det att han kommit fram till Calmar, Iowa. Det här Amerikabrevet kommer även fortsättningsvis att vara den gemensamma nämnaren i de två återstående delarna av det här ”Allt för Sverige”- äventyret som ägde rum den 27-29 juli 2015.

Fortsättning följer.

…………………………………………………………………………………………………………………………..

Text in English:

The story of a visit from the United States and an America Letter dated 12 oktober in 1873.

Part 1 of 3, Kättilstad church and Vena village.

This story will start with an email from the autumn of 2014, and ends with a Letter from America in 1873.

I could never previously imagined or imagine that the blog post I wrote June 21, 2014 would result in the summer of 2015 I had the opportunity to host an American family traveling in their Swedish ancestors’ footsteps. The title of this blog post could therefore just as well have been: ”Everything for Sweden” – the adventure in Kättilstad parish summer of 2015. The entire report comprises three parts, one for each day of the visit from the United States, (27, 28 and 29 June 2015 ).

On June 21, 2014, I wrote a blog post about my wife’s grandmother. The title of the blog post is: Anni Maria Karlsson married Bengtsson – The most beautiful girl in the village Hvena, Kättilstad (E). In autumn 2014 I received an email from Sara Kidd from the US who had found the blog post when she Googled the name Anna-Stina Samuel Daughter (1799-1847), Anna-Stina Samuel Daughter Annie Bengtson’s grandfather’s mother and is the first common ancestor of my wife Helena and Sara Kidd and ties thus together their common generations further back in time.

Sara and I had a continued email contacts and exchanged information with each other during the fall and winter. I also wrote to Sara that if you come to Sweden sometime in the future so I can guide you around in your Swedish ancestors’ footsteps. In the spring of 2015 then came an email from Sara where she wrote that she had received a very nice gift from her husband. It was a combined 40-year gift, and also for the fact that Sara and her husband Tim celebrates 15-year anniversary later this year. The gift she had received from Tim was a trip to Sweden to visit places where her Swedish ancestors had lived their lives. Where-with so also started planning for this summer’s ”Everything for Sweden” – adventure.

I immediately began to call around to people who live in Vena village south of Atvidaberg. The first phone call led me then on to the next and then to the next and many conversations later, I realized that now I’ll soon committed the vast majority who live in or are linked to Vena village in Kättilstad parish. Thanks to these talks, I got myself too much new information on Vena. Moreover, I found cousins and second cousins to both my wife and my father in law.

On July 27, started this adventure with Sarah and I decided that we would meet at the railway station in Atvidaberg at 10.00. In good time before the appointed time we were there and waited for Sarah and her family. But it was not just us who were there, but in another car even put two newfound cousins to my wife Helena, Gösta Rune Nyman. Gösta Nyman and his wife, I had met earlier in the summer. This is because his grandparents were the last of our generation who had lived permanently in Vena. Gösta had also accumulated a lot of old papers from the house in Vena. Gosta and his wife still have connections there to Vena because they own a summerhouse where named Källtorp.

After we visited the family Sara Kidd welcome to Sweden and went through the day’s planning as we drove south on Highway 134 towards Kisa. Our first destination for the day was Kättilstads church. This whole adventure has also been punctuated by much luck. Sara herself had had email contact with the congregation in Kättilstad because she very much wanted to come into the church. But the last e-mails she had not had time to get the answers and it was therefore doubtful if we could come in through the otherwise normally locked door to the church. But in a house next to the church so lived a former caretaker who both could open the door and even guide us and tell us a little history of the Church.

After the visit to Kättilstad church so we sat in the cars and drove in the direction back towards Åtvidaberg Vena village. During the drive we talked about how it could have been before when you could not take the car to the church, but in the best case went horse-drawn carriage or even had to hike to church on Sundays. When we had driven about 1.5 mil from the church so we came up with Sandhagen in Vena. Where we were met by Lars-Gosta Petterson and his sister Margaret. Margaret’s daughter Carina joined also to in English tell about Sandhagen to Sara Kidd. The reason for the visit was that one of Sara’s ancestor Jonas Peter Karlsson had moved from Vena village to Sandhagen. In the garden of Sandhagen we also got the opportunity to eat our packed lunch. Margareta showed us an album of old photos, and after a moment of chatter as we also came to the conclusion that both Sara and my wife had the common family ties even with Lars-Gösta and Margareta. But it would take too long to here also sort out all common bloodline.

When we finished in Sandhagen it was time to continue to follow Jonas Peter Karlsson’s footsteps. In 1859 he moved from Sandhagen to Orremala and from there on to Sjöände in 1862. On the site where the house in Orremala objectives previously stood so today is a simple sign posted. The building itself is since the mid-1940s moved to the heritage center in Åtvidaberg, more about the building will in part 3 of this report.

After a short visit to Gösta Nyman’s summerhouse from 1819 Källtorp so we went to today’s final destination. We went to the house in Vena that ties together all the common family ties where Helena’s grandmother Annie Maria Karlsson married Bengtsson was born and where even Anna-Stina Samuelsdotter married lived the rest of his life. The current owners, Kenneth and Peter Bergman had this laid up to a real coffee party and also invited several other accommodation in Vena or who otherwise had an interest in this visit. It was an amazing and wonderful visit with the incredibly dedicated hosts Kenneth and Peter. Together they made that day to a wonderful fine memory for life for many people, not least for Sara Kidd and her family. One of the highlights was when we all jointly sued in the ”Ja må hon leva” to mark Sarah’s former 40th birthday and ended with a customary fourfold cheer for both birthday and Sara and Tim’s soon coming 15-year-old wedding day.

America Letter 1873

To tie together this first day of a total of three of our own ‘Everything for Sweden ”-Adventure so I return now to the title of this blog post.

Earlier this summer met Gösta Nyman (Helena’s cousin), his wife, Helena, and I am at the home of Gösta to prepare this visit from the US. It turned out that he, among all his old papers from Vena also had an old letter that was sent from America to Vena. Upon further tracing it turns out that this particular letter was also a very successful coincidence in time of the visit by Sara Kidd and her family.

Sara ana Jonas Peter Carlsson (1823-1902), which we followed in the footsteps of the day, received in 1855 a daughter named Johanna Mathilda Jonasdotter (1855-1921). Already in 1869, when she was only 14 years old she started to work as a maid for his uncle Carl Johan Carlsson Härsjö, Kättilstad (E). When she was 22 years old in 1877 so she emigrated to America. It is also relevant that another young man named Carl Gustav Jonsson (1851-1929) emigrated, although he was 22 years old, from Brodalen close Härsjö in 1873. Both came to emigrate to a place called Calmar in the state of Iowa in the United States. They were married shortly after Johanna Mathilda come (4 years after Carl Gustav) to the United States. A not too educated guess is that the two had met and fallen in love with each other while they still remained in Sweden. This two persons who were married in Calmar, Iowa is Sara Kidd ancestors and who both emigrated from Kättilstad parish in Sweden by 4 years.

The America Letter dated 12 October 1873 and who were among Gösta Nyman old documents turned out to be a letter that Sara Kidd ancestor Carl Gustav Jonsson wrote home to Sweden just a month after he arrived at Calmar, Iowa. This America letter will  continue to be the common denominator of the two remaining parts of this ”Everything for Sweden” – the adventure that took place on 27 to 29 July 2015th

To be continued.

En av de längsta grenarna i min hustrus släktträd

När jag ändå var i Gamla Linköping och föreläste om släktforskning i torsdags kväll så passade jag också på att besöka ett hus där som stått noterat länge på min lista över platser att besöka i anfädernas fotspår.

Det här huset har inte alltid stått i Gamla i Linköping utan är flyttat dit som de flesta andra byggnaderna som finns där idag. Gamla Linköping har byggts upp som ett levande Friluftsmuseum ungefär som Skansen i Stockholm. Istället för att under rivningsvågen på 40 och 50 -talet ödelägga allt det gamla så flyttades och bevarades en del särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader genom att flytta dem till Gamla Linköping.

Huset jag besökte i Gamla Linköping heter Skönfärgaregården och ligger precis vid själva entrén till Friluftsmuseet. Det är det första huset på höger sida på Hovslagaregatan och ligger därmed också på samma gata som Forskarstugan ligger. Det här huset uppfördes av min hustrus ana Christian Fischer som till sitt yrke var skönfärgare och han färgade ylle och silkestyger i vackra färger. Från början låg huset på Klostergatan 21 i Linköping och flyttades till Gamla Linköping år 1972. Det som är speciellt med huset är de enormt fina och vackra takmålningarna från den tid när huset uppfördes alltså från omkring år 1720 och de är sannolikt gjorda av Anders Biörkman från Kalmar.

Här kan du själv se hur de fina takmålningarna ser ut:

Det finns även idag mycket annat fint att upptäcka i Skönfärgargården i Gamla Linköping. Fastigheten inrymmer idag butiken Ernia interiör & Våffelstuga så varför inte kika in där om du besöker någon gång besöker Gamla Linköping

DSC_7782

Här en länk till butikens hemsida: http://www.ernia.se

Här kommer min hustus an-linje ner till skönfärgaren Christian Fischer som lät uppföra Skönfärgaregården. Värt att notera är också anan Jess Assusson i led VII som var Coopvaerdiekapten (Kapten i handelsflottan) i Västervik och som förde skonerten Maria när han avled i Flensburg år 1807, se vidare längst ner i inlägget efter antavlan.

Proband: Helena Wåhlin

I. Eivor Bengtsson (1933 – 2000)
gift med:
Allan Bengtsson (1925-)

II. Agnes Frideborg Lööv (1902.08.15 – 1980.03.25)
gift 1932.11.26 med:
Nils Oskar Karlsson (1903.09.04 – 1976.02.23)

III. Emma Matilda Fredriksdotter (1873.07.24 – 1948.05.06)
gift 1893.10.21 med:
Carl Otto Löf (1864.04.18 – 1950.01.10)

IV. Fredric Oscar Robbert (- 1846.12.03)
gift 1869 med:
Emma Dorothea Jonsdotter (1844.02.06 – )

V: Eufrosynya Constantia Hultman (1817.03.20 – 1879.08.29)
utom äktenskap
Haagen Pedersen Rolvstad (1803 i Christiania, Norge – )

VI. Johanna Charlotta Asmundsson (1791.03.20 –
gift 1820.04.02 med.
Olof Hultman (1786.01.04 – 1844.01.05

VII: Magdalena Charlotta Fischer (1756.09.06 – 1798.07.27
gift 1775 med:
(*) Coopvaerdiekapten Jess Asmusson (1738 – 1807.07.14)

VIII: Carl Fredrik Fischer (1726.06.18 – 1762.06.18
gift 1752.11.08 med:
Catharina Baurmeister (1728.01.25 – 1769.09.21

IX. Christian ”den tyske färgaren” Fischer
gift 1721 med:
Margareta Höijer (född i Åbo – 1742.07.25)

(*) Från Västerviks Rådhusrätt den 3 dje april 1773 Cam. Colll: rS.D.

Till behörigt fribrefs erhållande för Galliothen Patientia om 35 swåra läster och bygd härstädes af Ek på Crawel samt föres af Skepparen Jess Assmunsson, werificerade med livlig röst och hand å bok Rådmannen Herr Diedric Maechel 3/8 parter. Madame Christina Lorentsson * de part, Handelsman Niclas Gieurlihn 1/8 part, Skepparen Jess Asmusson 1/8 part och Skepparen Petter Palmgren 1/8 part, hwartill de ensamma äro ägare uti berörde fartyg, hwilken Ed aflades efter thet wanliga Eds formulairet, och bewiljades i anledning theraf behörigt Certificat.Com Coll:rS.D. Anmälte Handelsman Niclas Gieurhlin att han till Skepparen Jess Assmusson försålt 1/8 part uti Galleothen Patientia, hwilket uti Protokollet till minnes antecknades.

Asmusson, Jess Capiten (ålder: 67 År) Flensburg
Död 14/7 1807 i Västervik (H) Dödsorsak: Flussfeber
Källa: Västervik C:6

Förde från Västervik Skonerten Maria vid sin död i Flensburg.*
Skonerten Maria (1897)”Grundstött fartyg. Skonerten Maria hemmahörande i Oskarshamn har under resa från Vindautill Köpenhamn med last af trä i söndags kl. 6 fm. grundstött på Bredgrund i södra delen af Öresund.”[Kalmar 1897-05-19 p 2]